Vilken avdelning:

Sortera efter:

Hjälp: Avancerad sökning

Ferengernas filosofi

 

I ferengernas filosofi var jakten på pengar till varje pris den vägledande principen för alla traditionella ferenger. Med uppfinningen av pengar och vinstbegreppet för ungefär 10 000 år sedan utvecklades ferengernas filosofi till en strävan efter materiell rikedom. Denna princip var så grundläggande att den så småningom kodifierades i Förvärvandets regler.

 

 

 

Girighet, bedrägeri och opportunism var värden som uppskattades högt av ferengerna och fanns samtliga representerade i Förvärvandets regler. Ferengernas föresats att genomföra alla affärer utan någon som helst garanti speglade ytterligare deras jakt på vinst till varje pris.

 

 

 

Att exploatera sin arbetskraft var ytterst väsentligt i ferengernas samhälle. Bildandet av fackföreningar var förbjudet, och de flesta ville inte ha bort exploateringen utan i stället bli den som exploaterade.

 

Om vinst representerade det yttersta målet för ferengin, var motsatsen, att förlora en vinstmöjlighet det värsta tänkbara som kunde hända en ferengi. Ett kontrakts förpliktigande var lagen över alla andra, och att bryta ett kontrakt med en annan ferengi var ett allvarligt brott.

 

 

 

Dödsstraffet var inte okänt bland ferengerna, men fruktades ändå kanske inte lika mycket som att få sin affärslicens indragen. En sådan åtgärd hindrade ferengin från att bedriva affärsverksamhet och uteslöt i praktiken honom från samhället. Så få möjligheter återstod för ferengin att han t.o.m. kanske föredrog att bli straffad med döden. Om det blev nödvändigt att avrätta en ferengi (t.ex. om han deltagit i en strejk) var det vanligaste sättet att kasta ut honom från den högsta våningen på Handelstornet. Det var ett effektivt sätt att ta död på ferengin, men gav också ett tillfälle för ferengerna som åsåg avrättningen att spela på var den dödsdömde skulle landa.

 

Ferengernas kulturella tonvikt på vinst och rikedom sträckte sig till andligheten, vilket ledde till ett ganska robust och innehållsrikt religiöst liv, även om de centrala satserna i filosofin bakom religionen var relativt enkla. Som allting annat i ferengernas samhälle kretsade religionen kring de centrala begreppen vinst och välstånd.

 

Ferengernas andlighet hade sitt ursprung i tron att universum hölls samman genom det Stora materiella kontinuumet. En ferengi som levde ett gott liv (dvs. gjorde vinst och samlade på sig rikedomar) sades navigera i kontinuumets Stora flod. Sådana ferenger belönades för sin framgång genom att de fick ett bättre utgångsläge i nästa liv.

 

Ferengerna föreföll göra en distinktion mellan själviskhet och girighet, och menade att samlandet av rikedomar tjänade ett större syfte och var därför inte själviskt. Detta var troligen det Stora materiella kontinuumets roll och kunde förklara varför ett sådant samlande belönades i livet efter detta.

 

 

 

När en ferengi dog ställdes han inför den Välsignade kassören (märk väl att kvinnorna hela tiden undantas här) till vilken ferengin hade bett i livet, och utvärderades med utgångspunkt från hur mycket vinst han tjänat ihop under sin livstid. En framgångsrik ferengi tilläts muta sig in i den Gudomliga statskassan under överinseende av de Himmelska auktionsförrättarna. En misslyckad ferengi kunde däremot finna sig kastad till den Eviga fattigdomens gravvalv utan någon möjlighet att ta sig därifrån.

 

 

 

I slutet av Dominionkriget trodde över 40 % av Ferenginars befolkning att den inte behövde köpa sig en plats i den Gudomliga statskassan.

 

 

 

Ferengernas dödsceremoni tillät inte en obduktion av en avliden ferengi. Det var dock vedertagen praxis att ferengin auktionerade ut (detta skedde helst innan ferengin dött) sina vakuumtorkade kvarlevor efter döden, vilket gjorde det möjligt för dennes nära och kära, eller fiender, att äga en bit av den avlidna ferengin.

 

 


(Huvudsaklig informationskälla: Memory Alpha)</p>

Författare:
Text markerad med denna färg är ej kanon
Laddar... Laddar...
Facebook Google+ Twitter