Jump to content

Warp


Tommi
 Share

Recommended Posts

Ja fast i tos så pratade man aldrig om system utan bara (nästan) planeter. Men det är TNG som värkligen tagit fasta på inte warp i system.

Nu förstår jag inte riktigt vad du menar? Praktiskt taget alla planeter de besöker i TOS är ju klass-M och ligger alltså inom ett solsystem.

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 85
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

Jo sant men i TOS så nämdes fenomenet av ett sol-system väldigt sälln. utan man pratade nästan enkilt om planeter.

Även om jag inte minns exakta scener där de använde benämningen "solar system", så är jag säker på att det gjordes flera gånger. Och i vilket fall som helst så warpade dem inom solsystem flera gånget. Om dem sa "solar system" när dem gjorde det eller inte, gör ju ingen skillnad.

Jag är faktiskt osäker på varför det är så farligt att använda warp inom ett solsystem (jag är väldigt dum på fysik och astronomi)? Någon som kan förklara för mig?

Link to comment
Share on other sites

Om man krockar med en sten ,stor som din hand, i Warp 1 är det som en större granat. Tänk om man krockar med en sten eller dyl i warp 2 så är det 10 gånger så stor skada. Låtsas då att du flyger in i ett bälte med grus då blir det hackebiff av skeppet.

Link to comment
Share on other sites

Om man krockar med en sten ,stor som din hand, i Warp 1 är det som en större granat. Tänk om man krockar med en sten eller dyl i warp 2 så är det 10 gånger så stor skada. Låtsas då att du flyger in i ett bälte med grus då blir det hackebiff av skeppet.

Där för finns något som heter en Deflector screen. Inte att förväxlas med sköldarna.

Defletrorn ser till att ex rymd damm inte skadar skråvet genom att helt enkelt stöta bort dom.

Link to comment
Share on other sites

Om man krockar med en sten ,stor som din hand, i Warp 1 är det som en större granat. Tänk om man krockar med en sten eller dyl i warp 2 så är det 10 gånger så stor skada. Låtsas då att du flyger in i ett bälte med grus då blir det hackebiff av skeppet.

Där för finns något som heter en Deflector screen. Inte att förväxlas med sköldarna.

Defletrorn ser till att ex rymd damm inte skadar skråvet genom att helt enkelt stöta bort dom.

Ja, det är väl disken på framsidan av skeppen? Den brukar väl kallas "navigational deflector" också.

Link to comment
Share on other sites

Om man krockar med en sten ,stor som din hand, i Warp 1 är det som en större granat. Tänk om man krockar med en sten eller dyl i warp 2 så är det 10 gånger så stor skada. Låtsas då att du flyger in i ett bälte med grus då blir det hackebiff av skeppet.

Där för finns något som heter en Deflector screen. Inte att förväxlas med sköldarna.

Defletrorn ser till att ex rymd damm inte skadar skråvet genom att helt enkelt stöta bort dom.

Ja, det är väl disken på framsidan av skeppen? Den brukar väl kallas "navigational deflector" också.

thats the one

Link to comment
Share on other sites

Men då man flyger fram i warp 5 så fixar den inte allt "skräp"...veti nte vilket avsnitt i Voy men då behövde dom kra runt något sådant område med "skräp". Något som är coolt är i typ senaste tidsskriften av Science så handlade det om forskare som hade lykats skapa antimateria och hålla det stabilt i typ fem sekunder! Einstein visste liksom om antimateria och för ett par år sedan lykades man få fram det.

Link to comment
Share on other sites

Läs senaste nummret av Codex vetja! Där stod det om warp och annan ST-teknologi.

Jag vill inte köpa det. Kan du inte berätta vad det står istället? :)

Är inte det att spoila? :lol:

ja, nära på :)

Jag hittade svaret själv ändå. I väntan på att min nedladdning av ett TNG-avsnitt ska bli klart så citerar jag ST:Encyclopedia:

"It is inadvisable to go to warp inside of a solar system because exceeding the speed of light near a gravity well can be dangerous if the gravitational potentials are not precisly taken into account"

inte för att jag fattar mycket av det där, men om någon frågar mig så vet jag vad jag ska svara i alla fall :)

Link to comment
Share on other sites

  • 3 months later...

Det var en fråga längre upp om det fanns någon som kunde förklara logoritm på ett enkelt sätt. Ni som har gått/går i högstadiet är det inte så svårt att förklara för. Logoritmer påminner mycket om potenser, ex. x(upphöjt till y) där är logoritmen "y". Detta är nog en tillfredsställande förklaring, men för att förklara exakt vad en logoritm är, måste man gå in på en mattenivå i stil med challmers. :borg1:

Link to comment
Share on other sites

  • 9 months later...

Jag ber om ursäkt för att jag drar upp en så pass gammal tråd, men jag vill gärna försöka klargöra logaritmen.

Vi börjar med en relativt onaturlig definition. Denna definition kräver att vi först vet vad en potens är.

En potens är ett tal på formen a^x (a upphöjt till x). För naturliga tal (heltal från 0 till oändligheten) är de definerade som a^x = a*...*a (x faktorer). För rationella tal (bråk) är b=a^(x/y) definerat till det tal som uppfyller b^y=a^x. Det kan senare utvidgas till reella potenser.

En mycket vanlig bas (det som har varit a hittils) är det så kallade naturliga talet, e. e är ca 2.71. Alltså e^x. e^x kallas också exponentialfunktionen.

Nu kan vi "definera" den naturliga logaritmen, ln(x). ln(x) är den funktion s.a. ln(e^x)) = x och e^ln(x)=x. ln(1)=0, ln(e)=1. ln(x) växer för alla x>0 och är definerad på x>0, ln(x) antar alla värden mellan -oändligheten och +oändligheten. Några räkneregler som man bör kunna är: ln(xy) = ln(x) + ln(y), ln(x/y) = ln(x) - ln(y), ln(x^a) = a*ln(x).

Ett annat sätt att införa den i gymnasiet är att säga att e^x = y <=> x = ln(y). För att få logaritmen av basen a, log_a(x), kan man beräkna den mha att log_a(x) = ln(x)/ln(a).

Om ni har en räknedosa kan ni nu rita upp den.

Här kommer överkursen:

En mer stringent definition av logaritmen ??r följande. Notera att jag använder beteckningen int(f(x),x=a..b) för att teckna integralen av f(x) med avseende på x från a till b.

Då har vi att för varje x>0 ln(x) = int(1/t,t=1..x). Vi har då en väldefinerad funktion.

Ett ytterligare sätt att definera ln(x) är att säga att ln(1)=0, ln(e)=1, att ln(x) är strängt växande och att ln(x)->-oändligheten då x->0 och ln(x)->oändligheten då x->oändligheten samt logaritmlagarna jag tog upp tidigare. Det finns endast en funktion som uppfyller dessa.

I stil med Chalmers? I stil med högskola över huvud taget skulle jag vilja påstå. Själv läser jag i Linköping.

Tack för mig.

edit: La till en sak.

Edited by damme
Link to comment
Share on other sites

Jag ber om ursäkt för att jag drar upp en så pass gammal tråd, men jag vill gärna försöka klargöra logaritmen.

Vi börjar med en relativt onaturlig definition. Denna definition kräver att vi först vet vad en potens är.

En potens är ett tal på formen a^x (a upphöjt till x). För naturliga tal (heltal från 0 till oändligheten) är de definerade som a^x = a*...*a (x faktorer). För rationella tal (bråk) är b=a^(x/y) definerat till det tal som uppfyller b^y=a^x. Det kan senare utvidgas till reella potenser.

En mycket vanlig bas (det som har varit a hittils) är det så kallade naturliga talet, e. e är ca 2.71. Alltså e^x. e^x kallas också exponentialfunktionen.

Nu kan vi "definera" den naturliga logaritmen, ln(x). ln(x) är den funktion s.a. ln(e^x)) = x och e^ln(x)=x. ln(1)=0, ln(e)=1. ln(x) växer för alla x>0 och är definerad på x>0, ln(x) antar alla värden mellan -oändligheten och +oändligheten. Några räkneregler som man bör kunna är: ln(xy) = ln(x) + ln(y), ln(x/y) = ln(x) - ln(y).

Ett annat sätt att införa den i gymnasiet är att säga att e^x = y <=> x = ln(y). För att få logaritmen av basen a, log_a(x), kan man beräkna den mha att log_a(x) = ln(x)/ln(a).

Om ni har en räknedosa kan ni nu rita upp den.

Här kommer överkursen:

En mer stringent definition av logaritmen är följande. Notera att jag använder beteckningen int(f(x),x=a..B) för att teckna integralen av f(x) med avseende på x från a till b.

Då har vi att för varje x>0 ln(x) = int(1/t,t=1..x). Vi har då en väldefinerad funktion.

Ett ytterligare sätt att definera ln(x) är att säga att ln(1)=0, ln(e)=1, att ln(x) är strängt växande och att ln(x)->-oändligheten då x->0 och ln(x)->oändligheten då x->oändligheten samt logaritmlagarna jag tog upp tidigare. Det finns endast en funktion som uppfyller dessa.

I stil med Chalmers? I stil med högskola över huvud taget skulle jag vilja påstå. Själv läser jag i Linköping.

Tack för mig.

Det där stämmer fint... tror jag...

Link to comment
Share on other sites

Jag ber om ursäkt för att jag drar upp en så pass gammal tråd, men jag vill gärna försöka klargöra logaritmen.

Det är bara trevligt då det finns någon som kan förklara svåra grejor. De trådar som finns att trycka på är inte för gamla att svara i. Välkomen till detta forumet.

Link to comment
Share on other sites

För att dra upp gamla trådar så stämmer inte den skalan med warphastigheten mattematiskt. Det är för det första ingen logomitrisk skala och det är nästan omöjligt att räkna ut det noggrant. tro mig min pappa har räknat på det med ett matteprogram som heter Mattchad proffesinol och han kom bara fram till att det är ett väldigt konstigt resonemang. En ojämn skala är ju tillexempel inte så praktisk att använda när man räknar på sånt här. Jag kan inte få ordning på hastigheten i warp tio själv även med den skalan men den måste vara enorm eftersom man är överallt samtidigt, men det är konstigt att det överhuvudtagetär fysiskt möjligt att göra en sådan kraftansträgning. Att accelerera så fort är det största problemet. Att få upp en farkost i så höga hastigheter borde göra att den tillslut nästan reste tillbaka i tiden. OCh enligt relativitetsteorin så skulle den ha en densitet som vore enorm. Så kort sagt det är nästan omöjligt. Men det är ju star trek.

Link to comment
Share on other sites

För att dra upp gamla trådar så stämmer inte den skalan med warphastigheten mattematiskt. Det är för det första ingen logomitrisk skala och det är nästan omöjligt att räkna ut det noggrant. tro mig min pappa har räknat på det med ett matteprogram som heter Mattchad proffesinol och han kom bara fram till att det är ett väldigt konstigt resonemang. En ojämn skala är ju tillexempel inte så praktisk att använda när man räknar på sånt här. Jag kan inte få ordning på hastigheten i warp tio själv även med den skalan men den måste vara enorm eftersom man är överallt samtidigt, men det är konstigt att det överhuvudtagetär fysiskt möjligt att göra en sådan kraftansträgning. Att accelerera så fort är det största problemet. Att få upp en farkost i så höga hastigheter borde göra att den tillslut nästan reste tillbaka i tiden. OCh enligt relativitetsteorin så skulle den ha en densitet som vore enorm. Så kort sagt det är nästan omöjligt. Men det är ju star trek.

Mycket sant!

Den ökar inte logaritmiskt om man får tro på den skalan som fanns där.

En formel jag såg var följande v=cw^3, där w är warpfaktorn. I så fall skulle det växa kubiskt. Tyvärr stämmer den inte in på tabellen tidigare.

Någon som vet vad som är rätt?

Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...
  • 3 weeks later...
Angående Warp speed. När de går in i det, hur vet de att de inte kolliderar med någon stjärna, en del rymd är ju utforskad och där har de väl resvägen utstakad, men den resvägen som inte är det?

Datorn scannar kontinuerligt av den planerade resvägen och gör förändringar om så behövs. Sedan har du ju "deflectors" som används som en sorts sköld för att rensa bort ev. rymdskrot som kommer i deras väg. Det behövs bara ett litet korn av skrot för att göra ett hål i skrovet.

Jag har en bok som heter "TNG Technical Manual", där står det massa information om hur skeppen och all tekniken fungerar. Ett tips är att köpa den!

Edited by Stelfan
Link to comment
Share on other sites

Angående Warp speed. När de går in i det, hur vet de att de inte kolliderar med någon stjärna, en del rymd är ju utforskad och där har de väl resvägen utstakad, men den resvägen som inte är det?

Datorn scannar kontinuerligt av den planerade resvägen och gör förändringar om så behövs. Sedan har du ju "deflectors" som används som en sorts sköld för att rensa bort ev. rymdskrot som kommer i deras väg. Det behövs bara ett litet korn av skrot för att göra ett hål i skrovet.

Jag har en bok som heter "TNG Technical Manual", där står det massa information om hur skeppen och all tekniken fungerar. Ett tips är att köpa den!

Om du köpte den boken i Göteborg, vet du om den fanns på SF-bokhandel?

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share


×
×
  • Create New...