Gå till innehåll

Därför är DS9 välgjord


Sanmare

Rekommenderade inlägg

Jag undrar varför vissa inte gillar Star Trek: Deep Space Nine enbart med motiveringen att serien strider mot Gene Roddenberrys principer? Jag tycker man glömmer att Star Trek har skapats och vidareutvecklats av närmare 100 manusförfattare, vilka glöms bort pga. tendensen att hylla en person, grundare Roddenberry (av religionen Star Trek?).

I Orginalserien och Next Generation åker de bara runt i rymden, och så "händer" det olika jätteintressanta saker i varje avsnitt. Dock står många händelser och fakta i motsatsförhållande till varandra. Det verkar som om manusförfattarna kommunicerat dåligt med varandra.

I Deep Space Nine finns för första gången en röd tråd genom serierna. Kanske beror det på att manusförfattarna fått datorer till hjälp för att söka och kolla i manus och för att experimentera med olika utvecklingar redan på manusstadiet. I alla fall är DS9 helt överlägsen både manusmässigt och dramaturgiskt när det gäller:

(1) Beskrivningen av och fördjupningen i olika arter och deras kultur, historia, religion och särdrag. Vi får lära oss mer om bajoranerna, ferengierna, klingonerna, cardassierna, ja, till och med om männikorna, än i någon annan Star Trek-serie.

(2) Beskrivningen av och fördjupningen i karaktärerna. Man kommer så nära huvudpersonerna att de ibland känns som ens vänner, och till och med biroller som Garak är så sammansatta att Kirk, Picard och Janeway och deras besättningar känns som robotaktiga stereotyper i jämförelse. Exempelvis förvandlas Worf till en person med drömmar, ambitioner, rädslor och känsloliv i DS9, medan han och de andra i Next Generation är oerhört ytliga figurer. Fördjupningen i karaktärer delar, tycker jag, i viss mån DS9 med Voyager, men personerna i DS9 är mer levande. Gul Dukats förvandling i serien mot allt mer av galenskap beskrivs på ett mästerligt sätt, och förklaras också. Hatkärleken mellan Quark och Odo förankras i deras respektive personligheter.

Som jag ser det är DS9 den bästa av Star Trek-serierna, medan Voyager innehåller mest av science fiction-genrens frågeställningar och gåtor, och Enterprise från säsong 3 är det bästa äventyret.

SaNmaRe

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

  • 2 månader senare...
Jag undrar varför vissa inte gillar Star Trek: Deep Space Nine enbart med motiveringen att serien strider mot Gene Roddenberrys principer? Jag tycker man glömmer att Star Trek har skapats och vidareutvecklats av närmare 100 manusförfattare, vilka glöms bort pga. tendensen att hylla en person, grundare Roddenberry (av religionen Star Trek?).

I Orginalserien och Next Generation åker de bara runt i rymden, och så "händer" det olika jätteintressanta saker i varje avsnitt. Dock står många händelser och fakta i motsatsförhållande till varandra. Det verkar som om manusförfattarna kommunicerat dåligt med varandra.

I Deep Space Nine finns för första gången en röd tråd genom serierna. Kanske beror det på att manusförfattarna fått datorer till hjälp för att söka och kolla i manus och för att experimentera med olika utvecklingar redan på manusstadiet. I alla fall är DS9 helt överlägsen både manusmässigt och dramaturgiskt när det gäller:

(1) Beskrivningen av och fördjupningen i olika arter och deras kultur, historia, religion och särdrag. Vi får lära oss mer om bajoranerna, ferengierna, klingonerna, cardassierna, ja, till och med om männikorna, än i någon annan Star Trek-serie.

(2) Beskrivningen av och fördjupningen i karaktärerna. Man kommer så nära huvudpersonerna att de ibland känns som ens vänner, och till och med biroller som Garak är så sammansatta att Kirk, Picard och Janeway och deras besättningar känns som robotaktiga stereotyper i jämförelse. Exempelvis förvandlas Worf till en person med drömmar, ambitioner, rädslor och känsloliv i DS9, medan han och de andra i Next Generation är oerhört ytliga figurer. Fördjupningen i karaktärer delar, tycker jag, i viss mån DS9 med Voyager, men personerna i DS9 är mer levande. Gul Dukats förvandling i serien mot allt mer av galenskap beskrivs på ett mästerligt sätt, och förklaras också. Hatkärleken mellan Quark och Odo förankras i deras respektive personligheter.

Som jag ser det är DS9 den bästa av Star Trek-serierna, medan Voyager innehåller mest av science fiction-genrens frågeställningar och gåtor, och Enterprise från säsong 3 är det bästa äventyret.

SaNmaRe

Jag är visserligen ett stort fan av TNG men det är som du skriver att DS9 har en mycket bättre story och en tydilgare röd tråd genom säsongerna. Man får lära känna karaktärerna på ett helt annat sätt än vad man får i de övriga seriena. Vad jag gillar starkast är Quarks bar och just att det är en girig Ferengi som sköter den. Det känns på något vis mer avslappnat än vad det gör tex i Ten Forward ombord på skeppen.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

  • 1 år senare...
Jag undrar varför vissa inte gillar Star Trek: Deep Space Nine enbart med motiveringen att serien strider mot Gene Roddenberrys principer? Jag tycker man glömmer att Star Trek har skapats och vidareutvecklats av närmare 100 manusförfattare, vilka glöms bort pga. tendensen att hylla en person, grundare Roddenberry (av religionen Star Trek?).

Ja, det är underligt varför folk inte gillar DS9.

Serien är varken seg eller händelselös som kritiker hävdar. Den har mest action och rymdstrider av alla serierna -- och det i praktiken från allra första början (även om det blir mer senare).

Hur någon kan få det till det är underligt.

Angående att den bryter mot Genes principer (gissar du menar att det inte ska vara någon konflikt mellan huvudpersonerna), så gör alla serierna förutom TNG det. Berman respekterar det ändå, då det inte finns någon konflikt mellan Starfleetofficerarna.

Kanske det finns rasism hos vissa tittare här i Sverige som gör att man ogillar Sisko och Avery Brooks. Han är svart och i en maktposition, vilket är en ganska ovanlig roll för svarta. Ofta har de haft humorroller (Cosby, Murphy, W. Smith etc) istället.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Kanske det finns rasism hos vissa tittare här i Sverige som gör att man ogillar Sisko och Avery Brooks. Han är svart och i en maktposition, vilket är en ganska ovanlig roll för svarta. Ofta har de haft humorroller (Cosby, Murphy, W. Smith etc) istället.

Fast det har hänt rätt mycket på den sidan numer....24 hade svart president i maktposition med mera..

Dåliga argument att inte gilla en serie om man skyller på det då, vilket vi inte vet?

Serien är mycket bra och blir bara bättre ju längre in i säsongerna man kommer!

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Jo, det är sant att svarta får mer seriösa roller (och det är något som har pågått sedan 60-talet minst). Men Brooks får en del kritik av vissa för sin skådespelarstil, vilket kan var en rationalisering för att man ogillar svarta.

Jag tror inte Trekkers alltid är mer toleranta än andra grupper. Även om inte vill tro det. På Star Treff 97 när WCT visade alla filmerna på Draken i GBG 1997, så vann en Stockholmare en tävling. När han sa till konfernciern, Stefan Björnshög, varifrån han kom sbuade stora delar av publiken. Björnshög lyckades dock få de som buat att inse att stockholmaren var värd en applåd, eftersom han hade rest så långt.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Kanske det finns rasism hos vissa tittare här i Sverige som gör att man ogillar Sisko och Avery Brooks. Han är svart och i en maktposition, vilket är en ganska ovanlig roll för svarta. Ofta har de haft humorroller (Cosby, Murphy, W. Smith etc) istället.

Fast det har hänt rätt mycket på den sidan numer....24 hade svart president i maktposition med mera..

Dåliga argument att inte gilla en serie om man skyller på det då, vilket vi inte vet?

Serien är mycket bra och blir bara bättre ju längre in i säsongerna man kommer!

Jag har definetivt ingenting emot sisko/avery for att han är svart! Tvärtom tycker jag det tillför serien en hel del extra djup (liksom det tillför voyager en hel del med en kvinna som kapten.) Det jag stör mig på är att han alltför ofta verkar ganska oengagerad och inte alls lever upp till den förmåga och den potential han visar i en del avsnitt. Hade han visat den förmågan i hela serien så hade ds9 blivit, om möjligt, ännu bättre! J.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Eller en orionflicka! :rodna: Men skämt åsido tror jag att vi behöver människor i de ledande rollarna för att kunna identiera oss med och se äventyren genom deras ögon. Men man vet aldrig, på sextiotalet hade det ju varit helt otänkbart med en svart kapten, för att inte tala om en kvinna! J.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Jo, det är sant att svarta får mer seriösa roller (och det är något som har pågått sedan 60-talet minst). Men Brooks får en del kritik av vissa för sin skådespelarstil, vilket kan var en rationalisering för att man ogillar svarta.

Jag tror inte Trekkers alltid är mer toleranta än andra grupper. Även om inte vill tro det. På Star Treff 97 när WCT visade alla filmerna på Draken i GBG 1997, så vann en Stockholmare en tävling. När han sa till konfernciern, Stefan Björnshög, varifrån han kom sbuade stora delar av publiken. Björnshög lyckades dock få de som buat att inse att stockholmaren var värd en applåd, eftersom han hade rest så långt.

Nä, jag har aldrig hört någon dissa en serie för att det varit en ledande person av en annan hudfärg. Inte tillräckligt många för att utgöra de som inte gillat DS9. Tror inte att det är värre saker som gör att DS9 varit impopulärt (även om serien har en stor skara fans).

* Den har ett helt annat koncept och upplägg än vad den populära föregångaren TNG hade.

* Många saker man tagit för givet från TOS & TNG är annorlunda. T ex kretsar det inte kring ett skepp. Visst, defiant kommer sedan när man pejlat in det missnöjet från publiken men det blir ändå inte samma sak. T ex blir fokuset splittrat mellan en station och ett skepp. Detta är saker som kan tolkas som att man frångår Roddenberrys principer.

* Serien har sett över tid betydligt mer kontinuitet vilket kan göra attd et är svårare att ta sig in i serien.

* De första säsongerna är allmänt kända som extremt ojämna. En del vill gå så långt som att såga de första 2 kanske 3 säsongerna. Det kan ha skrämt bort tittare som sedan aldrig velat återvända.

* Avery Brooks skådespelarteknik är annorlunda, väldigt teatralisk. Det kan g??ra att folk stöts bort från karaktären. Vore det en mindre roll vore det kanske ok, men när det är den mest bärande rollen får det förstås tyngre konsekvenser. Här kan dras paralleller till Shatners Kirk i orginalserien även om den serien idag lider av fler saker än DS9.

* Två saker många stört sig på (inklusive jag själv en gång i tiden, innan jag såg ljuset för 3-4 år sedan) är att det är större inblandning av såväl religion som politik än vad som varit fallet med tidigare (och i viss mån) senare serier. ENT har väl sin beskärda del men allt är större och tydligare i DS9. Och finns det två saker folk kan bli osams över elelr dra åt sig öronen vid så är det politik och religion.

Och listan kan göras längre. Att känna en rasistisk aversion mot en karaktär och därmed spola serien kommer enligt mig långt ned på den här listan. Jag har extra svårt att tro på det när det gäller Star Trek eftersom serierna alltid utmanat konventioner och fördomar. Jag tror definitivt att Trekkies är mer toleranta än andra grupper. Även om skillnaden inte är så stor egentligen skulle jag våga sätta en slant på att om de personer som buade intervjuades så skulle en stor del av dem hävda att de inte likställt intoleransen mot Stockholmare med intolerans mot annan hudfärg. Sedan spelar sådana saker som ålder in och hurhuvida de buade på fullaste allvar. Jag kan själv uttala mig negativt om Stockholmare, halvt på skämt - halvt på allvar, men jag vet ändå var gränsen går och hur verkligheten ser ut.

Sorry, det känns lite effektsökande när man börjar ropa rasist för att en serie inte tas emot såväl i alla läger.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Har bara sett 2 säsonger av DS9 och kunde helt enkelt inte se mer (stod inte ut längre).

Förstår inte hur denna serie kunde spela in 7 säsonger.

De enda jag gillade var Sisko, DrBashir och Odo, resten sög duktigt....

... och sen alla Ferenger .... hatar Ferenger :arg: (kanske därför jag inte kan me DS9)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Har bara sett 2 säsonger av DS9 och kunde helt enkelt inte se mer (stod inte ut längre).

Förstår inte hur denna serie kunde spela in 7 säsonger.

De enda jag gillade var Sisko, DrBashir och Odo, resten sög duktigt....

... och sen alla Ferenger .... hatar Ferenger :arg: (kanske därför jag inte kan me DS9)

Ferengiavsnitten var bland de mer populära så vitt jag vet. Det var därför de fick vara med i Enterprise.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Nä, jag har aldrig hört någon dissa en serie för att det varit en ledande person av en annan hudfärg. Inte tillräckligt många för att utgöra de som inte gillat DS9.

Man får nog göra som Janne Josefsson gjorde inför valet 2002 för att få fram det, dvs använda dolda metoder. Väldigt få skulle erkänna det annars. Och knappast på nätet, eftersom man skulle bli bannad från forum och epostlistor.

* Den har ett helt annat koncept och upplägg än vad den populära föregångaren TNG hade.

Sant lägg därtill att många att många är förändringsobenägna.

* Många saker man tagit för givet från TOS & TNG är annorlunda. T ex kretsar det inte kring ett skepp. Visst, defiant kommer sedan när man pejlat in det missnöjet från publiken men det blir ändå inte samma sak. T ex blir fokuset splittrat mellan en station och ett skepp. Detta är saker som kan tolkas som att man frångår Roddenberrys principer.

Sant att en del kan ogillat detta. Men Defiant (och övriga förändringar från säsong 3 och framåt som Worf och mer strider) ökade inte tittarsiffrorna.

Dessutom var Voyager inte lika populär som DS9 i USA, så att serien var stationsbunden spelar inte en jättestor roll. Snarare är det att DS9 hamnade i skuggan av TNG och senare Voyager, då man promotade DS9 lite efter startåret. Vidare hade DS9 sämre sändningstider än både TNG och Vgr under flera säsonger.

* Serien har sett över tid betydligt mer kontinuitet vilket kan göra attd et är svårare att ta sig in i serien.

Ja. Men de första säsongerna har det inte. De är jämförbara med samtida TNG- och Vgravsnitt. Sedan är inte det särskilt relevant här i Sverige, eftersom det inte förrän nu hela serien har sänts.

* De första säsongerna är allmänt kända som extremt ojämna. En del vill gå så långt som att såga de första 2 kanske 3 säsongerna. Det kan ha skrämt bort tittare som sedan aldrig velat återvända.

Det finns gott om klassiker i alla tre säsongerna. Även om säsong 1 kanske anses vara sämst, så är det en bra säsong, som är mycket bättre än TNG:s start.

Säsong 2 är en av de bästa inom Trek och klart i klass med flera senare säsonger och andra seriers bästa säsonger.

Trean är kanske inte lika stark, men defintivt bra.

Sedan kan de ha fått dåligt rykte pga att folk i Sverige har sett serien främst på dvd elller laddat ner. Och inte som veckoserie. Det gör faktiskt en rejäl skillnad, då det är så serien är tänkt att ses. (De senare säsongerna med sin kontinuitet är förstås bättre om man ser dem i snabbare takt eftersom det är en följetong.)

Sedan har de senare säsongerna (6&7) fått ett överdrivet bra rykte pga att det är annorlunda jämfört med annan Trek (mer kontinuitet, kriget, mer svart vit mellan ont och gott mm) och en liten grupp gillar detta. Hade man börjat med detta hade serien inte överlevt sju säsonger, eftersom detta är ett större steg från TNG:s format än vad de första säsongerna utgjorde.

* Avery Brooks skådespelarteknik är annorlunda, väldigt teatralisk. Det kan göra att folk stöts bort från karaktären. Vore det en mindre roll vore det kanske ok, men när det är den mest bärande rollen får det förstås tyngre konsekvenser. Här kan dras paralleller till Shatners Kirk i orginalserien även om den serien idag lider av fler saker än DS9.

Ja, hans teknik kanske är annorlunda jämfört med mycket på teve. Men inte inom Trek. Shatner, som du nämner, och även Patrick Stewart mfl är teatrala. Lustigt nog får Stewart lite kritik för det.

Jag tror mycket väl att en del kan göra en orättvis jämförelse mellan en svart och vit här.

Ett exempel: Det är klart en grupp av McCains väljare inte röstade på Obama för att inte var vit. Samma sak gäller de svarta som röstade p?? Obama i rekordstora antal. Så att vita i Sverige där de flesta INTE känner eller ens umgås med en svart kan ha fördomar mot någon pga hudfärg ser jag som ganska klart.

Jag har extra svårt att tro på det när det gäller Star Trek eftersom serierna alltid utmanat konventioner och fördomar.

Det stämmer till viss del. Men låt oss titta på där det inte gör det. Av de tre stora rollerna i varje serie (kaptenen, försteofficern, outsidern och doktorn; vilka det är beror lite på serie) är 13 vita av nordeuropeisk ursprung. En indian (fast Beltran är lationo) och en svart: Sisko. Det är ändå rätt klart att serierna främst riktar sig till en vit amerikansk och europeisk publik. Det är också här den är mest populär.

Jag tror definitivt att Trekkies är mer toleranta än andra grupper.

Jag hoppas att det stämmer. Samtidigt finns det såpass mycket intolerans mot olika Trekserier på nätet och en del av dess skapare att det finns en minoritet som nog inte är det. Och buandet på Draken ser jag som ett klart bevis för intolerans.

Även om skillnaden inte är så stor egentligen skulle jag våga sätta en slant på att om de personer som buade intervjuades så skulle en stor del av dem hävda att de inte likställt intoleransen mot Stockholmare med intolerans mot annan hudfärg. Sedan spelar sådana saker som ålder in och hurhuvida de buade på fullaste allvar. Jag kan själv uttala mig negativt om Stockholmare, halvt på skämt - halvt på allvar, men jag vet ändå var gränsen går och hur verkligheten ser ut.

Det finns en rivalitet mellan Stockholm och Göteborg. Du behöver bara gå på en fotbollsmatch med IFK Göteborg mot något av Stockholmslagen för att se det. Det finns även så långt upp som ledarsidorna i göteborgstidningarna.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Ja, Patrick Stewart är extremt teatralisk! Han har ju spelat mest Shakespeare av alla på teaterscenen genom tiderna!! Säger ju inte lite det!

Om jag jämför honom med Avery så tycker jag Avery är mer tvskådis än Patrick i så fall. Men båda är bra på sitt sätt, fast ingen slår Stewart! (Han är den bästa skådisen genom all Star Trek som funnits i min mening).

Serien kan ha skrämt bort många, den skrämde bort mig och det tog MÅNGA år innan jag ville ge den serien en chans till! DS9 alltså, inte TNG.

Men, det var det tusan värt!! När man ser hela serien i ett chok är den en av de bästa helt klart! Bra röd tråd med många bra skådespelare!

Vi får ju även se Worf och Chief O'Brien från TNG i denna serie!

En fråga: Är det någon som har Roddenberrys principer i bokform? Jag skulle gärna vilja l??sa igenom dessa principer, hade varit mycket intressant. Jag vet inte exakt hans principer, bara det jag hört genom tredjepart, och de kan vara mycket missvisande.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Man får nog göra som Janne Josefsson gjorde inför valet 2002 för att få fram det, dvs använda dolda metoder. Väldigt få skulle erkänna det annars. Och knappast på nätet, eftersom man skulle bli bannad från forum och epostlistor.

Eh, nä. Det är en enorm skillnad på politiker som får tänka på vad de säger såväl i politiken som privat. Jag känner och har träffat gott om "vanliga" människor som inte haft några problem att uttala sina fördomar/aversioner om och mot andra.

Dessutom var Voyager inte lika populär som DS9 i USA, så att serien var stationsbunden spelar inte en jättestor roll. Snarare är det att DS9 hamnade i skuggan av TNG och senare Voyager,

Verkligen? Nog hörde jag rapporter på den tiden om att Voy gick bättre än DS9 som fick kämpa hela vägen...

Men om så var fallet, hur menar du då att DS9 skulle ha hamnat i skuggan av Voy?

Det finns gott om klassiker i alla tre säsongerna. Även om säsong 1 kanske anses vara sämst, så är det en bra säsong, som är mycket bättre än TNG:s start.

Säsong 2 är en av de bästa inom Trek och klart i klass med flera senare säsonger och andra seriers bästa säsonger.

Trean är kanske inte lika stark, men defintivt bra.

Tycke och smak förstås. Men jag och många andra tycker att serien är för ojämn och svag de första säsongerna. Så här sklriver en recensent t ex:

Conventional wisdom marks the turnaround at mid-season three or thereabouts. The Next Generation ended, Worf came aboard, the battleship Defiant moored at the station, and a protracted war with the Dominion ensued. These were the glory years for Deep Space Nine. Season two is better than season one, but the series had not yet hit stride. The result is an uneven patchwork of themes and mid-course corrections, with a handful of classic Trek moments.

Och beskrivningar som den har åtminstone jag stött på rätt ofta. Betydligt oftare än din beskrivning.

Sedan kan de ha fått dåligt rykte pga att folk i Sverige har sett serien främst på dvd elller laddat ner. Och inte som veckoserie. Det gör faktiskt en rejäl skillnad, då det är så serien är tänkt att ses.

Mäh, det tror jag inte kan påverka så mycket. Som jag nämnt i en annan tråd tror jag visserligen att man missar en del när man ser avsnitt i streck, men inte tillräckligt för att göra en bra serie dålig i så mångas ögon.

Hade man börjat med detta hade serien inte överlevt sju säsonger, eftersom detta är ett större steg från TNG:s format än vad de första säsongerna utgjorde.

Spekulationer förstås, men med tanke på hur många (av de som gillar serien) som hyllar de sista säsongerna så finns det ju stor anledning att tro att de skulle ha kunnat köra så serien ut.

Ja, hans teknik kanske är annorlunda jämfört med mycket på teve. Men inte inom Trek. Shatner, som du nämner, och även Patrick Stewart mfl är teatrala. Lustigt nog får Stewart lite kritik för det.

Jag tror mycket väl att en del kan göra en orättvis jämförelse mellan en svart och vit här.

Nej nej nej. Patrick Stewart är inte i n??rheten av den udda tekniken som Shatner och Brooks använder sig av. Stewart lyckas faktiskt skala av sig en hel del av teateragerandet vilket inte Shatner och Brooks gör. Detta är en av de stora anledningarna till varför Stewart inte har fått så mycket kritik. Jag vill hävda att Brooks och Shatner står i en kategori för sig och är i det avseendet tämligen unika inom Star trek. Att vara teatral är inte nödvändigtvis likställt med att ha en starkt teater-influerad teknik.

Så att vita i Sverige där de flesta INTE känner eller ens umgås med en svart kan ha fördomar mot någon pga hudfärg ser jag som ganska klart.

Okej, min verklighet säger att det där är teoretiska antagelser som är nästan helt ogrundade. Vi pratar trots allt om en ganska stor del av tittarna.

Jag hoppas att det stämmer. Samtidigt finns det såpass mycket intolerans mot olika Trekserier på nätet och en del av dess skapare att det finns en minoritet som nog inte är det. Och buandet på Draken ser jag som ett klart bevis för intolerans.

Klart det finns en minoritet precis som det finns i övriga grupper i samhället. Det säger jag inget om. Och vad det gäller Draken-incidenten hade det varit intressant att vara där och få en egen uppfattning. Jag tror som sagt fortfarande att de flesta gör en enorm skillnad på att häckla en Stockholmare och att avsky en svart huvudrollsinnehavare i en tv-serie så till den milda grad att man dissar serien.

Det finns en rivalitet mellan Stockholm och Göteborg. Du behöver bara gå på en fotbollsmatch med IFK Göteborg mot något av Stockholmslagen för att se det. Det finns även så långt upp som ledarsidorna i göteborgstidningarna.

Var bor du? Göteborg? Det där som du kallar rivalitet finns mellan Stockholm och övriga landet. Och mer blir det ju längre bort från storstäder som Göteborg och Malmö du kommer. Det är absolut inget unikt för Göteborg även om just fotbollen är lite speciell. Alla ute i landet "vet" att Stockholmare är dryga. Stockholmare å sin sida "vet" att de måste tampas med bönder så fort de åker bortanför tullarna eller något sådant.

Men det är lite OT. Poängen är att det är skillnad på intolerans och intolerans. Det ena medger inte automatiskt det andra, då målar man upp världen lite för svart och vit.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

[

Eh, nä. Det är en enorm skillnad på politiker som får tänka på vad de säger såväl i politiken som privat. Jag känner och har träffat gott om "vanliga" människor som inte haft några problem att uttala sina fördomar/aversioner om och mot andra.

.

Ja, "vanliga" männsikor uttalar fördomar tillsammans med vänner, på krogen och vissa andra situationer, men det är knappast en majoritet som gör det. Artighet, trevlighet samt PK hindrar många fler att säga sådana saker. Jag tror man lugnt kan säga om en uttrycker en viss åsikt, så finns det 5-10 stycken som håller med i det tysta. Varför skulle det vara annorlunda med Sisko?

(Sedan tror jag förstås att ingen här tycker så om Sisko; har man sett hela serien eller delar av den lär man inte ha fördomar mot svarta.)

Dessutom var Voyager inte lika populär som DS9 i USA, så att serien var stationsbunden spelar inte en jättestor roll. Snarare är det att DS9 hamnade i skuggan av TNG och senare Voyager,

Verkligen? Nog hörde jag rapporter på den tiden om att Voy gick bättre än DS9 som fick kämpa hela vägen...

Men om så var fallet, hur menar du då att DS9 skulle ha hamnat i skuggan av Voy?

Deep Space Nine hade bättre tittarsiffror varje säsong än Voyager. Se länken:

http://www.geocities.com/hblur/cyrus/trekratings.html

DS9 hamnade i skuggan därför att den sändes på lokala tevestationer, medan Voy var Paramounts flaggskeppsserie på företagets egna tv-kanal UPN. Paramount marknadsförde därför serien mer och Voyager sändes alltid på primetime, medan DS9 på vissa marknader i USA kunde sändas sen kvällstid.

Tycke och smak förstås. Men jag och många andra tycker att serien är för ojämn och svag de första säsongerna. Så här sklriver en recensent t ex:

Conventional wisdom marks the turnaround at mid-season three or thereabouts. The Next Generation ended, Worf came aboard, the battleship Defiant moored at the station, and a protracted war with the Dominion ensued. These were the glory years for Deep Space Nine. Season two is better than season one, but the series had not yet hit stride. The result is an uneven patchwork of themes and mid-course corrections, with a handful of classic Trek moments.

Och beskrivningar som den har åtminstone jag stött på rätt ofta. Betydligt oftare än din beskrivning.

.

Jag håller med om att fler hardcore fans tycker så -- för det är nästan bara fans som skriver längre texter och recensioner. Huruvida om de flesta tittarna tycker så är oklart. Så risken att urvalet är skevt är överhängande. Kollar man i länken om tittarsiffrorna ser man att inget man gjorde lockade nya tittare. Självfallet beror det inte enbart på serien i sig självt, utan också på hur man marknadsförde den, vilket jag diskuterade ovan.

Sedan kan de ha fått dåligt rykte pga att folk i Sverige har sett serien främst på dvd elller laddat ner. Och inte som veckoserie. Det gör faktiskt en rejäl skillnad, då det är så serien är tänkt att ses

Mäh, det tror jag inte kan påverka så mycket. Som jag nämnt i en annan tråd tror jag visserligen att man missar en del när man ser avsnitt i streck, men inte tillräckligt för att göra en bra serie dålig i så mångas ögon.

.

Tja, titta på betygen i Databasen. Voyageravsnitten ligger nästan alltid över sju i snitt om inte ännu högre. DS9 ligger lägre. Det är klart vissa hävdar tycke och smak. Men är tex The Visitor som har ett snitt på drygt 7 bara är lika bra som ett genomsnittligt Vgr-avsnitt?

Knappast.

Hade det varit Voyager hade det minst haft en nia :rolleyes:

En orsak är förstås att de flesta som har sett Voyager har sett ett avsnitt per vecka. Man kan inte äta sin favoriträtt varje dag och tro att den lika god om och om igen.

Dessutom är DS9 den serie som minst har sett först. Därför kan folk jämföra den med vad som är "riktig Trek". Knappast heller en positiv situation för DS9. Folk tror jag är överkritiska mot DS9.

Spekulationer förstås, men med tanke på hur många (av de som gillar serien) som hyllar de sista säsongerna så finns det ju stor anledning att tro att de skulle ha kunnat köra så serien ut.

.

Återigen så är de som skriver på nätet en mycket liten minoritet. Vi vet inte vad genomsnittstittaren tycker. De kom i alla fall inte tillbaka under de senare säsongerna. TNG fick fler tittare under de säsonger som flest anser vara bäst (dvs. 3-6), så det kan lika gärna vara tvärtom. Jag tror dock att dålig marknadsföring samt trötthet på Star Trek spelade större roll för DS9s popularitet än seriens kvalitet oberoende av säsong. Diskussionen om de skulle ha kört så från början är dock meningslös, eftersom Paramount ville ha fristående avsnitt som var lätta att sälja till andra kanaler för reprisering.

Nej nej nej. Patrick Stewart är inte i närheten av den udda tekniken som Shatner och Brooks använder sig av. Stewart lyckas faktiskt skala av sig en hel del av teateragerandet vilket inte Shatner och Brooks gör. Detta är en av de stora anledningarna till varför Stewart inte har fått så mycket kritik. Jag vill hävda att Brooks och Shatner står i en kategori för sig och är i det avseendet tämligen unika inom Star trek. Att vara teatral är inte nödvändigtvis likställt med att ha en starkt teater-influerad teknik.

Det får du utveckla vad du menar med den sista meningen.

Stewart skalar bort mycket, ja, men det är ändå tydligt under de första åren av TNG (och rätt många av hans övriga filmer). Dock lär svenskar i allmänhet ha större respekt för en vit engelsman med teaterbakgrund än en svart, så att kritiken behöver inte bara grunda sig i deras spelstilar.

Sedan är rollfigurerna Sisko och Picard rejält olika. Man får t ex mer utrymme att se Siskos privatliv och han är en betydligt mer vanlig person än Picard är. Sisko är inte samma moraliska superhjälte som Picard är. Så folk kan förstås tycka olika om dem därför med.

När det gäller Shatner tror jag mycket kritik grundar sig i hans Saturday Night Live-sketch samt att flera av birollsinnehavarna som Doohan, Takei har baktalat honom snarare än folk i allmänhet har svårt för hans stil. Dessutom var väl lite lat i slutet av TOS och spelade i princip sig själv. Men överlag har han trots allt en gedigen bakgrund inom teve före Star Trek. Och han kan spela roller på annat sätt än Kirk.

Okej, min verklighet säger att det där är teoretiska antagelser som är nästan helt ogrundade. Vi pratar trots allt om en ganska stor del av tittarna.

.

Sverige är ett av världens mest segregerade länder, enligt FN. De flesta svenskar har inga invandrade bekantar och en stor grupp är afrikaner som tillsammans med araber står längst ner på den sociala skalan i mångas ögon. Så det är mer än teori. Däremot kan diskutera hur fördomsfulla svenskar i genomsnitt är.

Var bor du? Göteborg? Det där som du kallar rivalitet finns mellan Stockholm och övriga landet. Och mer blir det ju längre bort från storstäder som Göteborg och Malmö du kommer. Det är absolut inget unikt för Göteborg även om just fotbollen är lite speciell. Alla ute i landet "vet" att Stockholmare är dryga. Stockholmare å sin sida "vet" att de måste tampas med bönder så fort de åker bortanför tullarna eller något sådant.

Jupp, Gbg.

Att det finns rivalitet mellan övriga Sverige och Stockholm är förstås sant. Men jag tror inte alls att den är mindre i Göteborg än i övriga landet. Snarare tvärtom. Göteborg har ett lillebrorskomplex precis som de flesta andrastäder i olika länder har. Ett annat exempel: intoleransen mellan ryssar och amerikaner är mycket större än mellan svenskar och amerikaner i genomsnitt. Och det beror på att konkurrensen dem emellan är mycket större. Samma sak gäller mellan Gbg och Sthlm.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

En fråga: Är det någon som har Roddenberrys principer i bokform? Jag skulle gärna vilja läsa igenom dessa principer, hade varit mycket intressant. Jag vet inte exakt hans principer, bara det jag hört genom tredjepart, och de kan vara mycket missvisande.

Jag tror aldrig att han skrev ned några. Det närmaste är nog TNG bibeln som manusförfattarna använde sig av. Den går att köpa på Roddenberry.com.

Dessa är de saker jag vet att han tyckte var viktiga i slutet av sitt liv:

1. Inga konflikter mellan människor i framtiden; vi har utvecklats bortom detta. Det är därför Berman och de övriga introducerade andra raser i besättningen i DS9 (samt Maquis i Vgr) för att kringgå detta.

2. Inga rymdstrider utan ett högre syfte, dvs inte våld för vålds skull; den är mer inofficiell och beror nog mest på att han inte hade någon större makt över TOS-filmerna efter ha dragit över budgeten under inspelningen av ettan.

3. Pengar är inte drivkraften längre utan man vill förbättra sig själv och andra. Tror detta kan finnas i ovannämnda bibel. Braga och Moore hävdar något sånt i kommentatorspåret till FC.

Sedan vet jag inte huruvida han ansåg att en Trek-serie skulle utspela sig på ett skepp eller inte. Han var så vitt jag vet inte alltför frisk medan DS9 skapades.

Redigerad av Aike
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Frågan är vad som menas med konflikt? Personliga eller yrkemässiga konflikter? Picard och en viss kvinnlig admiral har ju haft sina duster i TNG..

I filmen Wrath of Khan ser vi också konflikter mellan människor. Eller är det just Starfleetofficierer eller alla människor?

Redigerad av DominionMaster
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Var med i konversationen

Du kan skriva ett inlägg nu och registrera dig senare. Om du har ett konto, logga in nu för att skriva inlägg med ditt konto.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Inklistrad som formaterad text.   Klistra in som klartext istället

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Ditt tidigare innehåll har återställts.   Rensa editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa nytt...