Mars terraformas
Terraformning innebär omformning av en livsmässigt ogästvänlig himlakropp (planet eller måne) till att bli mer jordlik, och skapa förutsättningar för liv i den form vi känner till från jorden. I begreppet terraformning ingår skapandet av en lämplig biosfär genom förändringar av himlakroppens atmosfär, yta eller befintliga ekologiska system i en riktning som gör miljön mer lik jordens.
I en vidare bemärkelse betydde terraformning omformning av ekologin på en himlakropp, så att de som utförde terraformningen kunde vistas säkert och utan extra skydd på himlakroppens yta. Himlakroppen behövde alltså inte med nödvändighet bli jordlik.
Kirk bioformas till att enbart kunna andas vatten (TAS)
Motsatsen till terraformning var i viss mening bioformning (omvandling av liv så att det trivdes i en miljö som inte var terraformad).
Terraformningsprojekt
Blue Horizon
Blue Horizon var en Federationsplanet som låg på gränsen mellan alfa- och betakvadranten. Den terraformades av den ryktbare professorn och terraformningsexperten Gideon Seyetik. På planeten fanns en Federationskoloni. Seyetiks största bedrift var uppförandet av de spektakulära vattenfallen Da Vinci Falls, som hade fallhöjder i närheten av Mount Everests höjd.
Kommendörkapten Benjamin Sisko och hans son Jake besökte Blue Horizon 2369 på vägen till Deep Space 9.
Michelle Culhane dödade två människor i Blue Horizons koloni. Culhane hade sagt till Kyle Riker (William T Rikers far) att Blue Horizon visserligen var en underbar plats, men dåliga saker kunde även hända i vackra miljöer.
Browder IV
Browder IV var den fjärde planeten i Browdersystemet och belägen i antingen alfa- eller betakvadranten. Planeten valdes för ett terraformningsprojekt 2366. Projektet inleddes av USS Hood, och senare anslöt sig USS Enterprise-D som dock hade fördröjts efter att kommendör Jean-Luc Picard blivit kidnappad av utomjordingar på väg från Cor Caroli V (där man hjälpt till med att utrota en farsot).
Caldoskolonin
Caldoskolonin* var en Federationskoloni och ett av Federationens första terraformningsprojekt. Den fanns på Caldos II i Caldossystemet, omkring 200 ljusår från solsystemet.
Historia
Grundarna av Caldoskolonin ville göra kolonin till en exakt kopia av Skottland på jorden. Hörnstenarna på varje byggnad hämtades från olika byar och städer i Skottland, och arkitekturen och t.o.m. kläderna var inspirerade av Skottland. De som bodde i kolonin var emellertid inte bara människor.
Kolonins guvernör 2370 var Maturin, av en oidentifierad art. Kolonin grundades någon gång före 2270, när dess vädermodifieringssystem installerades.
* = Caldos är latin för Skottland.
Genesisplaneten var resultatet av Projekt Genesis år 2285. Klass-Q-planeten (variabel) skapades från gasliknande materia inuti Mutaranebulosan som en följd av Genesisenhetens (på USS Reliant) detonation inuti nebulosan av Khan Noonien Singh. Själva detonationen ägde rum efter en våldsam strid mellan Khan Noonien Singh och amiral James T Kirk.
Ekologi
Inledande avsökningar av den nya planeten, från USS Grissom, avslöjade flera fascinerande förhållanden, t.ex. att "alla variationer av Jordens land och väder kunde nås efter bara några timmars promenad," enligt dr Marcus.
Sektor 1: Hade lövverk som var i full tillväxt. Temperatur: 22,2 °C.
Sektor 2: Hade ökenliknande landskap. Minimal vegetation. Temperatur: 39,4 °C.
Sektor 3: Hade subtropisk vegetation. Temperaturen sjönk snabbt, indikationer på snöbildning.
Samma extremt snabba utveckling av växtlivet på planeten föreföll även gälla mikroberna som fanns på fotontorpeden som fört med sig Spocks döda kropp till ytan. Mikroberna utvecklades till flercelliga organismer på mycket kort tid.
Instabil protomateria från Genesisenhetens matris skapade dock efter ett tag ett farligt växlande ekosystem och kraftig geologiska aktivitet. Den geologiska aktiviteten resulterade till slut i mängder av vulkanutbrott och att marken började smälta.
Mars (eller Sol IV) var en bebodd planet i solsystemet. Den ligger i närheten av ett asteroidbälte och har två månar (Phobos och Deimos).
Mars är en stenplanet, cirka hälften så stor som jorden, och med en tunn atmosfär. Markytans rödaktiga färg beror på järnoxid, även kallad hematit.
Mars var den första planet som terraformades av människorna. Kolonisterna var i början bosatta i städer med kupoler, medan grupper av verteronkanoner användes för att leda kometer och asteroider i en ny riktning, så att de slog ner i Mars polarisar. Den frigjorda koldioxiden steg upp i atmosfären, vilket ökade planetens temperatur och vattenmängd. Vid mitten av 2100-talet hade förhållandena i låglandet ändrats tillräckligt för att människorna skulle kunna ströva fritt utan tunga skyddsdräkter.
New Halana
New Halana var en planet som koloniserades av halanerna. Planeten terraformades för halanerna av Federationens berömda professor Gideon Seyetik, som betraktade planeten som ett paradis efter terraformningen.
På New Halana träffade Seyetik den undersköna halanen Nidell, som han senare gifte sig med.
Flera andra betraktade New Halana som ett mästerverk, bl.a. Jean-Luc Picard och Pascal Saadya.
Velara III var den tredje planeten i Velarasystemet, och bebodd. Planeten låg i närheten av den öppna stjärnhopen Plejaderna.
I mitten av 2300-talet, efter att man kommit fram till att planeten var obebodd, etablerade Federationens terraformkommando Velarabasen på Velara III. Basen ansvarade för ett terraformprojekt som förväntades sträcka sig över flera decennier, och vilket hade som mål att skapa en M-klass-miljö på planeten.
Terraformningen avbröts dock 2364 efter att man upptäckt att processen dödade en kiselbaserad livsform, som man gett smeknamnet "mikrohjärnorna", och som fanns i ett tunt lager vatten mellan två jordskikt.
Efter upptäckten av "mikrohjärnorna", och deras hämnd mot hydrauliksexperten Arthur Malencon som innebar dennes död, gjordes en överenskommelse mellan de kristallina enheterna och kommendör Jean-Luc Picard från USS Enterprise-D, som innebar att Velara III sattes i en 300 år lång karantän.
Venus
Venus (eller Sol II) var en befolkad planet i solsystemet, och den andra planeten räknat från solen. Venus var en klass-N-planet. Den var en av de bebodda planeter i solsystemet som bidrog till bildandet av Förenade planetfederationen år 2161.
Under 2200-talet fanns på Venus, trots det hårda klimatet, en liten jordbrukskoloni.
I slutet av 2300-talet fanns flera terraformningsstationer på Venus. Runt planeten kretsade också rymdstationen Aphrodite Terraforming Station.
Project Ishtar och dr Pascal Saadya övervakade terraformningen.
I en alternativ tidslinje, men fortfarande på 2300-talet, noterade Miles O'Brien att terraformningsstationerna hade försvunnit från Venus. (Den alternativa tidslinjen hade skapats när Benjamin Sisko, Jadzia Dax och Julian Bashir påverkat historien efter ett besök på 2000-talet.)
Under sin tidigare karriär spenderade Chakotay några månader på Venus för att lära sig flyga en skyttel i planetens atmosfäriska stormar.
Weytahn (Paan Mokar)
Weytahn var namnet som gavs av andorianerna på en tidigare obebodd klass-D-planetoid, ungefär lika stor som jordens Måne. På planetoiden fanns en dödlig mutagenisk och patogen organism som var farlig för människorna, men ofarlig för vulcanerna. Weytahn låg på gränsen mellan vulcansystemet och Andorianska imperiet. Bägge sidor hävdade att planetoiden tillhörde dem, och de hade nästan hamnat i krig två gånger med varandra på grund av detta.
Weytahn terraformades av andorianerna under 2050-talet med målsättningen att etablera en koloni på planetoiden. När väl en en atmosfär hade bildats började planetoiden koloniseras av andorianerna. Delvis på grund av närheten till vulcanskt territorium antogs den av Vulcanska högsta kommandot ha strategisk betydelse för andorianerna.
När kolonisterna 2097 vägrade låta vulcanerna inspektera kolonin, provocerades vulcanerna till att annektera planetoiden, och den bytte namn till Paan Mokar. Paan Mokars kolonister tvingades lämna sina bosättningar och placerades i flyktingläger. Den nya situationen kodifierades i Fördraget av år 2097, och en spionsatellit placerades i omloppsbana för att övervaka fördraget.
Terraformningsteknik
Laserborr
En laserborr var ett verktyg som användes för avschaktning vid malmbrytning och terraformning. Större versioner hade en operatörskonsol och ofta en mycket kraftig laser.
Under ett terraformningsarbete på Velara III år 2364 dödade en laserborr hydraulikingenjören Arthur Malencon. Samma sak var också nära att hända örlogskapten Data när han undersökte mordet på Malencon. Det kom så småningom fram att borren styrts av "mikrohjärnorna".
Neelix tog med sig en portabel laserborr för att bryta gallicit på planeten Sakari år 2373.
Universell atmosfärisk elementkompenserare
Den universella atmosfäriska elementkompenseraren (UAEC) var en viktig apparat både inom bioteknik och terraformning. Apparaten hade konstruerats vid Loonkerian-utposten på planeten Klendth. UAEC användes troligen för att förändra atmosfären på en planet.
USS Strata
USS Strata var ett terraformningsskepp som tjänstgjorde inom Stjärnflottan under mitten av 2300-talet. Stratos befälhavare var kommendör Jason Stone, och dr Martin Rackham var skeppets chefsläkare. Det var det första skepp som fänrik Chu'lak tjänstgjorde på (2355-).
Genesisenheten var en sofistikerad teknisk uppfinning konstruerad för att mildra sociologiska problem, som överbefolkning och begränsad mattillgång. Utvecklingen av enheten färdigställdes av ett forskarlag under ledning av Carol Marcus och hennes son David Marcus 2285 på rymdlaboratoriet Regula I i Mutarasektorn.
Enheten startade en snabb terraformningsprocess, där tidigare obeboeliga planeter kunde förvandlas till klass-M-världar, idealiska för kolonisering. Metoden som användes var att skicka iväg en torpedformad projektil till en livlös planet. När projektilen träffade planetens yta skedde en massiv explosion som upplöste atomerna till sina subatomiska beståndsdelar inom ett stort området, som sedan propagerade och med tiden täckte hela planetens yta. Efter detta satte en förprogrammerad matris samman de subatomiska partiklarna till önskade atomer och molekyler. På det viset skapades både en atmosfär och en miljö som var beboelig för människorna inom bara några timmar.
Se även Genesisplaneten i detta tema.
Verteronkanonen var en kraftfull riktad energikanon som fanns på Mars vid mitten av 2150-talet, och sände ut s.k. verteroner. Kanonen användes för att dirigera om kometer till polarområdena där de smälte isarna vid nedslaget. På Mars var flera verteronkanoner samlade i en större grupp.
Se även Mars i detta tema.
(Huvudsakliga informationskällor: Memory Alpha och Wikipedia) |