Star Trek: Deep Space Nine › Säsong 1

Name: Dramatis Personae
Released: 1993-05-29

1.18 - Dramatis Personae

‹ Föreg. - Nästa ›

Stjärndatum: 46922.3

Sändes (US): 1993-05-29

Sändes (SE): 2008-06-18

6.8 /10

Betygsätt detta avsnitt

¹⁰

⁹

⁸

⁷

⁶

⁵

⁴

Sammanfattning

Det klingonska skeppet Tohl'Kaht kommer tillbaka genom maskhålet en månad tidigare än väntat, och exploderar efter några sekunder, förstaofficern på skeppet lyckas stråla sig till DS9, men dör några sekunder efteråt. Snart märker Odo att kommendörkapten Sisko och major Kira börjar bli mer och mer aggressiva gentemot varandra, och alla andra börjar prata om att det är dags att välja sida. Odo undersöker sambandet mellan detta och det klingonska skeppet, och när han undersöker loggarna verkar det ha utspelat sig en maktkamp även på det klingonska skeppet.

Förstaofficern berättar i sina loggar även om en mystisk upptäckt på en planet i gammakvadranten. Odo verkar vara den enda som inte har blivit aggressiv, och nu måste han hitta en lösning för att förhindra att kaos utbryter på hela stationen.

Skepp: Shervan das (Valeriansk transport), Tohl'Kaht (Klingonskt skepp)

Arter: valerianer, klingoner

Övrigt
Huvudroller
Övriga roller
Medarbetare
Recensioner & betyg

Avsnittet är ett av under 20 Star Trek-avsnitt med namn på latin. Titeln på detta avsnitt betyder Dramats masker.

Jeff Pruitt som fänrik

Tom Towles som klingon

Stephen Parr som valerian

Randy Pflug som vakt

Regi: Cliff Bole

Manus: Joe Menosky

Recension

Recensera detta avsnitt

Av: Mr Trek, 2015-04-06
Betyg: 6

Jag såg nyss Dramatis Personae, det första ST-avsnittet med en titel på latin. Det är ett avsnitt med en ganska dålig ursäkt för att göra ett underhållande avsnitt. Den dåliga ursäkten är att något slags telepatiskt virus (huh?) förändrar besättningens personaliteter kraftig och startar en maktkamp mellan Kira och Sisko. Detta är dock riktigt kul att se och låter skådespelarna agera utanför ramarna för deras karaktärer. Jag kan tänka mig att de hade riktigt kul när de gjorde det här avsnittet. Det är åtminstone riktigt kul att t ex se Sisko bli helt försjunken i byggandet av en gammal klocka och se Bashir helt plötsligt få stora maktambitioner. Ett (annat) stort vetenskapligt hål i avsnittet måste dock påpekas. När Odo på slutet öppnar upp ett rum mot rymdens vakum, är allt som behövs för att inte själv åka med ut att hålla hårt i något. Egentligen borde nog detta ha dödat varenda huvudkaraktär (förutom just Odo kanske). Avsnittet får ändå 6,5/10 i betyg, för det är riktigt underhållande att se alla huvudkaraktärer helt förändrade.