Nyheter

Nasa inhandlar en kvantdator

En nästan 100 miljoner kronor dyr dator som använder s.k. tunneleffekt (en kvantfysikalisk effekt) för att öka hastigheten, ska installeras vid Nasa:s Ames Research Center.

 

Tillverkaren D-Wave hävdar att deras kvantdator är 3 600 gånger snabbare än den snabbaste konventionella datorn. Det uppnår den genom att den kan utföra extremt många beräkningar samtidigt.

 

Nasa kommer i första hand att använda datorn för maskininlärning, artificiell intelligens (t.ex. för taligenkänning).

 

Installationen av systemet är planerad till hösten 2013.

Vad krävs för att vi ska kunna bosätta oss på Mars?

"Mars kan inte bara vara ett engångsuppdrag," säger Apollo 11-astronauten Edwin "Buzz" Aldrin, andre man på Månen.

 

Han är med i en grupp bestående av astronauter, forskare och rymdbyråer som tänker längre än till bara ett Marsbesök. Även om det inte blir lätt kan en permanent hållbar utpost på den röda planeten vara vår civilisations enda chans att överleva på lång sikt.

 

Det krävs förstås en hel del för att en koloni på Mars ska bli hållbar och självförsörjande. Till att börja med måste varje kolonist få en väl tilltagen boyta med plats för livsuppehållande system, stora förråd och egen odling.

 

Den kanske största utmaningen är att få till en konstant tillförsel av livsmedel. Grönsaker måste t.ex. vara motståndskraftiga mot strålning, lågt lufttryck och låg gravitation. De måste också kunna utnyttja naturligt förekommande ämnen i Mars jord, som sulfater och perklorater. Här sätter man i första hand sitt hopp till genmanipulerade grödor.

 

Nasa:s Marsexpert Richard Zurek tror att en Marskoloni bara kan klara sig själv (utan tidsbegränsning) om den kan hitta en eller flera resurser som den kan använda vid handel med Jorden. Det betyder förstås också att man måste hitta en transportlösning som inte äter upp vinsten, vilket kanske inte bli det lättaste.

Piccard blir den förste att flyga runt Jorden i ett soldrivet flygplan

 

Det helt soldrivna flygplanet Solar Impulse lyfte igår från San Franciscobukten på sitt första ben i ett försök att korsa hela USA utan något bränsle, men väl solenergi. De schweiziska piloterna Bertrand Piccard och Andre Borschberg kommer att byta av varandra under flygningens gång (Piccard var den förste som lyckades med en nonstopflygning Jorden runt i en luftballong). Solar Impulses vingar innehåller hela 12 000 solceller. Flygplanet kan flyga nonstop dag och natt utan att vare sig förbruka något bränsle eller förorena miljön.

 

Hela flygningen över USA är dock bara en uppvärmning inför de två piloternas planerade jorden runt flygning 2015.

Virgin Galactis nya rymdplan testas på allvar för första gången

Rymdplanet SpaceShipTwo (SS2) släpptes från ett bärflygplan på ca. 14 000 meters höjd över Kaliforniens Mojaveöknen, och tände sin supersoniska hybridraketmotor för att gå upp i överljudsfart.

 

Virgin Galactic har som mål att använda rymdplanet för att ta med sig betalande passagerare på en kort tur ovanför Jordens atmosfär (eller drygt 100 km över jordytan).

 

En komplett rymdflygning väntas i slutet av det här året.

Privat företag planerar turistresor till Månen

Företaget Golden Spike Company planerar att sälja biljetter för resor till Månen, inklusive landning på Månens yta, fr.o.m. 2020. Rymdfarkosten ska kunna transportera två passagerare i taget i en av fyra starter: Två starter för att få upp månlandaren i omloppsbana runt Jorden, en start för att få upp lasten, och en sista start för att få upp passagerarna.

 

Resorna blir inte billiga, och därför inriktar man sig i första hand på företag och vetenskapliga organisationer, eller t.o.m. hela länder, men också välbärgade enskilda kan bli aktuellt.

En kinesisk rymdstation tar över efter ISS

Kina siktar på att etablera en stor rymdstation lagom till att ISS tas ur bruk 2020 (enligt gemensamt beslut). De senaste rapporterna säger också att det kommer att finnas både en kinesisk och europeisk besättning ombord. Anledningen till detta är att kineserna avser att samarbeta med Europa, där ESA bl.a. konstruerar rymdmötes- och dockningssystemen för stationen.

 

Den första modulen, Tiangong-3, skickas enligt planerna upp under 2015 och kopplas ihop med Tiangong-2 som redan sänts upp (senare i år). Hela rymdstationen med namnet Tiangong Space Station (TSS) blir en relativt stor station med flera moduler.

Astronomer har hittat den mest jordlika exoplaneten hittills

Nasa:s Keplerteleskop har upptäckt tre exoplaneter som kan stödja liv, och en av dem kan vara den mest jordlika planeten hittills.

 

Den mest intressanta av planeterna är Kepler-62f, en stenplanet endast 1,4 gånger så stor som jorden och som kretsar kring en stjärna något mindre och ljussvagare än solen. Närmaste granne till Kepler-62f är Kepler-62e, bara 1,6 gånger större än jorden. Båda planeterna ligger inom den beboeliga zonen.

 

Ingen vet (förstås) exakt hur de ser ut, men simuleringar tyder på att båda kan vara helt täckta av hav, dvs. rena vattenvärldar.

 

De fem nya planeterna man hittat i Kepler-62-systemet finns på 1 200 ljusårs avstånd i stjärnbilden Lyran, och är mellan 0,54 och 1,95 gånger så stora som jorden.

 

[Klicka på bilden för förstoring]

Det privata rymdföretaget Orbital Sciences provflyger sin rymdraket för första gången

Det andra amerikanska företaget (efter SpaceX), som får finansiellt stöd av Nasa för att transportera last till ISS, har fått klartecken att provflyga sin Antares-raket från en nybyggd rymdflygplats i Virginia.

 

Orbital Sciences Corp. planerar att skicka upp sin 40 meter höga raket i kväll. Raketen bär en ca. 4 ton tung attrappkapsel av Cygnus-konstruktion. På 260 km höjd är det tänkt att kapseln ska frigöras från raketen och placeras i en omloppsbana, där den sedan befinner sig i ett par veckor innan den återinträder i atmosfären och brinner upp.

Världens största optiska teleskop kommer att börja byggas nästa år

Bygget, som nu godkänts av myndigheterna i USA och Kanada (som samarbetar i projektet), kommer troligen att starta nästa år. Teleskopet TNT (Thirty Meter Telescope), med följaktligen en spegeldiameter på 30 meter, placeras på toppen av vulkanen Mauna Kea i Hawaii.

 

Teleskopet kommer att kunna observera planeter i banor kring stjärnorna, och astronomerna kommer att kunna se planeter och stjärnor bildas. Teleskopet kommer också att kunna se bortåt 13 miljarder ljusår ut i rymden.

 

Bygget beräknas vara färdigt till 2018.

 

Teleskopet blir visserligen det största under det här decenniet, men kommer så småningom att utkonkurreras i början av 2020-talet av det europeiska 42-metersteleskopet E-ELT (European Extremely Large Telescope).

Fusionsmotor utvecklas för Marsskepp

En forskargrupp i Washington arbetar på en fusionsmotor (FDR-motor) som kan ta människor till Mars på 30 dagar.

 

I denna speciella fusionsmotor skjuts små metallringsegment in i ett kraftigt speciellt utformat magnetfält. Ringsegmenten kollapsar runt små droppar av deuterium (se det som en hand som knyts åt runt deuteriumet) och komprimerar deuteriumet så hårt att det leder till en fusionsreaktion under 25 miljondelar av en sekund. Magnetfältet får sedan den bildade deuteriumplasman att strömma ut med en hastighet på upp till 110 000 km/t.

 

Om ett rymdskepp kan göra detta tillräckligt ofta, säg en gång per minut, skulle det vara möjligt att skicka ett bemannat rymdskepp till Mars på bara 1-3 månader, säger gruppens ledare aeronautikforskaren John Slough vid University of Washington.

 

Gruppen har hettat upp deuteriumplasma till fusionstemperaturer. De har också testat magnetfältet. Planen är att sätta samma de två delarna senare i sommar.

 

En konkurrerande lösning till fusionsmotorn är den s.k. VASIMIR-motorn som drivs m.h.a. elektromagnetism. Utströmningshastigheten är här något större, runt 180 000 km/t.

 

[Klicka på bilden för förstoring]

Sensationellt arbete på en warpmotor kan kanske ta oss till stjärnorna inom 50 år

Kanske behöver vi inte vänta i 50 år innan ett rymdskepp bryter igenom warpbarriären (First Contact - 2063). Nasa-forskaren Harold “Sonny” White, som är chef för Advanced Propulsion Program vid Johnson Space Center, tror att det kan vara möjligt att skapa ett warpskepp betydligt närmare vår egen tid. Vid 100-year Starship Symposium 2012 och i sin presentation Warp Field Mechanics 102 chockade han kanske många åhörare genom att säga att en warpmotorkonstruktion kan bli fullt realiserbar.

 

White genomför redan experiment med sin White-Juday Warp Field Interferometer, där han använder lasrar för att skapa och identifiera mikroskopiska warpbubblor.

 

 

(Nasa-koncept på ett s.k. warpbubbelskepp, och ett White Warp-ship. Klicka för förstoring)

 

Det största problemet hittills med warpmotorn har varit den oerhörda mängden energi man beräknat skulle krävas, i storleksordningen solens utsända energi. Analyser av White har dock visat att energikraven kan minskas ofantligt genom att optimera warpbubblans tjocklek samt att oscillera bubblans intensitet. Resultaten som presenterades vid 100 Year Starship Symposium tyder på att man kan klara sig med endast 500 kg av exotisk materia för att nå en effektiv hastighet på tio gånger ljushastigheten (en resa till t.ex. Alfa Centauri skulle inte behöva ta mer än några månader, och det dessutom utan några relativistiska effekter).

 

Superdyrt instrument på ISS kan ha funnit spår av mörk materia

En massiv partikeldetektor som är monterad på ISS kan slutligen ha identifierat mörk materia, rapporterade forskarna idag.

 

Detektorn, Alpha Magnetic Spectrometer (AMS), avläser partiklar i den kosmiska strålningen. Efter att ha upptäckt miljardtals av dessa partiklar över 1,5 år, har detektorn registrerat en signal som kan komma från mörk materia, det osynliga ämne som utgör mer än 80 procent av all materia i universum.

 

AMS fann omkring 400 000 positroner med energinivåer (över 10 GeV) som antyder att partiklarna kan ha bildats vid kollisioner mellan s.k. WIMPS (Weakly Interactive Massive Particles) som den mörka materian antas bestå av. Partiklarna kom också från alla riktningar, vilket stämmer väl överens med den mörka materians spridning i universum.

Nasa överväger en asteroidinfångning i början av 2020-talet

 

Genom att fånga in en asteroid, som ligger nära jorden, och dra den till en bana runt månen får astronauter och forskare unika möjligheter att studera asteroiden på nära håll, säger förespråkarna.

 

Projektet, som väntas kosta motsvarande runt 17 miljarder kronor, går ut på att placera en liten asteroid i en vid bana runt månen till ungefär 2025.

 

Erfarenheterna och kunskaperna som samlas in från månasteroiden kommer att vara ovärderliga vid framtida bemannade expeditioner till andra närliggande asteroider, Marsmånarna Phobos och Deimos, och någon gång till det stora asteroidbältet.

Oddsen allt bättre för att vi ska bli en långlivad civilisation

Människan har en liten chans att överleva tillräckligt länge för att kolonisera andra planeter. Oddsen har dock blivit bättre än tidigare uppskattningar visar en ny analys. Våra möjligheter att överleva under lång tid ökar väsentligt om vi klarar att hantera existentiella hot på jorden, och koloniserar andra planeter.

 

Kosmologerna Ken Olum och Alexander Vilenkin menar att vi kan förbättra våra chanser att överleva långt in i framtiden (upp till åtminstone 10 000 år) om vi genom gemensamma ansträngningar tar itu med riskerna som hotar vår existens, och företar seriösa rymdexpeditioner.

 

"Vi kan bli en av hundra till en av tio civilisationer i universum som offrar betydande resurser på att slå tillbaka mot existentiella hot, och på sikt koloniserar andra planeter, så att om en planet blir obeboelig finns flera andra kvar att överleva på", säger fysikprofessorn Austin Gerig vid University of Oxford i England.

 

[Bilden visar en dysonsfär, kanske realiserbar om några tusen år]

Världens kraftfullaste rymdraket lyfter för sin jungfrufärd senare i år

När företaget SpaceX sänder ut sin bärraket Falcon Heavy i rymden i slutet av det här året, kommer den att bli den mäktigaste raketen i världen. Falcon Heavys 27 raketmotorer utvecklar tillsammans en lyftkraft på nära 2000 ton. Lasten kan väga upp till 55 ton och placeras inuti en musselliknande kåpa överst.

 

 

Falcon Heavy planeras på sikt att t.ex. användas tillsammans med SpaceX s.k. gräshoppa där hela bostadsmodulen kan lyfta vertikalt från och gå ner vertikalt på en främmande himlakropp (t.ex. en asteroid, månen eller Mars).

 

[Klicka på raketen för förstoring]

Europa och Ryssland i samarbete för att följa upp Nasa:s markanalyser på Mars

I torsdags skrev Europa och Ryssland under ett avtal om ett gemensamt Marsuppdrag, där en avancerad Marsbil ska borra flera meter ner i Mars jord för att ta prover (Nasa:s Curiosity borrade bara ett centimerdjupt hål). Genom att borra så djupt undviker man den strålningsskadade delen av marken, och har större chanser att hitta spår av liv, eller åtminstone större oskadade molekyler som kan berätta mer om Mars forntid. Laboratoriet på Marsbilen kommer att var betydligt mer avancerat än det som finns på Curiosity.

 

 

Två identiska rymdfarkoster (ExoMars 1 och 2) med Marsbilar ska skickas iväg 2016 respektive 2018.

Astronomer har hittat en stjärna som är nästan lika nära oss som Alfa Centauri

Stjärnan (egentligen en dubbelstjärna) är den närmaste som upptäckts sedan 1916, och den tredje närmast solen.

 

Med hjälp av data från WISE-satelliten har astronomiprofessorn Kevin Luhman identifierat två bruna dvärgar som bara ligger 6,5 ljusår ifrån oss, och kretsar runt varandra (Proxima Centauri [i Alfa Centauri-systemet] är 4,2 ljusår bort, och Barnads stjärna 5,96 ljusår).

 

Man har gett systemet namnet WISE J104915.57-531906.

Sensationellt fynd på Mars: "Kan ha varit beboelig"

En analys av stenar som samlats in av Nasa:s Marsbil Curiosity tyder på att det forntida Mars kan ha haft vad som krävdes för att stödja liv i form av t.ex. mikrober.

 

Vetenskapsmännen identifierade svavel, kväve, väte, syre, fosfor och kol - några av nyckelingredienserna för liv. Curiosity samlade in proverna från en sedimentär berggrund nära en uråldrig vattenfåra i Galekratern.

 

– En grundläggande fråga är om Mars kan ha haft en beboelig miljö. Från det vi vet nu så är svaret ja, säger Michael Meyer, forskningsledare för Nasa:s Mars Exploration Program.

 

Resultatet visade också att vattnet som format berget skulle ha varit drickbart för oss.

 

[Klicka på bilden för förstoring]

Världens största radioteleskop tas i bruk

I Anderna i Chile, och på 5000 m höjd, har ett nytt radioteleskop tagits i drift som kan höra de svagaste signalerna i universum, kallare och längre bort än någonsin. Radioteleskopet, med namnet ALMA (Atacama Large-Millimeter/sub-millimeter Array), är det största radioteleskop som någonsin byggts.

 

Radioteleskopet består av 66 stycken högprecisions parabolantenner med 12 m diameter.

 

ALMA kommer att studera stjärnors och planeters födelser, utvecklingen av galaxer, och till och med kunna se molekylers ursprung i avlägsna delar av universum.

Den första privata Marsresan kanske genomförs redan 2018

De första personerna som besöker Mars kan vara där redan om fem år - om en miljardärs djärva plan går i uppfyllelse.

 

Under veckan tillkännagav den nyligen bildade ideella organisationen Inspiration Mars Foundation planer på en färd till Mars i början av 2018. Rymdfarkosten kommer att ta med sig två personer (sannolikt ett gift par) som lämnar jorden, flyger förbi Mars på en höjd av ungefär 160 km och sedan tar sig hem igen. Allt ska kunna ske på max 500 dagar.

 

Rymdfarkosten kommer förmodligen att levereras av Space-X, och bestå av en större servicemodul samt en 17 kubikmeter stor bostadsmodul.

 

[Klicka på bilden för förstoring]

ESA förbereder sig för det verkliga asteroidhotet genom att prova på en "ofarlig" asteroid

ESA planerar att 2022 utföra ett uppdrag för att testa hur väl det fungerar att avleda en asteroid, så att man är väl förberedd när eller om det föreligger ett verkligt asteroidhot.

 

Det s.k. Asteroid Impact and Deflection Assessment-uppdraget (AIDA) har nu ett mål: asteroiden Didymos. Den ryska meteoren, och på samma dag asteroiden som passerade rekordnära jorden, har visat att vi ständigt kan utsättas för hot från rymden.

 

AIDA, som består av två farkoster, ska gå nära Didymos 2022 då asteroiden är som närmast jorden (ca. 11 milj. km ifrån). Den ena av farkosterna, DART (Double Asteroid Redirection Test), ska kollidera* med asteroiden, medan den andra farkosten, AIM (Asteroid Impact Monitor), ska analysera resultatet från kollisionen.

 

*= Sammanstötningshastigheten kommer att ligga runt 23 000 km/h.

NASA investerar i ett meteoritvarningssystem

 

I kölvattnet på meteoren* som exploderade över Ryssland för någon vecka sedan vill NASA nu investera i ett varningssystem för meteorer och asteroider, närmare bestämt det s.k. Asteroid Terrestrial-impact Last Alert System (ATLAS). Systemet utvecklas bl.a. av dr John Tonry vid University of Hawaii Institute for Astronomy. I systemet ingår flera mindre vidvinkelteleskop (25 cm speglar) i ett nätverk. Teleskopen ska avsöka himlen flera gånger per dygn.

 

Om ATLAS-systemet hade varit i drift vid tiden för den ryska meteoriten hade befolkningen kunnat varnas ungefär ett dygn före nedslaget.

 

*= Tjeljabinskmeteoren färdades med en hastighet av 53 000 km/h, och exploderade med kraften hos en atombomb ca. 29 000 meter ovanför marken.

Nya jättelika teleskop kan hitta livsgenererat syre på utomjordiska världar

Jättelika teleskop, som E-ELT som för närvarande byggs i Chile, kan konstatera främmande liv genom att hitta syre på utomjordiska planeter - även om de inte har utformats för detta.

 

På jorden är det bara växter och vissa bakterier som producerar atmosfäriskt syre i stora mängder. Om man därför hittar syre på en exoplanet skulle det vara en stark indikation på att det finns liv (i den form vi känner till) på planeten.

 

Det krävs dock en hel del för att samla in syret. Exoplaneten måste passera framför sin stjärna många gånger för att det ska mottas tillräckligt med data så att syret kan bekräftas. Det kan ta allt mellan 4 och 400 år. Det största problemet är att teleskopen är jordbaserade, där atmosfären filtrerar bort mycket av ljuset. Med framtida rymdbaserade teleskop kommer uppgiften att förenklas väsentligt.

Europa investerar en väldig summa i en hjärnsimulator

Det s.k. Human Brain Project har tagit emot en startsumma på hela 1 miljard euro från EU för att inom tio år skapa en människohjärna med hjälp av superdatorer.

 

Henry Markham, som redan lyckats simulera en råtthjärna, vill nu bygga en simulator för människohjärnan med en nervcell i taget. Det kommer att ta lite tid då människohjärnan i genomsnitt innehåller runt 86 miljarder nervceller. Målet är att konstruera datorer som kan lära sig nya saker på samma sätt som människorna, och utan att det behövs några uppgraderingar av programvaran.

 

Human Brain Project är ett samarbete mellan 80 forskningsinstitutioner i Europa. Sverige är involverat genom avdelningen för datavetenskap och kommunikation på KTH.

Hjälp William Shatner vinna med sitt namn på en ny Plutomåne

En dag efter att man frågat Internetanvändarna om namnförslag på Plutos fjärde och femte måne, antogs ett av Shatners förslag. Namnförslaget ingår nu i en lista på 12 namn.

 

De två små månarna, som bara är 25 respektive 35 km tvärsöver, upptäcktes 2011 och 2012 och har getts beteckningarna P4 och P5. Shatner hade två förslag, Vulcan och Romulus. Chefen för gruppen som upptäckte månarna, Mark Showalter, älskade speciellt namnet Vulcan eftersom det har en mytologisk koppling till Pluto: Vulcan (sv. Vulcanus) var romarnas eldgud och brorson till underjordens gud Pluto. Namnet Romulus, och även Remus, var redan upptagna av de två månarna till asteroiden 87 Silvia.

 

Du kan rösta på Shatners förslag här (Vulcan).