Material och ämnen

Nedan följer en uppräkning av de viktigaste materialen och ämnena (över 50 stycken) som visades i olika Star Trek-serier och Star Trek-avsnitt, och ofta återkom i dessa. Ämnena och materialen indelas i sex kategorier (legeringar och kompositer, bränslen, sprängämnen, dyrbara material [förutom ädelstenar], andra syntetiska ämnen, och andra naturliga ämnen och kemikalier).

Legeringar och kompositer

• Bioplast
• Boridium
• Duranium
• Neutronium
• Noranium
• Osmium
• Polyduranid
• Polyduranium
• Rodinium
• Styrolit
• Termisk betong
• Transparent aluminium
• Tritanium
• Verterium-cortenid

Bränslen

• Antimateria
• Deuterium
• Kvävetetroxid
• Protomateria
• Tritium
• Quaratum

Sprängämnen

• Bilitrium
• Clanciumoxid
• Hoffmeisteritförening
• Hutzelit 27
• Mooridpolyronit 4
• Moyerit
• Neussit 293
• Takemurium lite
• Trilitium
• Trilitiumharts
• Ultritium

Dyrbara material

• Jevonit
• Latinum

Andra syntetiska ämnen

• Koboltdiselenid
• Invidium
• Jakmanit
• Lucovexitrin
• Saltzgadum
• Selgninaem
• Tetralubisol
• Tetracyanat 622

Andra naturliga ämnen och kemikalier

• Dilitium
• Gallicit
• Garnesit
• Kemocit
• Silitium
• Tellerium
• Topalin
• Trellium
• Tricyanat
• Uridium
• Yridium bicantizin
• Zenit

Legeringar och kompositer

Bioplast

Närbild på Datas bioplasthud

Bioplast var ett tunt biobaserat material som ofta användes för att skapa ett tunt motståndskraftigt skikt runt en kropp.

Datas hud bestod av 1,3 kg bioplast. När han fördes bort av Kivas Fajo användes samma mängd bioplast i hans typ-15-skyttel för att det skulle se ut som om han gått under när skytteln exploderade.

[Index]

Boridium

Boridium var ett metalliskt grundämne som användes i kraftgeneratorer eller omvandlare i kompakta maskiner och apparater. Boridium användes i stor utsträckning i romulanernas och Federationens teknologi. Energiceller av boridium användes vid uppförandet av romulanska gruvor. En av dessa gruvor besöktes av Enterprise NX-01 2152. Under 2154 användes ämnet i romulanernas energimatriser för drönarskepp.

Bergsfolket vid Argusfloden på Rigel IV använde under mitten av 2200-talet boridium till en typ av knivblad.

Det romulanska fånglägret på Carraya IV spårade fångar med hjälp av energisignaturer från små boridiumkulor som var implanterade under huden.

År 2369 användes boridium för kraftförsörjningen i speciella datorer med eget medvetande, s.k. exocomps.

[Index]

Duranium

Duranium var ett extremt starkt metalliskt ämne som användes i legeringar - tillsammans med tritanium - för rymdskeppens skrov och i stommen på rymdstationer hos flera arter (andorianer, cardassier, ferenger, människor och klingoner).

Duranium ingick även i Star Wars-universumet, där det var en legering som liksom i Star Trek bl.a. användes i skeppskonstruktioner. Duraniumet förbättrade skyddet mot kinetiska projektiler och energivapen.

[Index]

Neutronium

Neutronium betecknar den neutrondegenererade materia som neutronstjärnors kärnor antas bestå av. Ämnet har otroligt hög densitet (hundratals miljoner ton per kubikcentimeter) och består av tätt packade neutroner. Neutronium kan enbart existera under extremt stort tryck.

Neutronium kunde i Star Trek bilda ett pansar som i praktiken var ogenomträngligt. Det var omöjligt att avsöka inuti neutronium, eller tränga genom ämnet för att t.ex. avsöka vad som fanns bakom en neutroniumvägg. Federationen lyckades aldrig framställa neutronium.

Sensorerna på USS Enterprise registrerade rent neutronium i en utomgalaktisk planetdödares skrov 2267.

2369 träffade USS Enterprise-D på den enda kända dysonsfären. Konstruktionen bestod av en kol-neutroniumlegering som t.ex. fasereld var helt verkningslöst på.

Iconierna använde neutronium i sina planetbaserade portaler, t.ex. på Vandros IV.

Dominion började använda neutronium 2375 för att skydda sina högkvarter mot vapeneld.

Förutom Star Trek förekom neutronium i andra science fiction-serier, som t.ex. i Star Wars och Stargate.

[Index]

Noranium

Noranium var ett metalliskt ämne som kunde kombineras med andra metaller för att skapa olika legeringar. Tillsammans med karbid bildades noraniumkarbid. Även om noranium hade ett lågt värde samlades det in av olika grupper av skrotletare, som Samlarna (The Gatherers).

Noranium förångades vid 2314 °C, och noraniumkarbid vid en något högre temperatur. När noranium upphettades bildades rökmoln. Brinnande noranium kunde släckas med sand.

[Index]

Osmium

Osmium är ett metalliskt grundämne som tillhör gruppen platinametaller. Det används som katalysator och i legeringar. Osmium har den högsta naturliga densiteten av alla grundämnen.

Osmium användes som sköld till warpnacellerna och som skydd till servicetunnlarna ombord på bl.a. 2100-talets rymdskepp av NX-klass. De skyddade tunnlarna hjälpte besättningen på Enterprise NX-01 vid två tillfällen: när de passerade genom en neutronstorm tog besättningen sin tillflykt till tunnlarna, och osmiumet skyddade dem från den dödliga neutronstrålningen.

Besättningen tog skydd där ännu en gång när icke-kroppsliga varelser försökte ta över deras kroppar. Man upptäckte att de inte kunde ta sig igenom tunnlarnas osmiumlegering.

[Index]

Polyduranid

Polyduranid var ett metalliskt material som användes i olika konstruktioner under 2300-talet.

På Galaxy-klassens rymdskepp utgjorde polyduranid en del av metallskelettet, datorkontrollerna (gällde även för Sovereign-klassen), warpnacellerna och antimateriageneratorerna.

Höljet på Stjärnflottans trikordrar bestod av gammaförstärkt polyduranid.

Kazonernas stridsskepp använde polyduranidlegeringar i skrovet.

År 2368 brast energirör i ett lastutrymme på USS Enterprise-D (efter att ha blivit träffade av ett kvantfilament) och antände polyduraniden inuti ett skott, vilket startade en plasmaeld som hotade både Geordi La Forges och Beverly Crushers liv.

År 2374 bad Harry Kim Tom Paris att replikera några golfklubbor av polyduranid för honom, för hans returmatch mot fänrik Kaplan.

År 2381 var polyduranid ett av flera ämnen som hittades i ett vidsträckt område med spillror i deltakvadranten av USS Aventine.

[Index]

Polyduranium

Polyduranium var ett mycket sällsynt material, men som av många stater och arter användes för försvar.

År 2153 träffade Enterprise NX-01 på polyduranium i dörrarna på en sfär i Delphic Expanse och i skrovet på ett osaarianskt skepp.

Skrovpläteringen på USS Defiant bestod av en blandning av polyduranium, kelindid, rodinium och toranium. Polyduraniumet fanns även i skotten på Defiants brygga.

Polyduranium användes i fodralet till klingonernas bat'lether.

[Index]

Rodinium

Rodinium (med kemisk beteckning Ro) var en transuranisk metall med atomnummer 125. Elementet upptäcktes av invånarna på Vega IX. Rodinium var tillsammans med tritanium, och näst neutronium, det hårdast kända materialet i Federationen, 21,4 gånger hårdare än diamant. Materialet användes av Federationen och Cardassiska unionen vid konstruktion av rymdskepp, rymdstationer och liknande strukturer.

Jordens utposter längs med den romulanska neutralzonen hade pansar av gjuten rodinium, det visade sig dock vara ett otillräckligt skydd mot de romulanska rovfåglarnas plasmatorpeder.

[Index]

Styrolit

Styrolit var ett hårt, transparent material som ibland användes inom medicin för att säkra kraftigt kontaminerade eller smittsamma prov för transport, när karantänfälten inte räckte till. Provet packades in i styrolit och livsprocesserna stängdes av. Styroliten kompletterades ofta med kraftfält som en extra säkerhetsåtgärd.

Under sin tid ombord på USS Enterprise-D använde dr Katherine Pulaski styrolit för att transportera en genetiskt förstärkt människa (avliden) till en plats för undersökning.

[Index]

Termisk betong

McCoy med termisk betong på sina händer

Termisk betong var ett material som huvudsakligen bestod av kisel, och användes av Stjärnflottan under 2200-talet vid konstruktion av nödbostäder eller tillfälliga skydd.

År 2267 använde dr McCoy 45 kg termisk betong för att förbinda ett sår på den kiselbaserade livsformen som kallades för Horta.

[Index]

Transparent aluminium

Transparent aluminium användes för flera detaljer på rymdskepp, som portar och fönster. Materialet var betydligt starkare och mycket lättare än föregångaren plexiglaset. En 2,5 cm tjock platta av aluminium i storleken 1,5 x 0,25 m kunde motstå trycket från 500 000 liter vatten.

Transparent aluminium uppfanns i mitten av 2130-talet av dr Marcus Nichols från det San Francisco-baserade företaget Plexicorp. Materialet beskrevs som lika genomskinligt som glas, men med styrkan och tätheten hos kvalitets-aluminium.

Forskare från Oxford University lyckades 2009 skapa en transparent form av aluminium genom att utsätta lättmetallen för en högintensiv behandling med världens kraftfullaste röntgenlaser. Materialet används redan bl.a. för att ersätta fönster på vissa militärfordon. Det senaste exemplet på transparent aluminium är materialet ALON, som inte bara är genomskinligt som glas utan även starkt som pansar (se bilden ovan till höger).

[Index]

Tritanium

Tritaniummalm

Tillsammans med duranium användes den extremt hårda legeringen tritanium i rymdskeppens yttre skrov, men även i andra rymdkonstruktioner. Den kunde dock inte användas i mänskliga bosättningar på grund av sin instabilitet vid rumstemperaturer. Den hade ofta en guldaktig ton.

Tritanium var, liksom rodinium, cirka 21 gånger så hårt som diamant. Det fanns bl.a. på planeten Argus X. Federationen lyckades inte, åtminstone fram till 2364, smälta ner tritaniummalm.

[Index]

Verterium-cortenid

Warpspole

Verterium-cortenid var ett förtätat sammansatt material som användes för att konstruera det invändiga lagret i Federationsskeppens warpspolar. Verterium-cortenid kunde betraktas som en magisk metall som genom att ge ifrån sig exotiska partiklar (t.ex. partiklar med negativ massa eller partiklar som representerade den s.k. mörka materian) kunde kröka rymden. Spolarna med verterium-cortenid kunde därför sägas vara de enskilt viktigaste komponenterna i warpmotorn. Materialet tillverkades från polysilikatet verterium och enkristalls cortenum.

Högenergiplasmat, som skapades genom reaktionen mellan materia och antimateria, pumpades genom en serie warpspolar av verterium-cortenid. Genom upphettningen av verterium-corteniden alstrades exotiska partiklar som ändrade rymdens geometri runt motorgondolerna (se även temat Warpmotorn och de tidigaste warpskeppsprojekten).

Verterium-cortenid fanns bl.a. att köpa på den mineralrika klass-M-planeten Hemikek IV.

[Index]

Bränslen

Antimateria

Antimateria som består av antipartiklar är motsatsen till vanlig materia som består av partiklar. Om antimateria och materia blandas förintas bägge i en explosion, och resultatet blir en kraftig utsändning av gammastrålning och bildandet av nya partiklar/antipartiklar.

Antimaterian i Star Trek användes för flera syften: bl.a. till massförstörelsevapen, som bränslekälla, inom skanningtekniken och inom medicin.

2200-talets rymdskepp från Federationen upptäckte att det fanns ett samband mellan vissa typer av antimateria och tiden. Kontrollerad implosion av antimateria kunde påverka tiden i bägge riktningarna. Detta upplevdes bl.a. ombord på USS Enterprise 2266.

År 2364 använde Data antimateria för att stoppa en serie tidsstörningar på planetoiden Vandor IV.

[Index]

Deuterium

Deuterium är en isotop av väte som ofta kallas "tungt väte" och förekommer rikligt i jordens hav. Allt naturligt förekommande deuterium bildades sannolikt vid den Stora smällen. Ämnet är den bästa kandidaten som bränsle i fusionsreaktorer, både rent och blandat med tritium.

Deuterium användes tillsammans med sin motsats, antideuterium, som primärt bränsle i warpkärnans materia-antimateriareaktor och förvarades i stora tankar ombord på rymdskeppet. Anledningen till att deuterium föredrogs framför vanligt väte berodde på att det krävdes mindre energi för att lagra och gav ett större energiutbyte än vätet.

Bussardkollektorer användes på vissa rymdskepp för att samla in väte och interstellära gaser, däribland deuterium.

[Index]

Kvävetetroxid

Dagens avancerade raketer har ofta både oxidationsmedel och reduktionsmedel, s.k. tvåkomponentsbränslen, som är lagrade i olika bränsletankar. Bränslena sprutas in i brännkammaren där de förbränns tillsammans. I allmänhet utgörs oxidationsmedlet av kvävetetroxid (N₂O₄) och reduktionsmedlet av hydrazin (N₂H₄). När bränslena kommer i kontakt med varandra spontanantänder de. Under 1950-talet användes kvävetetroxid i flera interkontinentala robotar.

Kvävetetroxid användes fortfarande under 2300-talet i visa utomjordiska rymdfarkoster, som t.ex. i Kazonernas skyttlar.

[Index]

Protomateria

Protomateria i en provbehållare

Protomateria var en viktig komponent i Genesisenheten - en experimentell terraformningsenhet som introducerades i Star Trek II: The Wrath of Khan. Protomateria var ett mycket instabilt och farligt ämne, och som på grund av sin instabilitet betraktades som oetiskt att använda inom vetenskaplig forskning.

Genesisenheten fördömdes av de flesta forskare under 2200-talet, men det hindrade inte vetenskapsmannen David Marcus från att i hemlighet använda ennheten för att lösa vissa grundläggande inneboende problem i Genesis-matrisen. Genom detta dömde han dock det s.k. Genesis-projektet till fiasko, eftersom det ledde till att planeten, som formats av matrisen, ärvde de instabila egenskaperna hos proromaterian.

År 2370 använde professor Gideon Seyetik protomateria i ett försök att tända stjärnan Epsilon 119 på nytt.

År 2373 försökte en formskiftare, i dr Julian Bashirs gestalt, att förstöra Bajoransystemets sol med protomateria, trilitium och tekasit. Man lyckades dock stoppa formskiftaren i tid.

År 2374 träffade USS Voyager på en nebulosa som innehöll stora koncentrationer av protomateria. Neelix, som tidigare hade arbetat med protomateria, dödades när han transporterade protomateria till en behållare han höll i. Seven of Nine lyckades återuppliva honom med hjälp av sina borg-nanosonder.

[Index]

Tritium

Tritium är en isotop av väte med två neutroner förutom protonen, alltså totalt tre kärnpartiklar. Till skillnad från deuterium är tritium radioaktivt. Ämnet sänder ut svag radioaktiv strålning, men är farligt i höga koncentrationer. Tritium är det väte som används i vätebomber.

Tritium användes, liksom deuterium, som bränsle i materia-antimateriareaktioner ombord på rymdskepp som USS Enterprise-D.

På Deep Space 9 användes joniserad tritiumgas 2369 för att spåra en farlig koncentration av gravitonfält på stationen.

Under sent på året 2375 visade sig ämnet extremt viktigt för att hjälpa Federationsalliansen att vinna kriget mot Dominion. Under det andra slaget om Chin'toka gjorde tritiumet rymdskeppen osårbara mot breenernas energidämpande vapen.

[Index]

Quaratum

Quaratum var en bränslekälla som användes i Stjärnflottans nödtrustorpack. Ämnet var i allmänhet stabilt, men exploderade om det utsattes för radioaktiv strålning på ungefär 350 rad. En standardtunna med quaratum var ganska tung, och utan en antigravitationsenhet krävdes det stor ansträngning från två vuxna individer för att flytta tunnan.

År 2368 fraktade USS Enterprise-D flera tunnor med quaratum för ett experiment övervakat av kapten T'Proll.

[Index]

Sprängämnen

Bilitrium

En behållare för bilitrium

Bilitrium var ett sällsynt, kristalliskt grundämne som kunde bli till en extremt kraftfull energikälla om ämnet användes i en antimateriaomvandlare.

År 2369 sammanträffade den bajoranske Kohn-Ma-terroristen Tahna Los, på den tunga skytteln USS Yangtzee Kiang, med Lursas och B'Etors Bird-of-Prey för att köpa en behållare med bilitrium i utbyte mot tretton kilogram latinum. Genom att kombinera behållaren med den antimateriaomvandlare Tahna stulit från cardassierna lyckades han konstruera en spränganordning ombord på skytteln.

År 2372 upptäckte USS Koru två eller tre planeter rika på bilitrium.

En bilitriumgranat var ett vapen som användes under 2300-talet. Kraftcellerna i granaten läckte antiprotoner. Detta kunde användas för att spåra vapnet.

[Index]

Clanciumoxid

Sprängämne med mediumutbyte för kraftig generering av hetta i nödsituationer. Blandningen föredrogs framför konventionella krellidsprängämnen på grund av överlägsen värmespridning i atmosfärer med lågt atmosfärstryck.

Clanciumoxid var ett av flera sprängämnen som fanns ombord på USS Enterprise-D 2367 när rymdskeppet var fångat i Tykens reva.

[Index]

Hoffmeisteritförening

Hoffmeisteritföreningen var ett av flera explosiva material som fanns ombord på USS Enterprise-D 2367 när rymdskeppet var fångat i Tykens reva. Materialet användes bl.a. för att hjälpa rymdskeppet undkomma revan.

Materialet var ett oxiderande sprängämne som användes för att binda fritt syre i begränsade utrymmen. Hoffmeisteritföreningen var lämplig vid släckning av bränder, men även för att ge en syrefri miljö åt industriprocesser.

[Index]

Hutzelit 27

Hutzelit 27 var ett av flera explosiva material som fanns ombord på USS Enterprise-D 2367 när rymdskeppet var fångat i Tykens reva.

Materialet var ett plutoniumderivat som behandlats för att minimera dess giftighet för humanoida livsformer. Det användes som radioisotopkälla och vid vissa biomedicinska och terapeutiska tillämpningar.

[Index]

Mooridpolyronit 4

Mooridpolyronit 4 var ett av flera explosiva material som fanns ombord på USS Enterprise-D 2367 när rymdskeppet var fångat i Tykens reva.

Materialet var ett kemiskt sprängämne med långsam förbränning, som användes för kontrollerad tryckvågständning i små fusionsreaktorer. Det lagrades i neutral vätskeform och aktiverades med en laserdetonator.

[Index]

Moyerit

Moyerit var ett halvfast bränsle som användes i skvalprums- och nödutskjutningsraketmotorer. En egenskap hos materialet var att det hade en hållbarhet på över 10 jordår utan att energiutbytet försämrades märkbart.

Materialet var ett av flera kraftfulla sprängämnen ombord på USS Enterprise-D som föreslogs för att få loss skeppet när det var fångat i Tykens reva 2367.

[Index]

Neussit 293

Neussit 293 var enligt Federationens LCARS ett mycket stabilt flytande sprängämne som användes för industriella tillämpningar, där sprängningen skedde efter övergjutning. Det användes också vid tillverkning. Neussit 293 antändes via en mikrovågspuls från en detonator.

Materialet var ett av flera kraftfulla sprängämnen ombord på USS Enterprise-D som föreslogs för att få loss skeppet när det var fångat i Tykens reva 2367.

[Index]

Takemurium lite

Takemurium lite var en reaktant med högt utbyte, som användes för nödtändning av mikrofusionsenheter. Tillverkades som 2,7 kg kulor för användning i typ-VI-reaktorer.

Materialet var ett av flera kraftfulla sprängämnen ombord på USS Enterprise-D som föreslogs för att få loss skeppet när det var fångat i Tykens reva 2367.

[Index]

Trilitium

Trilitiummalm

Trilitium var en syntetisk förening och ett sprängämne med enorm kraft. Viktigare var emellertid att ämnet fungerade som en inhibitor vid kärnreaktioner, som t.ex. fusionsprocesser inuti stjärnor. Även en liten mängd trilitium var tillräcklig för att stoppa all kärnfusion i en stjärna, vilket resulterade i en kvantimplosion. Stjärnan kollapsade under sin egen tyngd, och skapade en så kraftig chockvåg att allt inom dess system förintades. Om stjärnan var tillräckligt stor kunde kollapsen utvecklas till en supernova.

Trilitiumisotoper fanns i romulanernas plasmatorpeder.

En trilitiumtorped skapades av dr Tolian Soran, en el auriansk vetenskapsman som träffade på det s.k. Nexus 2293.

Ett konventionellt trilitiumbaserat sprängämne användes av den akritiriska terroristgruppen Open Sky för att bomba ett laktiviskt rekreationscenter 2373.

Senare samma år i alfakvadranten försökte Dominion detonera en trilitiumanordning i bajoranernas sol. Detta misslyckades efter att en samlad attack från Federationen, klingonerna och romulanerna drivit bort dominionstyrkorna.

I de framtida rymdskeppen från Federationen ersatte trilitiumkristaller dilitiumkristallerna, eftersom de effektivare tog vara på energin som utvecklades vid materia-/antimateriareaktioner.

[Index]

Trilitiumharts

Trilitiumharts var en mycket giftig avfallsprodukt från rymdskeppens warpkärnor. Detta flyktiga ämne var uppskattat som ett kraftfullt sprängämne under 2300-talet. Speciell utrustning krävdes för att lagra och transportera ämnet då det var mycket instabilt.

Om trilitiumharts släpptes ner i en planets atmosfär fungerade det som ett biogent ämne och var dödligt för människor (dock ofarligt för cardassier). 200 kg av ämnet var tillräckligt för att göra en planet obeboelig för människan under 50 år.

Kommendör Benjamin Sisko förgiftade atmosfären på Solosos III med trilitiumharts år 2373 som svar på Michael Eddingtons användning av koboltdiselenid.

[Index]

Ultritium

Ultritium var ett extremt kraftfullt kemiskt sprängämne som var praktiskt taget omöjligt att upptäcka med sensorer, och användes därför ofta vid hemliga operationer. 90 isoton av berikat ultritium hade tillräcklig sprängkraft för att ödelägga nästan allt inom en radie av 80 mil. En standard ultritiumbomb hade ungefär dubbelt så stor sprängkraft som en standard kvanttorped.

Under Dominionkriget använde en grupp, ledd av kommendör Benjamin Sisko, en ultritiumbomb för att förstöra Dominions viktigaste förvaringsanläggning för ketracel-vit.

[Index]

1 2

(Huvudsakliga informationskällor: Memory Alpha, Memory Beta och Wikipedia)