Gå till innehåll

Tom_Hell

Stjärnflottan
  • Innehållsantal

    1 020
  • Gick med

  • Besökte senast

Om Tom_Hell

  • Rank
    Kommendör av 1:a graden
  • Födelsedag 1976-02-27

Kontaktmetoder

  • Webbplats URL
    http://retroguiden.blogspot.com/

Profilinformation

  • Kön
    Man
  • Plats
    Vintergatan, Jorden, Europa, Sverige, Örebro
  • Intressen
    Kiss, Star Trek, Spel, Film, Sci-Fi, Fantasy

Senaste besökare till profilen

4 986 profilvisningar
  1. Sitter i styrelsemöte för Riksförbundet Goodgame. Minst sagt rörigt...

  2. Tom_Hell

    Torchwood

    Jag tycker den lilla "sexfixering" som är (och den är i ärlighetens namn inte stor) är helt ok då den är centrerad kring en karaktär (Jack) som dessutom är bisexuell. Detta gör den t o m mer intressant eftersom det i stort sett inte förekommer någon annanstans och blir lite uppfriskande. I övrigt är det en action-SF med glimten i ögat. Definitivt mycket bättre än annan SF på tv idag. Det är ingen tvekan om att engelsmännen tagit över och visar hur bra SF ska skrivas och produceras iom Torchwood och den suveräna Doctor Who.
  3. Tom_Hell

    Favoritserie utanför Star Trek?

    Just nu finns inget annat än DOCTOR WHO!!! Jag hade många skeva tankar om de serierna tidigare men efter att ha (via Torchwood!) blivit indragen i den "reboot" av serien som gjordes 2005 så har min kärlek sakta men säkert växt i takt med den gode doktorns entusiasm. Efter att ha sett säsong 4 råder det ingen tvekan för mig om att Doctor Who är vad Star Trek *borde* vara idag! Jodå, ni läste rätt. När man tar sig igenom DW så står det klart att den serien bygger på några av de viktigaste beståndsdelarna i Star Trek. Förutom oerhört starka karaktärer finns där raffinerade SF-manus, fantastiska replikskiften, roliga manus, sorgliga manus, spännande manus och manus som berättar saker om oss genom övermänskliga karaktärer. Dvs en typisk, bra, Star trek-serie. Det finns ett djup, en värme, en äkthet som jag inte stött på i någon TV-serie sedan... Ja, sedan Star trek. Utöver det tittar jag just nu gärna på: FlashForward - Schysst långkörarsåpa. Tack och lov går den inte i Slow motion som LOST! V - Den är acceptabel men lider av för långsamt tempo.
  4. Tom_Hell

    Caprica

    Det känns som att Caprica är vad de sista två säsongerna av BSG ville vara. Höjdpunkten av BSG var för mig säsong 3 . Därefter gick det utför. Caprica ger mig precis samma svävande drömlika känsla som BSG på slutet, men med den skillnaden att manuset än så länge inte hunnit bli "over the top"-vansinnigt!
  5. Tom_Hell

    Maquis

    Det finns en grundläggande brist i ditt resonemang. Du antar att det är allmänt vedertaget att Maquierna ses som goda av oss TV-tittare. Jag representerar den grupp som väldigt tidigt såg Maquierna som något negativt. För oss torde det heller inte vara särskilt långsökt att de drivs så långt att de skickar missilerna mot Cardassia. Allt handlar om utgångspunkt och synvinkel här. Jag må ha sympati för Maquiernas situation som nybyggare, däremot har jag väldigt lite till övers för de som plockar upp vapen!!
  6. Tom_Hell

    Research pågår för Picard-novell

    Jag inser lite skamset att det nu gått nästan ett år. Då ska ni veta att min Picard-novell funnits där i bakhuvudet från och till under den här tiden. Jag har tappat delar av historien som jag tänkte mig den från början men huvuddragen finns fortfarande kvar. Det får mig att tro att själva grund-storyn ändå är hyfsad. Men nu har det trots allt gått ett år och endast om jag var säker på att några var intresserade så skulle jag kunna frestas att försöka "plocka upp pennan" igen. Samtidigt vet jag att det inte vore någonting värt att flagga efter intresse (som förmodligen skulle besvaras) och inte visa något. Så därför har jag mot mina principer beslutat mig för att publicera en "rå-kopia" av en del av den text jag skrivit hittills. Men märk väl: Detta är tämligen oredigerad text. Slutresultatet kan mycket väl bli något annat. "Dimmorna låg täta utanför det lilla huset. Jean-Luc Picard stod och stirrade ut genom ett fönster. I handen höll han en kopp té som hade kallnat för länge sedan. Picard var långt borta, begravd i minnen han helst villa låta vara begravna. Han tänkte på sin bror och brorson. Båda hade omkommit i en brand på familjegården. Samma gård som han nu befann sig på. Samma gård som han hade gjort allt för att bli av med. Ända sedan han ärvt dödsboet efter sin bror Robert hade han gjort allt för att bli av med gården, men ingen ville köpa den. På nätterna hemsökte den hans drömmar och på dagarna upptog den en allt för stor del av hans tankar. Picard grimaserade över en klunk av det kalla Téet och ställde ifrån sig koppen på skrivbordet. Han satte sig ned i den gamla kontorsstolen, svängde runt och tittade ut över dalens vinrankor igen. Så kom tanken på Rene igen och Picard började få svårt att hålla tårarna tillbaka. Pojken hade varit som en son för Picard. Han hade stått för allt det där som Jean-Luc Picard, stjärnflottekaptenen, hade varit tvungen att åsidosätta under sin karriär. Pojken hade dessutom varit det sista hoppet för att föra namnet Picard vidare in i framtiden. Nu var allt försent. Jean-Luc hade aldrig erkänt det för någon, inte ens Deanna Troy, men han fann sig allt oftare längta tillbaka till Nexus. Han hade haft en familj där. Rene hade varit hans riktiga son och de hade varit lyckliga. Ju mer tid som förflöt desto mindre kände han sig lurad av Nexus. Bättre män än han själv hade hittat lycka och kärlek i det där energifenomenet. Han hade hittat James Kirk där huggandes ved vid en kubbe. Kirk hade sett mer livfull och lycklig ut än vad han någonsin kunde påminna sig att han gjort på någon av de inspelningar som fanns bevarade. Kirk hade varit svårövertalad men till slut hade Picard fått honom med sig för att stoppa Soran. Det hade kostat Kirks liv och Picard kände ett sting av skuld för det. Kirk skulle ha kunnat leva lycklig inne i Nexus, hur verkligt eller overkligt energibandets påverkan än var, men Picard hade slitit både sig själv och James Kirk därifrån och Kirk hade fått plikta med sitt liv. Så många dödsfall genom åren. Så många förspillda liv. Tasha Yar, James Kirk, Walker Keel. Alla plågade honom men inget plågade honom så svårt som Rene. Det var därför han hade velat bli av med vingården. Att begrava minnena under en vinranka och sedan aldrig behöva återvända igen. Men ingen hade velat överta den. Det var som om den var förbannad. Så nu var Picard tillbaka på den för första gången på tre år. Och minnena var definitivt med honom. Jean-Luc var just på väg att gå in på ett nytt tankevarv med Rene när en skugga lösgjorde sig ur ett buskage och fångade hans uppmärksamhet. Skuggan tog snabbt formen av en tvåbent varelse som snabbt skyndade sig över gården. Picard svängde ut handen och släckte stearinljuset som stod på skrivbordet. Snabbt var han framme vid fönstret, i lagom tid för att se skuggan försvinna in i ett av redskapsskjulen en bit bort. Picard förde snabbt upp handen mot stjärnflottesymbolen på bröstet men hejdade sig. Kommunikationsbrickan låg kvar i hans packning. Det hade inte funnits någon anledning att bära den på sina civila kläder hade han resonerat. Dessutom kände han sig lite skyldig över att vara på gården iförd stjärnflottesaker. Som om blotta närvaron av Stjärnflottans symboler skulle besudla minnet av hans bror och brorson. Jean-Luc väntade en stund på att skuggan skulle komma ut och när den inte gjorde det skyndade han sig ut från rummet och iväg mot köksdörren. Den fanns på motsatt sida av huset vilket passade Picard bra. Var det en inkräktare kunde han eller hon vara beväpnad och då ville Picard definitivt ha överraskningsmomentet på sin sida. Jean-Luc öppnade köksdörren och gled så tyst han kunde ut i kvällsmörkret. Det var då helvetet brakade lös runt omkring honom. * * * Världen tycktes formligen explodera runt Jean-Luc Picard. Först verkade det som markexplosioner och det fick honom att springa blint omkring. Hans enda chans var att hålla sig i rörelse tills han kunde ta skydd någonstans. Efter bara några sekunder såg han dock ett ljussken i ögonvrån och hans hörsel plockade därefter upp ett välbekant ljud. Skeppsfasrar! Någon besköt honom från luften. Innan han hann fundera vidare på saken kastades han omkull av chockvågen från en explosion bara några meter från honom. Omtöcknad men vid liv snodde Picard runt. Han kom upp på fötter igen och stapplade vidare. Han kände sig yr och matt när något inom honom tog över hans kropp. Benen började pumpa igen och han rusade framåt i en oregelbunden zick zack-rörelse. Hans stjärnflotteträning gjorde sig påmind och han höjde huvudet för att spana efter skydd. Några hundra meter framför honom såg han de första hektaren vinrankor breda ut sig och han styrde sin flykt mot dem. Ovanför hörde han det välbekanta ljudet från en skyttel samtidigt som hans huvud började klarna. Något stämde inte. De kraftfulla och snabba faserattackerna kunde omöjligt komma från en skyttel. Han kastade sig in bland vinrankorna och hukade sig ned samtidigt som en ny salva från den mystiska skytteln förvandlade marken där han nyss sprungit till en rykande slagghög. Picard ömsom sprang ömsom stapplade fram mellan raderna av vinrankor. Då och då ändrade han riktning nittio grader för att förvilla förföljaren. En skyttel, tänkte Picard. Hur kan en skyttel ha den snabba eldkraften? Inte ens skyttlarna ombord på Enterprise skulle kunna åstadkomma något liknande. Faktum var att han inte kunde påminna sig någon Federations-faser som kunde åstadkomma något liknande. Inte på den höjden, och inte med den lilla kraftkälla en Federations-skyttel hade. Trots att han hittills inte fått syn på skytteln var han säker på att det var en Federations-skyttel. Efter över trettio år inom Stjärnflottan gick det inte att ta miste på det ljudet. Han stannade till för att hämta andan. Explosionerna från faserelden verkade dra sig bortåt, tillbaka mot huset. Picard stack försiktigt upp huvudet. Det var en molnig natt så han fick väldigt lite hjälp från stjärnorna. Skytteln gick inte att urskilja som mer än några diffusa konturer men eldgivningen från den var desto tydligare. Den jagar någon annan nu, tänkte Picard förbryllat. Frågan var bara vem eftersom han hade varit helt ensam på gården. Så kom han på varför han gett sig ut. Skuggan!" ---------------------------- Jag kommer att kika in om några dagar och kolla responsen. Jag har inga större förhoppningar men heller inga större ambitioner att skriva klart novellen. Det lilla som är återgett ovan är ungefär hälften av det jag skrev för ett år sedan. Skulle jag ge mig på att skriva klart är jag inte ens säker på att jag skulle kunna hitta samma ton och samma historia som jag försökte berätta då. Men även det vore ett kul experiment. Så, det är egentligen upp till er nu kära Trekkies! Ni beslutar vad som händer med Picard fr o m nu!
  7. Nej, men går man ut offentligt brukar det i regel vara det. Brian har jobbat en del med DS9 och en hel del med VOY (sista året som med-producent). Hans kontakter inom Paramount och hans tidigare arbete inom Trek talar både för och emot att han fått i uppdrag att utveckla en ny ST-serie, men med tanke på hans höga arbetstakt har jag svårt att se var han skulle få fritiden ifrån att göra detta på eget bevåg. Omöjligt är det förstås inte.
  8. Tom_Hell

    Fanfiction

    Pjotr'k har redan gett svar på den frågan som jag förstått det. Det som däremot är intressant i så fall är om man kan tänka sig undantag på alla texter som inte är av wiki-typ. T ex Fan-fiction, recensioner, egenkomponerade bilder, filmer, ljudfiler etc. I praktiken göra skillnad mellan om man lägger upp något som (tillfällig eller fast) redaktionsmedlem eller som en skapare och bidragare av unika verk till communityt. Allt kreativt skapande helt enkelt.
  9. Det här bekräftar ju ändå en del teser jag haft som avfärdats av andra tidigare. Man kan väl ändå anta att det som Fuller håller på med är en beställning av CBS (de har säkert begärt in förslag från andra också) och inte ett helt eget initiativ som görs på hans fritid? I så fall ser det ju ut som jag hela tiden trott att en serie ligger i startgroparna om filmen går bra. Själv tycker jag att det är positivt. Dessutom vore det korkat att inte förlägga en ny serie till filmens nya universum och tid. Något annat skulle bara vara att förvirra och alienera de nya fans man drar in med en succéfilm.
  10. Tom_Hell

    Fanfiction

    Vem som får rättigheterna för verket bestäms av vilka "regler" databasen sätter upp för publicering. Jag skulle helst se att det hamnade i en egen underavdelning till litteratur. Men det hela är ju inte så viktigt nu då det mig veterligen bara är jag som håller på med något just nu och eftersom reglerna är som de är, är jag inte speciellt pigg på att lägga upp det här direkt iaf. Om man nu vill göra det ja. Vill man få ännu fler att läsa det man skriver genom att göra det tillgängligt på flera sajter så tappar man den möjligheten om man lägger upp det här. Det uppmuntrar inte folk att skriva mer.
  11. Tom_Hell

    Youtube

    Kolla runt 1:50 in i den här penibla Nintendo-filmen. Visst sjutton är det en något yngre John Billingsley - alias Phlox som gör en tidig skådespelarinsats? Det roliga för mig är att precis såna där kunder har man varit med om när det gäller Gameboy ;)
  12. Tom_Hell

    Kenny Begins

    Inte för att på något vis förringa barnprogram, men det känns oerhört uppenbart att serien skrivits för äldre barn/yngre tonåringar. En målgrupp som det mesta med Red Dwarfs humor skulle gå över huvudena. Johan Rehborg är inte en <specifik åldersgrupp>-komiker över huvud taget. Han är skådespelare. Det finns massor av skådespelare som gjort såväl vuxenfilm (inte den avklädda varianten) som barnfilm och TV. Det är dock riktat till barn i första hand, men därmed inte sagt att vuxna inte får ut något av det heller.
  13. Tom_Hell

    Fanfiction

    Jo, det var inte där "skon klämde". Jag funderade mer på fan-fiction och annat. Som det är nu lägger jag nog upp min novell någon annanstans och länkar till den när jag är klar, för att inte bli av med rätten till den. Tycker nog att litterära verk, konst och musik och liknande som gjorts av privatpersoner här borde falla under andra regler. Vad det gäller alla annan text har jag full förståelse för att STDB vill ha ensamrätt.
  14. Tom_Hell

    Star Trek-gröda får grön renässans

    De har ju hittat på mer bland annat för att täcka upp alla hål och brister i Roddenberrys första serie. Jag undrar om inte hans strävan efter "realism" är något överdriven. Stardates var ju en ren fantasiprodukt till exempel. Öhm, jag orkade inte läsa allt, men den där artikeln var ju full av Star trek-referenser. Det förefaller som om Dilitium fortfarande är ett påhitt, och att den där sidan är till för att förklara hur Dilitium fungerar i Star trek. Eller?
×