Nyheter

Nu har vi äntligen fått se omslagsbilden på den kommande och mycket efterlängtade Star Trek: Discovery-boken Desperate Hours. Boken, som är skriven av den välrenommerade David Mack, ges ut den 23 september, två dagar före den europeiska premiären av TV-serien på Netflix. Detta innebär således att den som exempelvis laddar ner den som e-bok till sin dator eller annan mobil enhet, får en första glimt av "Discovery-eran" något dygn innan världspremiären i USA den 24 september. Då David Mack har varit djupt insatt i förarbetena inför TV-serien, känns det som att TV-bolaget denna gång verkligen har försökt att få boken överensstämmande med serien, även om böckerna fortfarande inte räknas som Star Trek-kanon. 

Själv hade jag tänkt att köpa den fysiska boken denna gång, men denna möjlighet att få tillgång till detaljer före premiären känns ju lockande. Det blir nog ett digitalt köp för mig istället. 

Den fysiska boken kommer att säljas via exempelvis AdLibris och Bokus - priset ligger på ungefär 116 kronor

I maj får vi äntligen se det första avsnittet av Star Trek: Discovery. Planen är att släppa kommande avsnitt veckovis, men frågan är om det schemat drar igång direkt eller om första avsnittet blir en tidigt sänd specialare. Oavsett hur det blir så kommer otåliga trekkies att ha material att tillgå, då vi redan samma månad får en roman kopplad till serien, skriven av David Mack.

Med 726 avsnitt och 13 filmer finns det mycket Star Trek att sluka även för de mest ihärdiga av sci-fi-fans, och i maj får vi som sagt se det första avsnittet av Star Trek: Discovery. Men för den som ändå vill ha mer finns det hundratals Star Trek-böcker att tillgå, från romaner och novellsamlingar till reseguider och kursböcker. I denna mångfald finner vi bland annat fler än berättelser 30 av David Mack, en minst sagt produktiv författare som bland annat ligger bakom Destiny-trilogin och den efterföljande Typhon Pact-serien. Dessutom skrev han manus till det populära Deep Space Nine-avsnittet Starship Down och pitchade även en synopsis som resulterade i avsnittet It's Only A Paper Moon, i bägge fallen tillsammans med John J. Ordover.

Med ett sådant CV är det inte så svårt att förstå varför just David Mack fick hedersuppdraget att skriva den första romanen som är direkt kopplad till Star Trek: Discovery. Än så länge vet vi nästan ingenting om boken - inte ens om den utspelar sig före, efter eller under det första avsnittet - men i ett Facebook-inlägg i morse avslöjade David Mack en spännande detalj om boken: Den släpps den 23 maj. I inlägget berättar han även att han har fått godkännande för sin synopsis till boken, vilket innebär att han kan komma igång med att skriva själva brödtexten.

Utöver denna bok så har han ytterligare två Star Trek-romaner som snart är redo att lanseras. Den första av dessa, Section 31: Control, släpps den 28 mars, medan Titan: Fortune of War ska släppas vid ett ännu obestämt senare datum under 2017.

Dessa datum avser sannolikt boksläpp i USA. Boksläppsdatum ligger i regel uppemot en månad efter i Sverige, men det händer även att man kan finna dem i fysiska bokaffärer redan innan det annonserade datumet.

Uppdatering 2017-01-11

David Mack är även med i årets första avsnitt (#33) av Engage, den officiella Star Trek-podcasten. Avsnittet spelades in i torsdags, det vill säga innan hans synopsis blev godkänd, men han berättar lite om processen, och bland annat om hans samarbete med Kirsten Beyer, som samordnar samarbetet mellan skaparna bakom TV-serien, litteratur, serietidningar och annan media. I förbifarten bekräftar han vem som spelar huvudrollen i Star Trek: Discovery, och att inspelningarna ska inledas nu i januari.

Observera de första 43 minuterna innehåller många SPOILERS från David Macks tidigare böcker. 53 minuter in börjar diskussionen om Star Trek: Discovery, och sedan diskuteras David Macks övriga kommande böcker, och hans kärlek till rockbandet Rush.

David Mack, författare till 37 Star Trek-böcker, har precis lämnat in manuset till nästa Titan-roman, Fortune of War, som kommer ut i slutet av 2017. När han berättade detta tidigare idag avslöjade han även att hans nästa projekt är en roman som utspelar sig under Star Trek: Discovery och som därför blir den första boken att gestalta denna serie. 

Han har självklart fått veta en hel del om karaktärer, Discoverys berättelse och mycket annat, och av det han har sett är han väldigt tydlig med att TV-serien kommer att bli en riktigt bra Star Trek-berättelse. 

Det är ännu oklart om när romanen finns att köpa, men med den normala takten får man väl ändå gissa på våren 2018. 

Det sista av serietidningen Star Trek: 5-year mission har getts ut, när det absolut sista numret når butikerna i USA nu på onsdag. Efter 60 nummer och 5 år är deras femårsuppdrag nu helt slut. Det här har alltid varit ett ambitiöst projekt och det som från början kallades Star Trek Ongoing och var tänkt att ges ut under ett par år, till sist blev en riktigt lång serie, en av de längsta i Star Treks historia. 

Seriens sista två nummer överbryggar gapet mellan originaltidslinjen och Kelvintidslinjen och låter de två Enterprisebesättningarna möta varandra. Detta är ett sätt av IDW Publishing att ge sitt bidrag till firandet av Star Trek 50 år. 

I september är första gången på många år som ingen Star Trek från Kelvintidslinjen publiceras - men misströsta inte, redan i oktober ser vi starten av Star Trek: Boldly go. Den nya serien är av okänd livslängd, men kommer fokusera på helt nya berättelser, i jämförelse med den tidigare serien som väldigt ofta tittat på originalserien för att skapa varianter av dessa ursprungliga avsnitt. 

Lagom till Star Treks 50-årsjubileum avslutas den långlivade serietidningen Star Trek: 5-year mission (tidigare känd som Star Trek Ongoing).

Efter 5 år och 60 utgivna nummer har utgivaren IDW Publishing beslutat att övergå till andra Star Trek-serier och känner sig rätt så nöjda med resultatet för serietidningen som varit den enda publikation som fått tillstånd att utspela sig under Kelvintidslinjen (den tidslinje som skapades i och med den elfte Star Trek-filmen 2009). Böcker i tidslinjen har inte givits ut, så serietidningen har varit den enda som återuppväckt Originalserien på ett nytt sätt, förutom filmerna. 

Mer information om de sista numren i serien hittar du i vår litteraturdatabas.

Star Trek Encyclopedia kommer nu med en fjärde upplaga. Den är kraftigt utbyggd så att den nu innehåller allt från första pilotavsnittet av Star Trek ända fram till den tolfte filmen. Antalet sidor har dessutom utökats med 300, vilket betyder att verket är 40% större i jämförelse med den förra upplagan från 1999. Bokverket innehåller tusentals foton och illustrationer. 

Boken har även blivit så pass stor att författarna Michael och Denise Okuda har behövt dela upp den på två böcker, men böckerna säljs gemensamt. På AdLibris och andra webboklådor går det ännu inte att köpa encyklopedin, men du kan bevaka den. Priset är dock hela 1015 kronor, så det är nu dags att börja spara!

Med start i september kommer IDW Publishing att ge ut en tidning varannan månad under ett år, för att fira Star Trek 50 år. Det blir en antologi där vi som läsare får se olika besättningar i nya och kanske något kända sammanhang.

Det verkar inte bli en cross-over, alltså att besättningarna möter varandra, vilket vore bra då detta sällan blir så värst bra, utan tvärtom mer krystat. Redan i det första numret får vi del av två berättelser, en med TNG-besättningen och en med TOS-besättningen. ​

Trekonomics: The Economics of Star Trek heter en ny bok som studerar ekonomin i Star Trek-världen i detalj. Författaren Manu Saadia är en fransk trekker och ekonomi- och vetenskapshistoriker, som har älskat Star Trek sedan han var åtta år gammal, skriver Gizmodo.com.

Enligt Saadia själv har han skrivit en bok som han saknade bland alla de verk som har skrivits om Star Trek-världen.

Boken är en ekonomisk analys av Star Trek och kanske främst TNG-erans serier, där replicators har löst många av de problem vi har i dag.

Så här skriver han i förordet:

"The world Star Trek built raises multiple economic problems. For instance, what happens to innovation and scientific progress without the hope of financial rewards? Similarly, how can a society where all is freely available avoid the tragedy of the commons, the trap of resource depletion caused by unchecked over-consumption? Star Trek does not shy away from these questions. Several episodes of the show deal openly with the challenges of organizing and regulating its own utopia." 

För snart ett år sedan utlystes den elfte volymen av antologiserien Star Trek: Strange New Worlds, som ger vanliga Star Trek-fans chansen att få se sina historier i en officiell Star Trek-bok. Nu har de tio vinnande bidragen utnämnts.

Här är alla de tio vinnande berättelserna som kommer att publiceras i den kommande Strange New Worlds-volymen:

Dilithium is A Girl's Best Friend

av Neil Bryant

A Christmas Qarol

av Gary Piserchio och Frank Tagader

The Sunwalkers

av Kelli Fitzpatrick

The Seen and Unseen

av Chris Chaplin

The Façade of Fate

av Michael Turner

The Manhunt Pool

av Nancy Debretsion

The Dreamer and the Dream

av Derek Tyler Attico

The Last Refuge

av Roger McCoy

Life among the Post-Industrial Barbarians

av John Coffren

Upon the Brink of Remembrance

av Kristen McQuinn

Utöver dessa vinnare har två personer - Kerry F. Booth och James Corrigan - vunnit varsitt bokpubliceringspaket från Archway Publishing, till ett värde av ca. 5000 dollar vardera.

Jag mötte Yens Wahlgren utanför bokförlaget Volantes kontor på Stora Nygatan i Gamla Stan. Det var första gången vi träffades "IRL", men som klingonister kände vi till varandra sedan flera år tillbaka. Yens är Sveriges kanske mest kända klingonskvetare, men till skillnad från mig och många andra är det inte själva språket han är expert på, utan snarare de som talar det. Yens har kallats "stjärnornas fil.kand.", då han valde att skriva sin C-uppsats i sociologi om klingonska som lingvistiskt kapital.

Nu följer han upp detta med en bok, Liftarens parlör till galaxen, där han beskriver "101 språk som egentligen inte finns", med fokus på hur de används i fantastik, science-fiction och andra fiktiva sammanhang.

Hur kom det sig att du fick upp intresset för just konstgjorda språk?

Jag har funderat lite på det, och det började nog med smurfarnas språk. Jag och mina kompisar brukade prata på smurfiska med varandra, och det gick bra; vi kunde liksom förstå varandra, på något sätt. Men det var också ungefär i den åldern som jag började inse att jag inte var så bra på att lära mig språk, för tjejerna i klassen kunde tala rövarspråket med varandra, och det är någonting som jag aldrig har kunnat förstå mig på.

Sedan började jag läsa Tarzan-serier, där de ibland använder ord på ett påhittat språk som heter mangani. Och man kunde se att det fanns ett system bakom det, för det var vissa ord och begrepp - som exempelvis "Kreegah bundolo" - som återkom i flera tidningar, så det gick att lära sig en del.

Sedan när jag var lite äldre så läste jag Tolkiens verk, och spelade också en del rollspel som tog inspiration av hans värld, och jag brukade bryta ner alviska namn och använda beståndsdelarna för att skapa nya namn åt mina rollfigurer.

Med åren såg jag fiktiva språk på fler och fler ställen, och när man tittade noggrannare på dem så var det vissa som mest verkade vara nonsens, och andra där man kunde se att någon hade tänkt till lite.

Så, från smurfiska, via Tarzan och Tolkien ... hur kom det sig att du fördjupade dig extra mycket i just klingonska?

Ja, jag såg en del på Star Trek på 70-talet när det gick på TV i Sverige, men jag såg mig aldrig riktigt som trekker, även om andra nog gjorde det.

Sedan när jag pluggade på universitetet så var det en som frågade mig om det var sant att man höll på att översätta Bibeln till klingonska, och jag sa "Nej, det kan jag inte tänka mig. Det kan inte finnas nog med material för att göra det." Men så gjorde jag lite efterforskningar på egen hand, och då upptäckte jag att det fanns ett Klingon Language Institute och flera personer som talar språket så gott som flytande.

...och det var så studiecirkeln föddes?

Ja, det var på Folkuniversitetet i Lund som vi var kanske 7-8 personer som följde KLI:s korrespondenskurs tillsammans, och även om vi var ganska få så fick det rätt stor spridning, för universitetsanställda brukade ta upp det här när de var på konferenser och dylikt och tyckte det var väldigt kul att prata om. Bland annat så var det ett nyhetsinslag där en projektledare sa någonting i stil med att "Vi på Folkuniversitetet är stolta att kunna erbjuda allt från döda språk till språk som nästan inte fötts än."

Sedan var det inte alla som tyckte det här var en bra grej, och det var bland annat ett bildningsförbund som tyckte att det här var så dumt att de anmälde Folkuniversitetet till Statens Bildningsråd, och det var en massa bråk. Så, när vi se'n ville göra en andra omgång med studiecirkeln så var ledningen mycket positivt inställd, men tyckte att vi kanske kunde försöka hålla kursen under ett annat namn som lät lite mer seriöst.

Så hur reagerade de då på Lunds Universitet när du berättade att du ville skriva din C-uppsats om klingonska?

Det var faktiskt ett ganska bra mottagande; de hade ett väldigt öppet sinne om det hela. Frågan var snarare om jag kunde göra sociologi av det hela; de tyckte det lät som om jag ville gå över till lingvistik. Jag sa att, ja, sociolingvistik, kanske, men de var väldigt noggranna med att det skulle vara just sociologi.

Så arbetet handlade mer om den språkgemenskap som hade växt fram, och hur man såg på språkets utveckling. Jag hade ju en egen bild av språket som jag tyckte var väldigt intressant, men jag ville höra direkt från de som verkligen behärskar språket.

Så jag intervjuade då Marc Okrand [som skapade språket] och Lawrence M. Schoen [som grunade the Klingon Language Institute], och sedan 17 andra som på den tiden var de främsta talarna.

Och nu så kommer det alltså en bok där du pratar bland annat om klingonska, men också om 100 andra konstgjorda språk som används på ett eller annat sätt. Hur kom detta sig?

Jag har jobbat som journalist i många år, först som redaktör för Lundagård, vår studentkårstidning, och sedan för ett antal andra tidsskrifter, och med tiden har jag byggt upp en avsevärd mängd med artiklar och essäer om just konstgjorda språk.

Så kom det sig att när jag satt och kollade igenom allt så såg jag att nästan av sig själv så hade det börjat bli nog med material för att skriva en hel bok, och jag undrade om det kanske kunde finnas någon som ville läsa den. Så jag vände mig till Volante, mitt bokförlag, och de blev väldigt entusiastiska.

Du har alltså hållit på med det här i ett ganska bra tag. Fanns det någonting som överraskade dig när du arbetade med den här boken?

Ja, en sak som jag behövde läsa på om för att skriva den här boken var de konstgjorda språkens historia, som jag inte riktigt hade fördjupat mig i tidigare, och jag blev överraskad över just hur länge författare har använt det här greppet i olika former. Ett av de tidigaste exemplen som jag tar upp i boken är Aristofanes, som levde omkring 400 år före kristus och ibland kallas komikens fader. Han brukade göra narr av andra nationaliteter, och bland annat så brukade perserna i hans pjäser tala en form av låtsaspersiska, som de gamla grekerna säkert tyckte var jättelustigt, även om det kanske går lite över våra huvuden idag.

Om vi tittar på Star Trek som exempel så vet vi ju klingonska går faktiskt att lära sig, men finns det andra språk att finna där?

Ja, utöver klingonska så tar jag upp vulcanska, som jag tycker är oerhört fascinerande, men på ett annat sätt än klingonska eftersom det har växt fram genom en mer yvig process. Klingonska fick vi paketerat med en officiell grammatik och ordbok. Med vulcanska däremot så fanns det först en del vulcanska ord i TV-serien, och sedan fanns det dialog från The Motion Picture som James Doohan hade skrivit, och sedan fanns det annan vulcansk dialog som Marc Okrand hade skrivit, och vulcanska användes i böcker och serietidningar, allt utan någon förutbestämd struktur.

Så den vulcanska som finns idag är resultatet av ett faninitiativ, där entusiaster såsom Mark Gardner samlade de här olika pusselbitarna och listade ut hur språket skulle kunna fungera. Så nu är ju vulcanska ett stort språk med grammatik och vokabulär, och även ett skriftspråk som är mycket mer intrikat än pIqaD-alfabetet som klingonister använder.

Sedan tar jag också upp tamariska, som också är intressant på ett helt eget sätt, för där funkar ju inte universalöversättaren. Den klarar inte av deras metaforer: "Darmok och Jalad vid Tanagra. Temba, med öppna armar."

Så jag utvecklar lite kring hur detta kan komma sig. Är deras språk verkligen så annorlunda, eller borde en teknik som universalöversättaren kunna hantera det? Verkliga språk innehåller redan många uttryck som inte ska tolkas bokstavligen, så tamariskan kanske inte är så konstig. Man kan fråga sig hur en tamarier som har växt upp med det här språket tolkar en mening som "Floden Temarc, på vintern". Tolkar de verkligen detta ordagrant först och sedan metaforiskt, eller är det precis som att säga "Håll tyst!" på svenska?

Så klingonska, vulcanska och tamariska är de språk som jag tar upp i boken. Sedan finns det ju enstaka utomjordiska fraser, på ferengiska bland annat, men inget som är riktigt lika intressant.

...och sedan har jag aldrig riktigt tyckt om ferengerna heller.

Ett utdrag ur den vulkanska skriftkonst som har utvecklats av fans. Mer information går att finna på korsaya.org

Så nu har du bloggat för Volante i lite drygt ett år och din bok kom ut för ett par veckor sedan. Känner du att det räcker så, eller har du något nytt projekt på gång?

Nja, inget nytt projekt direkt. Än så länge är det fortfarande så nytt det här med boken, och jag tycker mest det är spännande att se folks reaktioner; från de som tycker det är larvigt till de som lusläser och kommer med detaljfrågor.

Något som vore intressant att göra är att skriva en uppföljning på min C-uppsats, för att se hur språkets landskap har ändrats sedan dess. Den färdigställdes ju 2004, och det har hänt så enormt mycket sedan dess, med sociala medier och även den tyska klingonistgemenskapen som verkligen har blommat upp på senare år. Samtidigt så har det inte funnits någon ny TV-serie på många år och bara ett par filmer, så språket har fått stå på egna fötter på ett sätt som det aldrig gjort förr.

Vill du veta mer? Liftarens parlör till galaxen finns på SF-Bokhandeln och Bokus, och även som e-bok.

Har du en Star Trek-berättelse som du bara måste dela med dig av? Då är det dags att vässa pennorna och plocka fram synonymordlistan, så att du är redo när skrivartävlingen Strange New Worlds gör sitt återtåg. Frågan är dock om det återigen kommer att bli en årlig företeelse, och om tävlingen den här gången kommer att vara öppen för bidrag från utanför USA och Kanada.

Den första volymen i Strange New Worlds-serien publicerades 1998, med 18 berättelser skrivna av vanliga Star Trek-fans. En av de nyblivna författarna var mjukvaruutvecklaren Dayton Ward, som sedan dess har blivit ett utav de riktigt stora namnen inom Star Trek-baserad skönlitteratur.

Antologiserien fortsatte med en ny volym varje år fram till och med 2007, och flera av vinnarna har sedan dess skrivit flera romaner och noveller som tar plats i Star Treks universum.

Nu ser det ut som att skrivartävlingen är på väg tillbaka, enligt ett meddelande på utgivaren Simon and Schusters hemsida:

The 50th anniversary of Star Trek is coming! Get news about Star Trek book releases, book deals, giveaways, trivia, sweepstakes and a brand-new Strange New Worlds writing contest launching later this year.

Frågan är om det kommer att bli till en årlig tävling igen, eller om det bara blir en speciell jubileumsvolym.

...fast en ännu större fråga för oss i Sverige är kanske om vi får vara med över huvud taget. Tidigare så har tävlingen enbart varit öppen för fans som är bosatta i USA och Kanada (exklusive Quebec), så vi får hoppas att de väljer att kasta ett större nät den här gången.

Fotografi via Yuma Sun

Bättre sent än aldrig, brukar en ju säga, men det här kanske är att ta i lite? En medelålders man besökte nyligen Yuma Heritage Library i Arizona för att lämna tillbaka några försenade låneböcker. Närmare bestämt, tre Star Trek-fotonoveller som han hade suttit på i 35 år.

Mannen uppgav inte sitt namn och förklarade inte heller varför han plötsligt fått för sig att lämna tillbaka böckerna efter en sådan lång tid. Dock berättade han att han hade tyckt om dem så mycket att han sedan dess har införskaffat alla tolv delar av fotonovellserien.

Böckerna är så gamla att de inte var streckkodade, och det finns heller ingen information om dem i bibliotekets arkiv, så hade mannen inte självmant valt att återlämna dem hade nog ingen någonsin vetat om att de var borta. Kanske var det därför biblioteket inte bad honom att böta för den minst sagt sena inlämningen.

Trots sin ålder är böckerna i väldigt gott skick (bortsett från några smärre vattenskador), men de har dessvärre inget vidare samlarvärde heller. Böckerna kommer nog inte heller att lånas ut mer, utan lär istället hamna på bibliotekets reahylla.

35 år är förstås en försening i världsklass, men det är inget världsrekord. År 2002 lämnade en kvinna från Illinois tillbaka en bok som hennes mor hade lånat år 1955. Den 47 år långa förseningen medförde en förseningsavgift på $345.14 (drygt 3000 kr med 2002 års växelkurs); en avgift som sedan tagit plats i Guinness Rekordbok.

Den rekordbrytande boten till trots var det knappast världshistoriens mest försenade bok. Det finns flera exempel på böcker som har återlämnats mer än 100 år för sent, och kanske hålls rekordet av självaste George Washington, som lånade två böcker på New York Society Library år 1789 och aldrig lämnade tillbaka dem; där kan vi nog snacka om samlarvärde.

Har du läst någon av fotonovellerna? Eller sitter du kanske och myser med George Washingtons gamla biblioteksböcker om kvällarna? Hojta gärna till på vårt forum; vi lovar att vi inte ska skvallra!

Efter fyra års väntan var det i maj äntligen dags för Star Trek Into Darkness biopremiär. Filmen blev en stor framgång runt om i världen, både intäkts- och kritikermässigt. För första gången var en Star Trek-film mer populär utanför USA. Sverige var inget undantag, och mer än 100 000 biobesökare såg filmen. Även om Into Darkness dominerade nyhetsskörden innehöll dock året mycket mer: DS9 fyllde 20 år, världsrekordet för antal trekkers i uniform slogs på nytt, sonden Voyager 1 lämnade vårt solsystem samt mycket annat.

Läs mer om allt som hände det gångna året i våra artiklar! Nu är det dags för del 2, där vi får en summering av årets nyheter inom vetenskap och teknik, spel och Dr Who. Vi får också veta vad som hänt med Star Trek Databas under året som gått, lite statistik, och lite av vad som väntar oss det här året. Dessutom får vi de klingonska nyheterna för förra året (översatta till svenska) >> Årskrönika 2013, del 2.

Vad hände med Khan efter han blev nedfrusen i slutet av Star Trek Into Darkness? Det får vi veta i en fem delar lång serietidning. Det första numret som släpptes häromveckan startar med Khans rättegång i San Francisco.

-Det är några månader efter händelserna i Into Darkness, säger seriens upphovsman Mike Johnson.

Handlingen kommer att växla mellan rättegången och Khans barndom, the Eugenics wars samt när Khan återuppväcks upptäcks på 2200-talet. Serien lovar också att ge svar varför Khans utseende har förändrats från den gamla tidslinjen.

(Tack till RaggarHarry)