Vilken avdelning:

Sortera efter:

Hjälp: Avancerad sökning

Nyhet

Intervju: Yens Wahlgren, författare till "Liftarens parlör till galaxen"

yens_wahlgren_2015_151125.jpg

Jag mötte Yens Wahlgren utanför bokförlaget Volantes kontor på Stora Nygatan i Gamla Stan. Det var första gången vi träffades "IRL", men som klingonister kände vi till varandra sedan flera år tillbaka. Yens är Sveriges kanske mest kända klingonskvetare, men till skillnad från mig och många andra är det inte själva språket han är expert på, utan snarare de som talar det. Yens har kallats "stjärnornas fil.kand.", då han valde att skriva sin C-uppsats i sociologi om klingonska som lingvistiskt kapital.

 

Nu följer han upp detta med en bok, Liftarens parlör till galaxen, där han beskriver "101 språk som egentligen inte finns", med fokus på hur de används i fantastik, science-fiction och andra fiktiva sammanhang.

 

Hur kom det sig att du fick upp intresset för just konstgjorda språk?

 

Jag har funderat lite på det, och det började nog med smurfarnas språk. Jag och mina kompisar brukade prata på smurfiska med varandra, och det gick bra; vi kunde liksom förstå varandra, på något sätt. Men det var också ungefär i den åldern som jag började inse att jag inte var så bra på att lära mig språk, för tjejerna i klassen kunde tala rövarspråket med varandra, och det är någonting som jag aldrig har kunnat förstå mig på.

 

Sedan började jag läsa Tarzan-serier, där de ibland använder ord på ett påhittat språk som heter mangani. Och man kunde se att det fanns ett system bakom det, för det var vissa ord och begrepp - som exempelvis "Kreegah bundolo" - som återkom i flera tidningar, så det gick att lära sig en del.

 

Sedan när jag var lite äldre så läste jag Tolkiens verk, och spelade också en del rollspel som tog inspiration av hans värld, och jag brukade bryta ner alviska namn och använda beståndsdelarna för att skapa nya namn åt mina rollfigurer.

 

Med åren såg jag fiktiva språk på fler och fler ställen, och när man tittade noggrannare på dem så var det vissa som mest verkade vara nonsens, och andra där man kunde se att någon hade tänkt till lite.

 

Så, från smurfiska, via Tarzan och Tolkien ... hur kom det sig att du fördjupade dig extra mycket i just klingonska?

 

Ja, jag såg en del på Star Trek på 70-talet när det gick på TV i Sverige, men jag såg mig aldrig riktigt som trekker, även om andra nog gjorde det.

 

Sedan när jag pluggade på universitetet så var det en som frågade mig om det var sant att man höll på att översätta Bibeln till klingonska, och jag sa "Nej, det kan jag inte tänka mig. Det kan inte finnas nog med material för att göra det." Men så gjorde jag lite efterforskningar på egen hand, och då upptäckte jag att det fanns ett Klingon Language Institute och flera personer som talar språket så gott som flytande.

 

...och det var så studiecirkeln föddes?

 

Ja, det var på Folkuniversitetet i Lund som vi var kanske 7-8 personer som följde KLI:s korrespondenskurs tillsammans, och även om vi var ganska få så fick det rätt stor spridning, för universitetsanställda brukade ta upp det här när de var på konferenser och dylikt och tyckte det var väldigt kul att prata om. Bland annat så var det ett nyhetsinslag där en projektledare sa någonting i stil med att "Vi på Folkuniversitetet är stolta att kunna erbjuda allt från döda språk till språk som nästan inte fötts än."

 

Sedan var det inte alla som tyckte det här var en bra grej, och det var bland annat ett bildningsförbund som tyckte att det här var så dumt att de anmälde Folkuniversitetet till Statens Bildningsråd, och det var en massa bråk. Så, när vi se'n ville göra en andra omgång med studiecirkeln så var ledningen mycket positivt inställd, men tyckte att vi kanske kunde försöka hålla kursen under ett annat namn som lät lite mer seriöst.

 

 

Så hur reagerade de då på Lunds Universitet när du berättade att du ville skriva din C-uppsats om klingonska?

 

Det var faktiskt ett ganska bra mottagande; de hade ett väldigt öppet sinne om det hela. Frågan var snarare om jag kunde göra sociologi av det hela; de tyckte det lät som om jag ville gå över till lingvistik. Jag sa att, ja, sociolingvistik, kanske, men de var väldigt noggranna med att det skulle vara just sociologi.

 

Så arbetet handlade mer om den språkgemenskap som hade växt fram, och hur man såg på språkets utveckling. Jag hade ju en egen bild av språket som jag tyckte var väldigt intressant, men jag ville höra direkt från de som verkligen behärskar språket.

 

Så jag intervjuade då Marc Okrand [som skapade språket] och Lawrence M. Schoen [som grunade the Klingon Language Institute], och sedan 17 andra som på den tiden var de främsta talarna.

 

liftarens_parla_r_till_galaxen_151125.jpgOch nu så kommer det alltså en bok där du pratar bland annat om klingonska, men också om 100 andra konstgjorda språk som används på ett eller annat sätt. Hur kom detta sig?

 

Jag har jobbat som journalist i många år, först som redaktör för Lundagård, vår studentkårstidning, och sedan för ett antal andra tidsskrifter, och med tiden har jag byggt upp en avsevärd mängd med artiklar och essäer om just konstgjorda språk.

 

Så kom det sig att när jag satt och kollade igenom allt så såg jag att nästan av sig själv så hade det börjat bli nog med material för att skriva en hel bok, och jag undrade om det kanske kunde finnas någon som ville läsa den. Så jag vände mig till Volante, mitt bokförlag, och de blev väldigt entusiastiska.

 

Du har alltså hållit på med det här i ett ganska bra tag. Fanns det någonting som överraskade dig när du arbetade med den här boken?

 

Ja, en sak som jag behövde läsa på om för att skriva den här boken var de konstgjorda språkens historia, som jag inte riktigt hade fördjupat mig i tidigare, och jag blev överraskad över just hur länge författare har använt det här greppet i olika former. Ett av de tidigaste exemplen som jag tar upp i boken är Aristofanes, som levde omkring 400 år före kristus och ibland kallas komikens fader. Han brukade göra narr av andra nationaliteter, och bland annat så brukade perserna i hans pjäser tala en form av låtsaspersiska, som de gamla grekerna säkert tyckte var jättelustigt, även om det kanske går lite över våra huvuden idag.

 

Om vi tittar på Star Trek som exempel så vet vi ju klingonska går faktiskt att lära sig, men finns det andra språk att finna där?

 

Ja, utöver klingonska så tar jag upp vulcanska, som jag tycker är oerhört fascinerande, men på ett annat sätt än klingonska eftersom det har växt fram genom en mer yvig process. Klingonska fick vi paketerat med en officiell grammatik och ordbok. Med vulcanska däremot så fanns det först en del vulcanska ord i TV-serien, och sedan fanns det dialog från The Motion Picture som James Doohan hade skrivit, och sedan fanns det annan vulcansk dialog som Marc Okrand hade skrivit, och vulcanska användes i böcker och serietidningar, allt utan någon förutbestämd struktur.

 

Så den vulcanska som finns idag är resultatet av ett faninitiativ, där entusiaster såsom Mark Gardner samlade de här olika pusselbitarna och listade ut hur språket skulle kunna fungera. Så nu är ju vulcanska ett stort språk med grammatik och vokabulär, och även ett skriftspråk som är mycket mer intrikat än pIqaD-alfabetet som klingonister använder.

 

Sedan tar jag också upp tamariska, som också är intressant på ett helt eget sätt, för där funkar ju inte universalöversättaren. Den klarar inte av deras metaforer: "Darmok och Jalad vid Tanagra. Temba, med öppna armar."

 

Så jag utvecklar lite kring hur detta kan komma sig. Är deras språk verkligen så annorlunda, eller borde en teknik som universalöversättaren kunna hantera det? Verkliga språk innehåller redan många uttryck som inte ska tolkas bokstavligen, så tamariskan kanske inte är så konstig. Man kan fråga sig hur en tamarier som har växt upp med det här språket tolkar en mening som "Floden Temarc, på vintern". Tolkar de verkligen detta ordagrant först och sedan metaforiskt, eller är det precis som att säga "Håll tyst!" på svenska?

 

Så klingonska, vulcanska och tamariska är de språk som jag tar upp i boken. Sedan finns det ju enstaka utomjordiska fraser, på ferengiska bland annat, men inget som är riktigt lika intressant.

 

...och sedan har jag aldrig riktigt tyckt om ferengerna heller.

 

Vulcansk kalligrafi Källa: korsaya.org

Ett utdrag ur den vulkanska skriftkonst som har utvecklats av fans. Mer information går att finna på korsaya.org

 

Så nu har du bloggat för Volante i lite drygt ett år och din bok kom ut för ett par veckor sedan. Känner du att det räcker så, eller har du något nytt projekt på gång?

 

Nja, inget nytt projekt direkt. Än så länge är det fortfarande så nytt det här med boken, och jag tycker mest det är spännande att se folks reaktioner; från de som tycker det är larvigt till de som lusläser och kommer med detaljfrågor.

 

Något som vore intressant att göra är att skriva en uppföljning på min C-uppsats, för att se hur språkets landskap har ändrats sedan dess. Den färdigställdes ju 2004, och det har hänt så enormt mycket sedan dess, med sociala medier och även den tyska klingonistgemenskapen som verkligen har blommat upp på senare år. Samtidigt så har det inte funnits någon ny TV-serie på många år och bara ett par filmer, så språket har fått stå på egna fötter på ett sätt som det aldrig gjort förr.

 

Vill du veta mer? Liftarens parlör till galaxen finns på SF-Bokhandeln och Bokus, och även som e-bok.

Senast i forumet

Bokutgivningar

Det finns inga aktuella utgivningar just nu.

Aktuella träffar

  • 13:e april -24
    Stockholm Trekkers: Trekdag
  • 18:e maj -24
    Stockholm Trekkers: Trekdag

Alla årets träffar »

RSS

Vi har lagt ut våra senaste nyheter och uppdateringar i RSS-format.
Vad är RSS?

Laddar... Laddar...
Facebook Twitter