O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
| Klassifikation av markanläggningar
Bajkonur-kosmodromen (eng. Baikonur Cosmodrome)
Riversides skeppsvarv (eng. Riverside Shipyard)
Stillhetens bas (eng. Tranquility Base)
Utopia Planitias varvskomplex (eng: Utopia Planitia Fleet Yards)
Arkariabasen (eng: Arkaria Base)
Darwinbasen, forskningsanläggning för genetik (eng. Darwin Genetic Research Base)
Forskningsanläggning som även enbart kallades Darwinbasen. Basen fanns på planeten Gagarin IV och bedrev genetiska forskningsprojekt, som t.ex. arbetet på att skapa ett aggressivt immunsystem kapabelt att angripa virus och bakterier innan de tagit sig in i den mänskliga kroppen. Andra projekt innefattade telepati, telekinesis och accelererat åldande (för att barnen fortare skulle bli vuxna). Darwinbasen hade samma utformning som Arkariabasen (se ovan). |
[Index] Sid 2 |
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
|
Baser (forts..)
D'Drens medicinska anläggning (eng. D'Dren Medical Facility)
Ett cardassiskt sjukhus i ett bajoranskt interneringsläger inom Bajorsektorn. Vid sjukhuset utvecklades bl.a. ett vaccin mot Fostossaepidemin som härjade på Bajor under 2375.
Delta Vegabasen (eng. Delta Vega Base)
Gamla stadens bas (eng. Old City Base)
Jordbasen Bobruisk (eng. Earth base Bobruisk)
En anläggning nära staden Bobruisk i Vitryssland. I staden Bobruisk bodde Worfs föräldrar.
Köpenhamnsbasen (eng. Copenhagen Base)
Laktivias rekreationsanläggning (eng. Laktivia recreational facility)
Fritidsanläggning på planeten Akritiri som bombades med trilitiumgranater år 2373 av terroristgruppen Open Sky.
Unionsbasen (eng. Union Base)
Namn på en transporteringsanläggning på Jorden som hade ett stort flöde av ständigt ankommande och avgående rymdfärjor.
Warp fem-komplexet (eng. Warp Five Complex)
Wiemers medicinska anläggning (eng. Wiemer Medical Facility)
Ett sjukhus som fanns på två olika planeter; Melina II och Velos III. |
[Index] Sid 3 |
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
|
Farpointstationen (eng. Farpoint Station)
Stationen Salem 1 (eng. Station Salem One)
En station som liknats vid Pearl Harbor då den sannolikt var en viktig del i den gnista som tände det Romulanska kriget år 2156. Stationen låg sannolikt i närheten av eller i den senare införda Romulanska neutralzonen.
Tychostationen (eng. Tycho Station)
Velarastationen (eng. Velara Station)
|
[Index] Sid 4 |
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
|
Federationens medicinska insamlingsstation (eng. Federation Medical Collection Station)
Jordens utpoststationer (eng. Earth Outpost Stations)
Ohniaka III:s forskningsstation (eng. Ohniaka III Research Station)
Utpoststationen 004 (eng. Outpost Station 004)
En väderstation på Kelemans planet som åtminstone existerade vid mitten av 2300-talet.
Vetenskapsstationen delta-05 (eng. Science Station Delta-05)
En Federationsutpost i sektor 3-0 utplånad någon gång under 2360-talet av borgerna. |
[Index] Sid 5 |
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
|
Alfa Centauris universitet (eng. University of Alpha Centauri)
Ett universitet på planeten Alfa Centauri som bl.a. ledde utgrävningar på arkeologiska platser på planeten Tagus III.
Andorias akademi (eng. Andorian Academy)
Bajors universitet (eng. University of Bajor)
Betazeds universitet (eng. University of Betazed)
Ett universitet på planeten Betazed. Deanna Troi studerade psykologi vid universitetet under 2350-talet. Universitetet företog även utgrävningar på planeten Tagus III.
Cardassias militärakademi (eng. Cardassian Military Academy)
En militär skola på Cardassia Prime där blivande officerare utbildades.
Centraluniversitetet (eng. Central University)
Ett universitet på Cardassia Prime. Under 2300-talet var Tekeny Gemors fru inkvisitor vid universitetet.
Culats universitet (eng. University of Culat)
Daystrominstitutet (eng. Daystrom Institute)
Denobulas vetenskapsakademi (eng. Denobulan Science Academy)
Ett universitet på Denobula bl.a. ansvarigt för koordinationen av denobulanska vetenskapsmän. Dr Phlox studerade vid akademin under 2140-talet.
Federationens medicinska akademi (eng. Federation Medical Academy)
En medicinsk institution på Jorden inom Federationen och ett centrum för medicinsk forskning. |
[Index] Sid 6 |
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
|
Skolor (forts...)
Kejserliga krigshögskolan (eng. Imperial War College)
En romulansk militärskola där både blivande militära officerare och medlemmar i Tal Shiar utbildades.
Marseilles Stjärnflottebas (eng. Marseille Starfleet base)
En filial i Frankrike till Stjärnflottans akademi i San Francisko. I en alternativ tidslinje läste dåvarande kadetten Tom Paris kurser vid basen.
Orioninstitutet för kosmologi (eng. Orion Institute of Cosmology)
Regulus III:s vetenskapsakademi (eng. Regulus III Science Academy)
Ett universitet på planeten Regulus III med gott rykte inriktat på vetenskap. Jake Siskos flickvän Mardah lämnade 2371 Deep Space 9 för att kunna studera vid universitetet.
Romulus akademi för underrättelsetjänst (eng. Romulan Intelligence Academy)
En utbildnings- och träningsanläggning på Romulus för medlemmar i den romulanska underrättelsetjänsten, Tal Shiar. Under 2360-talet undervisade kommendörkapten Konsab eleverna i militärhistoria.
Stjärnflottans akademi (eng. Starfleet Academy)
Stjärnflottans ingenjörsakademi (eng. Starfleet Technical Services Academy)
Stjärnflottans kommandoskola (eng. Starfleet Command School)
Kommendör Kathryn Janeway lärde sig på skolan att manövreringen av ett rymdskepp är en väldigt delikat process, men ibland tvingas man i verkligheten att bara "slå sig igenom". |
[Index] Sid 7 |
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
|
Skolor (forts..)
Stjärnflottans medicinska akademi (eng. Starfleet Medical Academy)
Några av de som studerat vid akademin var Leonard McCoy och Julian Bashir.
Vulcans institut för försvarsteknik (eng. Vulcan Institute for Defensive Arts)
En utbildningsanläggning på Vulcan. Vid institutet tränades studenterna i bl.a. bågskytte. Tuvok var i många år professor vid institutet i bågskytteteknik.
Vulcans vetenskapsakademi (eng. Vulcan Science Academy)
Zefram Cochranes gymnasium (eng. Zefram Cochrane High School)
Ett gymnasium på Jorden namngett efter den berömde vetenskapsmannen Zefram Cochrane. Geordi La Forge studerade vid gymnasiet under sin tonårstid. |
[Index] Sid 8 |
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
|
Den åttonde planeten i Bajors solsystem med åtminstone två månar. På planeten fanns sex bajorkolonier med en befolkning på ett par tusen.
En planet som låg 900 ljusår från Jorden i ett stjärntomt område (s.k. stjärnöken). I mitten av 2200-talet fanns på Beta VI en Federationskoloni. År 2267, när USS Enterprise levererade förnödenheter till kolonin, korsade skeppet trelanernas planet Gothos.
|
[Index] Sid 9 |
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
|
Kolonier (forts...)
En planet i Gamma Hydrasystemet med en experimentell vetenskapskoloni. Planeten utsattes för kraftig strålning från en komet år 2267, vilken dödade fyra av kolonins sex invånare. De två övriga (kolonins ledare Robert Johnson och hans hustru) var döende när USS Enterprise samma år besökte kolonin.
|
[Index] Sid 10 |
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
|
Kolonier (forts...)
År 2373 uppgick befolkningen på Månen till omkring 50 miljoner. Några av de mest intressanta platserna på Månen var Kopernikusstaden, Månhamnen, Stillhetens bas, Tychostaden, Nya Berlin och Armstrongsjön. I Kopernikusstaden föddes bl.a. Beverly Crusher.
|
[Index] Sid 11 |
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
|
Kolonier (forts...)
En Federationsplanet som hade en koloni under 2200-talet. På planet Q levde den briljante vetenskapsmannen Thomas Leighton.
En klingonsk utpost aktiv under mitten av 2100-talet. Qu'Vat bestod av åtminstone två bosättningar, en på norra och en på södra halvklotet och hade totalt flera miljoner invånare. Vid kolonin hade man försökt skapa förstärkta klingonska individer, men resultatet blev att man i stället råkade sprida ett livsfarligt virus. Dr Phlox lyckades emellertid finna på ett botemedel 2154.
|
[Index] Sid 12 |
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
|
Kolonier (forts...)
En planet med en Maquiskoloni inom den demilitariserade zonen. År 2373 beslöt kommendör Benjamin Sisko som en desperat sista utväg att beskjuta planetens atmosfär med torpeder fyllda med trilitiumkvarts för att göra planeten obeboelig för människor under de nästföljande femtio åren. Skälet var att han ville tvinga Maquisledaren Michael Eddington att ge upp och sluta använda biogena vapen mot cardassierna. Planeten övertogs efter beskjutningen av cardassier som evakuerats från Veloz Prime och Quatal Prime.
|
[Index] Sid 13 |
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
|
Kolonier (forts...)
|
[Index] Sid 14 |
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
|
Centret för flottoperationer (eng. the Fleet Operations Center)
Handelstornet (eng. Tower of Commerce)
Imperiehuset (eng. Imperial Hall)
Krigarnas sal (eng. Hall of Warriors)
|
[Index] Sid 15 |
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
|
Landmärken (forts...)
Stora salen (eng. the Great Hall)
T'Karaths helgedom (eng. T'Karath Sanctuary)
|
[Index] Sid 16 |
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
|
Landmärken (forts...)
Åhörarnas sal (eng. Hall of Audiences)
|
[Index] Sid 17 |
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
|
|
[Index] Sid 18 |
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
|
Framtida interplanetariska kolonier (supplement)
NASA annonserade i december 2006 planerna på att börja bygga en permanent bas på månen kring 2020. Besättningar och materiel ska skickas upp med Ares V-raketer och den bemannade resan till Månen ska ske med hjälp av ett rymdskepp av Orion-typ, materiel ska däremot skickas över med obemannade automatiska transportfarkoster.
Under 2007 fick projektet namnet Lunar Surface Systems Concept Study (LSSCS) och omfattar bosättningssystem, resursutvinning (ISRU), månbilar, energiproduktion, förvaring, kartläggningssystem, säkerhetssystem och system för att tillmötesgå vetenskapliga behov. Under 2010 - 2011 förväntas studien genomgå en ny granskning. Projektet är förenat med mycket stora kostnader och det återstår att se om de beräknade utvecklingskostnaderna godkänns av den amerikanska kongressen.
Att gå från Marslandaren till en bemannad resa till Mars (med Marsbas) är ett enormt steg som kräver att flera system fungerar ihop; bostadsmoduler med datorer, belysning, egenproducerat syre, vatten som återvinns, Marsbilar som kan återuppladdas, m.m. Systemen måste vara extremt tillförlitliga men kunna repareras på plats om det blir nödvändigt. För att kunna uppnå alla dessa mål menar man att flera moment först måste ha klarats av: ISS måste vara färdig till 2014, rymdfärjan tagits ur tjänst till 2011, en ny servicemodul plus kapsel för besättning utvecklats till 2015 och en bemannad rymdfärd till Månen företagits under 2020-talet. För närvarande är planen att en bemannad resa till Mars kommer att ske vid mitten av 2030-talet.
|
[Index] Sid 19 |
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
|
Framtida interplanetariska kolonier (forts...)
De flesta asteroider i solsystemet lämpar sig utmärkt för gruvdrift. Råmaterial som järn, nickel, titan, koppar plus flera andra material förekommer i rikliga mängder. Men även syre, vatten och väte skulle kunna utvinnas, vilket är en förutsättning för att en bas ska kunna konstrueras på asteroiden. En av de asteroider man speciellt tittat på är Ceres, den största asteroiden i asteroidbältet (ligger mellan Mars och Jorden). Ceres innehåller stora mängder vatten bundet i is och skulle vara ett utmärkt val som nav och huvudbas för gruvdrift på andra asteroider i bältet.
Venus är en stor utmaning för en framtida kolonisering. Att upprätta en bas på ytan vore med dagens teknik omöjligt, temperaturerna ligger här i genomsnitt på runt 500°C.
Däremot menar bl.a. NASAs forskare Geoffrey A. Landis att en svävande bas på molnhöjd har idealiska förutsättningar. På 50 km:s höjd är förhållandena närmast jordlika, lufttrycket ligger på 1 bar (besättningen behöver inte bära tryckdräkter), gravitationen på 0,5 g, temperaturerna skiftar mellan 0°-50°C. Basen kan vara av typen aerostat, ett skepp som hålls svävande genom att en eller flera ballonger är fyllda med vanlig luft (luft har 60 % större lyftkraft i Venus atmosfär än helium har på Jorden). Eftersom ballongerna är fyllda med luft skulle besättningen kunna befinna sig inne i ballongerna. Även jättelika konstruktioner som flytande städer vore möjliga så länge luftens lyftkraft är större än konstruktionens vikt.
|
[Index] Sid 20 |
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
|
Framtida interplanetariska kolonier (forts...)
Merkurius har föreslagits som ett möjligt mål för rymdkolonisering, tillsammans med Månen, Mars, asteroidbältet och Venus. Permanenta kolonier kommer knappast att kunna uppföras någon annanstans än vid polarregionerna på grund av de extrema temperaturerna på övriga ställen på planeten. Merkurius är en liten planet, men har dubbelt så stor gravitation som Månen, vilket förstås är en fördel. Den är extremt rik på metaller och andra mineraler, och med dess närhet till solen skulle man ha tillgång till väldiga mängder solenergi. Eftersom Merkurius utsätts för kraftig strålning från solen lär man tvingas bygga basen eller baserna under jord.
Månen Europa är ett populärt val vid spekulationer om framtida interplanetariska kolonier, både inom science-fiction och bland forskarna. Möjligheten att det finns en jättelik ocean under isen med eventuellt liv, fascinerar bägge sidor. Ett stort problem med Europa är att den utsätts för kraftig strålning från Jupiter, 10 gånger intensivare än på Jorden. Ett annat problem är den extremt låga temperaturen, runt -170°C. Om människan ska kunna bosätta sig på Europa måste hon bygga baserna under jord, och t.ex. låta robotar utforska planeten.
Om liv hittas under isen uppstår även etiska problem med kontaminering av miljön, eller att människan eventuellt kan komma att utsättas för skadliga främmande mikroorganismer.
|
[Index] Sid 21 |
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
O O
|
Framtida interplanetariska kolonier (forts...)
Saturnus måne Titan är en av flera kandidater för möjliga framtida koloniseringar av de yttre planeterna. Titan är rik på mineraler och kolväten och skulle lämpa sig utmärkt för gruvdrift (kolväten kan användas som lokal energikälla). Den amerikanske forskaren Robert Zubrin menar att Titan på sätt och vis är den mest gästvänliga planeten i solsystemet. Atmosfären innehåller stora mängder kväve (liksom Jorden) och metan, metan i vätskeform finns på ytan och med stor sannolikhet även vatten. Den tjocka atmosfären skyddar helt mot strålningen från Saturnus och lufttrycket är bara 50 % högre än på Jorden. Under marken finns ammoniak som förs upp till ytan genom vulkanisk aktivitet. Vattnet kan enkelt omvandlas till syre, och med tillsatsen av kvävet bli andningsbar luft. Kväve, metan och ammoniak är idealiskt för att framställa gödningsmedel, som i sin tur kan ge livsmedel.
Observationer från bl.a. rymdfarkosten Cassini tyder på att det kan finnas exotiska former av mikroorganismer i metansjöarna.
Den brittisk-amerikanske fysikern Freeman Dyson anser att de kometlika himlakropparna bortom Neptunus (Kuiperbältet, det inre och yttre Oortmolnet) är betydligt mer lämpade för kolonisering än planeterna. Himlakropparna kan innehålla allt från vattenis, ammoniak till kolrika blandningar, deuterium och helium-3. Kolonisatörerna kunde bygga roterande biotoper (konstgjorda livsmiljöer) i närheten eller skapa beboeliga hålrum inuti himlakropparna.
|
[Index] Sid 22 |