- Teknik och vetenskap
- Framtida rymdskeppskoncept
- Frågor och svar - Teknologi och filosofi
- IXS Enterprise - En designstudie av Nasa för ett warpskepp
- Lista över holoprogram
- Partiklar
- Richterskalan för kultur- och civilisationsnivåer
- Språk
- Star Trek och religionen
- Stjärn- & planetklassifikationer
- Tidsresor i Star Trek
- Viktiga lagar och regler - en mindre studie
- Warpfaktorer
- Warpmotorn och de tidigaste warpskeppsprojekten
Partiklar
Inom fysiken är partikeln ett litet objekt som tillskrivs flera fysikaliska egenskaper, som volym och massa. Begreppet är generellt och definieras mer i detalj inom tillämpliga vetenskapliga fält. Alla existerande ämnen är uppbyggda av enskilda eller sammansatta partiklar.
Huruvida objekt ska betraktas som partiklar beror på kontextens skala: Om ett objekts egen storlek är liten eller försumbar, eller om geometriska egenskaper och strukturen är irrelevant, kan objektet betraktas som en partikel. Sandkornen på en strand kan t.ex. ses som partiklar, eftersom storleken för ett sandkorn i jämförelse med hela stranden är försumbar. På liknande sätt kan atomerna i sandkornet ses som partiklar i jämförelse med själva sandkornet.
Ro Laren och Geordi La Forge undergår behandling med anjoner.
En jon är en atom eller molekyl som har ett överskott eller underskott av elektrisk laddning. En negativt laddad jon kallas för anjon eftersom den attraheras av (positivt laddade) anoder.
Anjonerna kunde användas för att eliminera kronitonfält.
År 2368 använde örlogskapten Data en anjonemitter för att få bort anormala kronitonfält som till synes visade sig på slumpmässiga platser på USS Enterprise-D.
[Index]
Antikronitonen var en subatomär partikel, och antimateriamotsvarigheten till kronitonen. Antikrotonen fick tidsflödet att gå i motsatt riktning till den riktning som var den normala. Som sådan kunde den sägas representera antitid.
Antikronitonerna kunde användas för att rena ett system från kronitoner genom att de neutraliserade och förstörde kronitonfältet. Metoden användes 2373 på Kes som befann sig i ett biotemporalt flux (efter att ha utsatts för kronitonstrålning från en framtida tidpunkt), vilket fick henne att hoppa fram och tillbaka i tiden. Genom att placera Kes i ett antikronitonfält lyckades man få henne i sync med tiden.
[Index]
En antigravitonstråle som används för att försegla ett slukhål till subrymden.
Antigravitonen var en hypotetisk* subatomär partikel, och antimateriamotsvarigheten till gravitonen. Antigravitonen skapades t.ex. i antigravitonstrålen, som användes i rymdskeppets dragstråle eller deflektor.
Antigravitoner kunde även genereras av en antigravitonemitter. Antigravitonemittern användes av cardassiern Damar för att slå ut ett självreplikerande minfält 2374, som hade placerats vid mynningen till Bajors maskhål.
*= Antigravitonen kan definitionsmässigt inte existera eftersom gravitonen - också en hypotetisk partikel men fysiskt möjlig - saknar laddning (av samma skäl kan det t.ex. inte finnas antifotoner).
[Index]
Antileptonen är leptonens antipartikel. För varje typ av antilepton finns det en motsvarande typ av lepton, som enbart skiljer sig genom att vissa av dess egenskaper har samma magnitud men motsatt tecken.
Antileptoner störde subrymdskommunikationer.
År 2369 flödade gul Jasad subrymden med antileptoner för att störa Deep Space 9:s subrymdskommunikation med Stjärnflottan, medan han försökte få svar på frågan vad som hänt med gul Dukats rymdskepp som plötsligt försvunnit.
[Index]
En antineutrino är en typ av partikel som är antimateriaversionen av neutrinon, och saknar liksom antineutrinon elektrisk laddning och massa.
Rymdskeppet USS Voyager bombarderades med antineutriner när besättningsman Seska försökte aktivera en sikarisk rumstrajektor* på skeppet. Efterföljande antineutrinobombardemang av Voyagers plasmagrenrör ökade dramatiskt warpkärnans plasmatemperatur med risk för en inneslutningskollaps.
*= Enhet som kraftigt krökte rymden med hjälp av antineutriner och tetraedrisk kvarts. Användes för transporter över flera ljusår.
[Index]
Antineutronen delar liknande egenskaper med neutronen, men spinnriktningen är motsatt neutronens. Antineutronen har samma massa som neutronen och ingen elektrisk laddning. Eftersom antineutronen är elektriskt neutral kan den inte observeras direkt. I stället observeras partiklarna som bildas vid annhileringen med vanlig materia.
I Spocks minnestest 2286 var en av frågorna: "Justera sinusvågen i denna magnetiska tratt så att antineutronerna kan passera genom tratten men inte antigravitonerna."
År 2375 upptäckte Tuvok antineutroner i resterna av den biohärmande organismen Silverblods USS Voyager.
[Index]
Antiprotonen är protonens antipartikel och energirikare än någon annan antipartikel. Antiprotonerna är stabila, men i allmänhet kortlivade eftersom en kollision med en proton får dem att annihileras med åtföljande utsändning av energi. Antiprotoner förekommer i den kosmiska strålningen och i strålningsringen (Van Allen-bältet) runt Jorden. Antiprotoner har visat sig kunna bota vissa former av cancer.
Deflektorn på rymdskepp av klassen Sovereign laddades med antiprotoner.
Ett strålvapen som använde sig av enbart antiprotoner kunde orsaka kolossal förödelse. Ett sådant vapen fanns på den s.k. planetdödaren som förintade hela världar.
Kristallväsendet lämnade ett spår efter sig med antiprotoner, vilket gjorde att det kunde följas i rymden. Romulanska disruptorer lämnade också efter sig spår med överblivna antiprotoner. Användningen av en bemantlingsenhet på ett rymdskepp genererade antiprotoner som kunde användas för att spåra skeppet.
[Index]
En antitakyon var en subatomär partikel och takyonens antipartikel.
Antitakyonerna användes i första hand i antitakyonpulsen som genererades av ett rymdskepps deflektor.
År 2371 beordrade kommendör Kathryn Janeway att antitakyonpulsen skulle användas för att försegla en temporal spricka som skapats av Janeways motsvarighet från 2404.
[Index]
Baryonstrålning
En baryon är en elementarpartikel som består av tre kvarkar. Baryoner är tillsammans med mesonerna en undergrupp till hadronerna. Baryoner misstänks kunna utgöra delar av den mörka materien som astronomer såväl som fysiker söker efter.
Baryonsvep
Baryoner ansamlades på rymdskeppen som en följd av färder i warpfart, och kunde med tiden ge upphov till mycket farlig strålning. Baryonerna avlägsnades vid speciella rymdstationer som utförde baryonsvep, en procedur som var dödlig för allt organiskt material (därför var det nödvändigt att rymdskeppet utrymdes på all personal före proceduren).
Kommendör Jean-Luc Picard var fångad ombord på USS Enterprise-D under ett baryonsvep vid Remmlerkomplexet 2369.
[Index]
Bosonerna övervakades kontinuerligt på skeppsbryggans speciella avsökningsskärmar för subrymden.
Inom partikelfysiken är bosonerna de kraftbärande elementarpartiklarna, som förmedlar de fyra fundamentala naturkrafterna (gluoner, fotoner, W- och Z-bosoner och de hypotetiska gravitonerna).
Vissa tror att den nyupptäckta s.k. Higgsbosonen, som är bärare av massa och gravitation, ska kunna användas för att skapa en Star Trek-lik transportör.
Idén går ut på att om det vore möjligt att stänga av effekterna från Higgsbosonen, skulle den påverkade materian kunna färdas var som helst med ljushastigheten. Tricket är förstås inte att bara styra var materian hamnar, utan också på något vis att sätta ihop materian i andra änden genom att lägga tillbaka Higgsbosonens effekt.
[Index]
La Forge beskriver en kausalitetsslinga som man lyckades häva med en dekyonemission (2368).
Dekyonen var en subatomär partikel med subrymdsegenskaper som kunde förekomma både naturligt och skapas artificiellt. Dekyonerna kunde sändas ut från ett rymdskepps deflektor via en dekyonstråle.
År 2371 använde USS Voyager en dekyonstråle för att bredda en reva i ett svart håls händelsehorisont och därigenom undkomma hålet.
[Index]
Inom fysiken är gravitonen en hypotetisk partikel som förmedlar gravitationskraften. Om den finns förväntas den vara masslös och färdas med ljusets hastighet. Strängteorin förutsäger existensen av gravitonerna och deras väldefinierade växelverkningar. Gravitonen är dock omöjlig att upptäcka direkt med en detektor p.g.a. sin nästan obefintliga växelverkan med materia. Den skulle dock sannolikt kunna identifieras indirekt via gravitationsvågor. Flera försök pågår för närvarande för att detektera dessa vågor.
År 2373 lyckades Seven of Nine justera USS Voyagers deflektor så att den sände ut en resonansrik gravitonstråle, som öppnade en kvantsingularitet. Singulariteten fungerade som en interdimensionell spricka genom vilken Voyager kunde ta sig till fluidisk rymd (se även Parallella univesrum).
[Index]
Hadronen är en sammansatt subatomär partikel som byggs upp av kvarkar sammanhållna av den starka kärnkraften. Hadronerna delas in i två undergrupper: baryoner (t.ex. protoner och neutroner) och mesoner (t.ex. pioner).
Vapenanalysen som utfördes av Malcolm Reed på spillrorna efter ett rigelianskt fraktskepp som upptäcktes av Enterprise NX-01 2154 konstaterade en hadronandel på 147 ppm (0,0147 %). Det var en av indikationerna som bekräftade en klingonsk vapensignatur.
[Index]
Kronitonen var en typ av subatomär partikel som var länkad till tiden. Den kan i viss mån jämföras med fysikens föreslagna tidskvanta, krononen, som är en separat och osynlig tidsenhet. Krononen är en lösning på en teori som har föreslagit att tiden inte är kontinuerlig. Till skillnad från kronitonen är dock krononen ingen partikel.
Kronitonerna kopplades ofta ihop med temporala anomalier och tidsresor, och hade temporala egenskaper. De förekom naturligt, men var mycket sällsynta.
Kronitonerna var ofarliga för människan, men dödliga för livsformer som levde utanför tiden, som t.ex. Profeterna och Pah-wraiths. Kronitoner bildades bl.a. vid tidsresor. Det var känt att Tidens orb producerade ett svall med kronitoner vid användning.
Borgerna använde kronitonfält på sina rymdskepp för att kompensera för de extrema temporala påkänningarna i transwarpkanalerna.
[Index]
Kronometriska partiklar var komponenter i en energiform med temporala egenskaper. I måttliga till höga koncentrationer kunde de bilda en temporal virvel, även kallad rumtidsvirvel. De kronometriska partiklarna kunde även skapa en kronometrisk partikelvåg.
År 2373 genererade en borgsfär en temporal virvel till år 2063 genom kontrollerad emission av kronometriska partiklar. Besättningen på Enterprise-E lyckades följa borgsfären tillbaka i tiden, och återskapade senare även virveln så att de kunde återvända till sin egen tid. (Virveln skapades genom att warpfältet konfigurerades om så att det matchade avläsningarna för borgsfärens kronometriska fält)
[Index]
Leptonerna är en klass av elementarpartiklar som inbegriper elektronen, myonen och tauonen samt tre typer av neutrinon. För varje lepton finns det en motsvarande antipartikel, antileptonen.
Leptonfluktuationer förekom i samband med vissa typer av rumsliga anomalier, bl.a. maskhål.
År 2373 använde kommendörkapten William T Riker leptoner för att motverka ett cardassiskt skepps försök att blockera subrymdskommunikation genom utsändning av antileptoner. Åtföljande växelverkan förblindade de cardassiska sensorerna.
[Index]
Mesonen är en subatomär, icke-elementarpartikel uppbyggd av en kvark och en antikvark. Den tillhör gruppen hadroner - partiklar uppbyggda av kvarkar. Eftersom mesonerna är uppbyggda av kvarkar påverkas de av både svag växelverkan och stark växelverkan.
Alla mesoner var instabila, och fluktuationer i mesonfältet observerades i Barzanmaskhålets öppning. Detta skapade en instabilitet i maskhålet som fick öppningen att skifta mellan en plats i deltakvadranten och denkiriarmen (en yttre spiralarm i Vintergatan) i gammakvadranten.
När Jadzia Dax avsökte den kraschlandade tunga skytteln USS Yangtzee Kiangs färdväg i gammakvadranten, upptäckte hon spår av mesoner i skyttelns warpvirvel.
[Index]
En explosion av metreoner.
En metreon var en partikel som både kunde förekomma som strålning och gas. Metreonpartiklar visade sig kunna reagera med mörk materia, och även ha temporala egenskaper. I gasform var metreonpartiklarna extremt flyktiga, och kunde lätt antändas via vapeneld.
Översikt
Före 2153 hade vulcanska forskare framgångsrikt exciterat små mängder mörk materia genom att bombardera materian med metreonpartiklar.
Rinax omgivet av ett metreongasmoln.
År 2356 konstruerade den haakoniske vetenskapsmannen Ma'Bor Jetrel ett förödande vapen, känt som en metreonkaskad, som skulle användas mot talaxierna med vilka haakonierna var i krig. Vapnet placerades ut på den talaxiska månen Rinax och dödade alla invånare samt omgav Rinax med ett giftigt metreongasmoln. Jetrel och andra som exponerats för stora mängder metreonisotoper utvecklade en dödlig blodsjukdom som Jetrel kallade "metremia".
Energibarriär av metreonstrålning som omsluter en planet.
År 2371 kraschade USS Olympia, som varit på ett långvarigt uppdrag i betakvadranten, på en planet omgiven av ett exogent fält. Fältet innehöll metreonstrålning som slagit ut skeppets motorer. Den ende överlevande från kraschen var Olympias kommendör Lisa Cusak.
Ett Son'a-rymdskepp antänder ett metreongasmoln.
År 2375 använde kommendörkapten William Riker metreongas för att undkomma två Son'a-slagkryssare i ett område i rymden som var känt som Törnesnåret.
Senare samma år fångades USS Voyager i en metreongasfälla som placerats ut av en grupp utomjordingar kända under namnet "Tankesmedjan". Metreongasmolnet i fällan slog ut Voyagers motorer, men skeppet lyckades ändå undkomma genom att antända gasmolnet med sina faserkanoner. Tryckvågen från explosionen blev så kraftig att Voyager slungades i warpfart bort från molnet.
[Index]
Myoner i den övre atmosfären (bildade genom kosmisk strålning).
En myon är en kortlivad subatomisk partikel som tillhör leptonerna. Myonen liknar elektronen men har betydligt större massa, omkring 200 gånger så stor som elektronens. Myonens antipartikel heter antimyon (även kallad positiv myon).
En kraftig tillväxt av antalet myoner i ett rymdskepps dilitiumkammare kunde leda till ett brott i warpkärnans inneslutning.
Ett rymdskepp som färdades i stridsläge lämnade ett avgränsat spår av myoner efter sig som kunde identifieras långt efteråt.
I slutet av 2250-talet hade den humanoida arten n'shaii utvecklat ett myonskuralstrande vapen som kunde skada ett rymdskepp allvarligt.
År 2370 använde Julian Bashir myoner för att förstöra ett nanobiogent skördarvirus som användes av arterna t'lanier och kelleruner under kriget mellan dem.
[Index]
Nadionen var en artificiellt skapad partikel. Fasrar producerade nadioner när de avfyrades mot målet. Nadionerna var unika partiklar som kunde häva atombindningarna och därvid upplösa målet.
En nadionpuls var en typ av puls som skapades genom manipulering av nadionpartiklar. I mitten på 2300-talet använde Stjärnflottan en snabb nadionpuls i sina fasergevär av typ 3.
Den högfrekventa nadion-pulskanonen använde en roterande pulsfrekvens. Varje skott bestod av miljontals enskilda pulser, och varje puls hade sin egen modulering. Ett skott från en nadion-pulskanon fick en fiendes sköldar att moduleras till ett resonansrikt harmoniskt fält, vilket överbelastade sköldgeneratorerna. Kanonerna föreslogs 2366 att användas mot borgerna.
År 2362 lyckades örlogskapten Nella Daren ta fram en ny metod för kartläggning av stjärnor som involverade användning av nadionpulser för att få fram ett stellärt objekts täthet.
År 2374 försökte Tuvok använda nadionskurar för att skingra en stor pöl av Silverblod som hotade att sänka USS Voyager.
I slutet av 2375 föreslog dr Julian Bashir nadionskurar för att sakta ner Odos sjukdomsförlopp.
[Index]
Neutrinon är en elementarpartikel som tillhör leptonerna. Den har mycket liten massa och färdas därför med nära ljusets hastighet. Trots att neutrinos växelverkade mycket sällan fanns det instrument på rymdskeppen som kunde upptäcka dem.
Närvaron av neutrinos kunde avslöja ett rymdskepp i närheten - eventuellt bemantlat. Bajors maskhål sände också ut neutrinos innan det öppnades, vilket gav tid för Deep Space 9 att förbereda sig inför ett skepps ankomst.
[Index]
Neutroner är elektriskt neutrala subatomiska partiklar. Atomkärnan består av protoner och neutroner. Neutronen har en antipartikel, antineutronen.
På grund av sina egenskaper (massa, magnetiskt moment m.m.) används neutronerna i en viss typ av mikroskop, neutronmikroskopet. Neutronmikroskopet utnyttjar en speciell teknik som kallas spallation, vilket innebär att en proton med hög energi träffar en tung metall varpå en mängd neutroner frigörs (den s.k. neutronspridningen). Neutronerna "belyser" det material som ska undersökas och ger forskaren en ingående bild av materialets atomära struktur och dynamik. Neutronmikroskopet är ett mycket användbart instrument inom materialvetenskap, nanoteknologi och bioteknologi.
År 2152 fanns ett neutronmikroskop på Enterprise NX-01.
Neutronerna kunde också användas som en form av energi. Xindi-reptilen Damron hade tillgång till en bioreaktor med en neutronisk kraftkälla med vars hjälp han hade tillverkat ett biologiskt vapen avsett att ta död på mänskligheten.
År 2265 föreslog James T Kirk att planeten Delta vega skulle utsättas för dödliga nivåer av neutronstrålning om han inte kunde stoppa sin gamle vän Gary Mitchell, nu med gudalika krafter.
Rymdskeppen sände ut neutronstrålning via sina warpkärnor. Strålningen kunde upptäckas på nära håll med känslig avsökningsutrustning. År 2293 noterade kommendör Spock en stor ansamling av neutroner i närheten av USS Enterprise-A. Neutronerna visade sig komma från en bemantlad klingonsk Bird-of-Prey som placerat sig i stridsläge mycket nära Enterprise.
[Index]
Nukleogeniska partiklar bildades genom den kosmiska strålningens reaktioner med neutroner i den övre atmosfären på flera M-klassplaneter. Partiklarna var viktiga för produktionen av regn på dessa planeter, och bristen på nukleogeniska partiklar ledde till sterila, ökenliknande världar.
En nukleogenisk livsform attackerar Equinox warpkärna.
De nukleogeniska partiklarna bildades också som en biprodukt till den förbättrade warpmotor som fanns på USS Equinox (2376). Warpmotorn använde sig av modifierade kvarlevor av mördade nukleogeniska livsformer som skulle göra det möjligt att återvända från deltakvadranten till alfakvadranten på bara några månader.
Kvarlevorna bildade ett kristalliskt ämne som i warpmotorn genererade väldiga mängder nukleogenisk energi.
[Index]
Nukleoniska partiklar förekom bl.a. i den delfiska rymdens polariska fält. De nukleoniska partiklarna utgjordes av starkt laddade partiklar, som järnjoner, och andra oidentifierade grundelement. De utsände också ett kraftigt magnetfält som fick dem att dras till, och fästa på, metalliska ytor.
När Enterprise NX-01 korsade delfisk rymd i sökandet efter Xindivapnet 2153, hamnade rymdskeppet i ett polariskt fält. Skeppets insugningsgrenrör översvämmades med nukleoniska partiklar som orsakade en brand i plasmainsprutarna, och besättningen tvingades stänga av warpreaktorn. Med Enterprise stillastående i rymden började nukleoniska partiklar ansamlas på skeppets skrov. Efter en tid var hela skeppet mer eller mindre dränkt i nukleoniska partiklar. Detta alstrade ett energidämpande magnetfält som stängde av alla system ombord på skeppet, inklusive livsuppehållande system.
En EV-grupp lyckades få loss ett antal nukleoniska partiklar från skrovet med ett plasmagevär. Efter att ha studerat partiklarna insåg man att bästa sättet att få bort dem var med hjälp av skeppets faskanoner som då måste riktas om mot det egna skrovet. Innan dess var man dock tvungen att bogsera bort skeppet från det polariska fältet (med en skyttel).
[Index]
En omegamolekyl, även kallad omegapartikel och Partikel 010 (borgerna) var en ytterst instabil och kortlivad molekyl som fanns i vårt universum. Molekylen var det mest energirika ämne som fanns.
En forskningsstation som förstörts av en omegamolekyl.
En enda omegamolekyl levererade lika mycket energi som en warpkärna. Beräkningar tydde på att omkring 200 miljoner molekyler skulle räcka för att förinta en hel kvadrant i Vintergatan.
Om molekylen kunde konstrueras på konstgjord väg skulle en enda molekyl leverera tillräckligt med energi för att täcka behovet hos en hel civilisation. Alla arter, med några få undantag, saknade metoder för att innesluta omegamolekylen och förhindra att den destabiliserades. Vid en explosion skulle subrymden skadas och warpfärder bli omöjliga inom en flera ljusår stor sfär.
De enda som lyckats innesluta omegamolekylen var art 8472 (från ett parallellt universum), den superavancerade arten caeliar och Q-kontinuumet.
Kosmologer misstänkte att omegamolekylerna existerade alldeles före den Stora smällen, och kan ha varit de som utlöste själva inflationen.
[Index]
Fasstyrd polaronstråle.
Polaronen är en kvasipartikel som innehåller en laddning och har ett tillhörande polarisationsfält.
För Dominion var fasstyrda polaronstrålar det primära vapnet. Rymdskeppen som tillhörde statsbildningen Hierarkin i deltakvadranten var också utrustade med polaronbaserade vapensystem.
Polaronstrålning var dödlig för humanoider, och destabiliserande för formskiftarnas fysiologi. År 2373 utvecklade Stjärnflottans vetenskapsenhet modifierade polaronemittrar som man trodde skulle kunna avslöja formskiftarna.
Polaronemittrar
Polaronerna kunde användas för att belysa dolda farkoster.
År 2371 använde USS Voyager en polaronskur för att ta sig runt en kamouflerad Kazon-Nistrim attackfarkost. 2372 lyckades Seska lokalisera Chakotays dolda skyttel från sin attackfarkost genom att sända ut polaronpulser i alla riktningar.
Borgerna använde en polaronstråle för att avsöka andra farkoster.
Den fasstyrda polaronstrålen var ett vapen på Dominionskepp med mycket hög sköldgenomträngningsförmåga. Federationen och flera andra makter i alfa- och betakvadranten hade till en början inget försvar mot dem. Till slut lyckades Federationen dock ta fram ett första försvar mot polaronstrålen, det ablativa eller aktiva pansaret. Senare lyckades man även förbättra sköldarna så att polaronstrålen inte kunde ta sig igenom (sköldar med förutsagd anpassning).
[Index]
En radiogen partikel var en typ av radioaktiv partikel som fanns i låga koncentrationer i rymden, och i högre koncentrationer i samband med olika naturliga eller artificiella fenomen. Radiogeniska partiklar i tillräckligt stort antal kunde fungera som en alternativ kraftkälla för rymdskepp, men var enbart säker om omvandlingsmatrisen var korrekt modifierad.
De radiogena partiklarna sönderföll under utsändning av radioaktiv strålning varvid de förlorade energi.
Radiogena vacciner var en klass av mediciner som skapats för att skydda individer mot strålning.
[Index]
Takyonen är en hypotetisk partikel som påminner om fotonen, men där dess lägsta hastighet är ljushastigheten. Den kan aldrig röra sig långsammare än ljuset på grund av sin imaginära massa, och färdas snabbare än ljuset från "födseln".
Ögonblicksbild av takyonförflyttning (sett från betraktaren)
En märkvärdighet hos takyonen är att när dess hastighet ökar minskar dess energin, och omvänt. Takyonen har en antipartikel, antitakyonen.
Takyonerna var starkt förknippade med tidsresor, och producerades som en biprodukt till tidsstörningar. Takyonerna kunde existera naturligt, som i takyonvirvlarna i Bajoransystemet, och framställas artificiellt, som i ett takyonidentifieringsnät och i tidstranspondrar. De förekom också som biprodukt i många teknologier, som bemantlingsenheter och transportörer.
Takyonstråle
Takyonerna användes i många sammanhang, t.ex. i särskilda skannrar, offensiva vapen och som ett kommunikationsmedium.
Betatakyonen var en typ av takyon. Betatakyoner kunde användas för att öka styrkan i rymdskeppens sköldar med en faktor tio.
En långdistans takyonskanner var en typ av sensor som kunde upptäcka bemantlade farkoster på mycket stora avstånd.
Ett takyonidentifieringsnät var en teknik som utvecklats av Stjärnflottan som en metod för att upptäcka bemantlade romulanska rymdskepp. Nätet använde takyonstrålar som överfördes mellan olika rymdskepp eller vaktposter för att skapa ett takyonfält. Varje bemantlat skepp som trädde in i fältet avslöjades.
[Index]
Tetryonen var en subatomisk partikel som enbart kunde existera i subrymden. Eftersom tetryonerna bara kunde finnas i subrymden blev de mycket energirika och instabila när de trängde in i normal rymd, vilket kunde ske naturligt eller på konstgjord väg. Tetryonerna hade en slumpmässig rörelsemängd och kunde därför inte spåras av sensorer.
Ett komprimerat tetryonstrålvapen var en typ av tetryonbaserat och riktat energivapen (DEW).
Den tunga skytteln USS Yellowstone ventilerar ut tetryonplasma.
Tetryonplasma var en typ av warpplasma.
En farkost med en vanlig warpmotor kunde stalla om den färdades genom ett moln med tetryonplasma.
En tetryonbaserad signaleringsenhet tillverkades en gång av komponenter från en kraschad klass-2-skyttel från USS Voyager.
[Index]
Toron (220Rn) är en radioaktiv isotop av radon, och bildas genom naturligt sönderfall av den förhållandevis stabila isotopen torium.
Torongeväret var en typ av handhållet riktat energivapen (DEW) som avgav toronpulser.
Toroner kunde användas inom medicinen för att t.ex. avlägsna en viss typ av ickekroppslig livsform som bosatte sig i hjärnbarken.
Torongeneratorn var ett medicinskt verktyg som organisationen Maquis använde för att blockera Federationens trikorderavsökningar.
[Index]
Verteroner var subatomiska partiklar som kunde färdas snabbare än ljuset, och fanns i maskhål. Höga koncentrationer av verteroner fyllde, i form av verteronnoder, t.ex. Bajors maskhål. Verteronnoderna var stora sfäriska objekt som kunde utgöra en risk för navigering i maskhålet.
En verteronstråle kunde användas i form av en geodetisk puls, som teoretiskt sett kunde användas för att öppna en geodetisk kanal.
På Mars fanns verteronkanoner som användes för terraformning.
[Index]
Uppstart av warpmotor.
Warppartiklarna var kvantkomponenter av en energiform som kunde skapas av en rymdfarkosts warpmotor.
År 2371 använde besättningen på USS Voyager en stråle av warppartiklar för att belysa ett brott i en kvantsingularitets händelsehorisont efter att ha fångats i denna. De lyckade ta sig ut via brottet.
[Index]
Z-partikeln var en subatomisk partikel som saknade elektrisk laddning och var sin egen antipartikel.
Z-partiklarna skapades bl.a. när Armus använde sina krafter. Besättningen på USS Enterprise-D använde sensoravsökningar för att mäta mängden av Armus Z-partiklar på planeten Vagra II 2364, vilket motsvarade Armus kraftnivå.
[Index]
(Huvudsakliga informationskällor: Memory Alpha, Memory Beta och Wikipedia) |
- Serierna
- Avsnitt
Star Trek: Originalserien
Star Trek: Den animerade serien
Star Trek: The Next Generation
Star Trek: Discovery
Star Trek: Short Treks
Star Trek: Strange New Worlds
Star Trek: Deep Space Nine
Star Trek: Voyager
Star Trek: Enterprise
Star Trek: Picard
Star Trek: Lower Decks
Star Trek: Prodigy
Säsonger: 1
- Filmer
- Karaktärer
- Arter
- Skepp
- Stationer
- Astronomi
- Teknik
- Vapen
Laddar...
