Klassifikation av rymdskepp

1. Klassifikation av rymdskepp

    

   Inofficiellt klassificerades många rymdskepp efter deras typ av design. Fastän Stjärnflottan försökte undvika att placera in sina farkoster i kategorier, hade det vid flera tillfällen förekommit att officerare inom Stjärnflottan referererat till sina egna eller fienders farkoster efter vilken klass de tillhörde.

    

   Det är viktigt att komma ihåg att definitionen på vad som är vad skiljde sig en del mellan arterna och vilken teknologisk nivå de befann sig på. Klassifikationen nedan är sedd ur Federationens perspektiv. Klassificeringen är så långt möjligt enligt kanon. Ibland kan gränserna mellan klasserna vara flytande, och vissa av skeppen kan även inordnas under andra klasser.

    

   Understödjande skepp (sekundära skepp)

   • Hjälpfarkoster
     • Flyktkapsel
     • Lätt skyttel
     • Medeltung skyttel
     • Tung skyttel
   • Blockadlöpare
   • Lastdron
   • Kurirskepp
   • Fraktskepp
   • Raider
   • Vetenskapsfarkost (forskningsskepp)
   • Spaningsskepp
   • Kartläggningsskepp
   • Förrådsskepp
   • Tanker
   • Transportskepp
   • Dragskepp (bogserare)

    

   Andra beteckningar

   • Rovfågel
   • Stridsfågel

    

   Primära skepp

   • Jaktskepp
   • Attackskepp
   • Fregatt
   • Eskortskepp
   • Jagare
   • Kryssare
     • Lätt kryssare
     • Medeltung kryssare
     • Tung kryssare
     • Slagkryssare
   • Utforskare
   • Dreadnought (fickslagskepp)
   • Slagskepp
     • Tungt slagskepp
   • Hangarskepp
   • Moderskepp (Behemoth)
   • Stadsskepp, generationsskepp (Leviathan)

    

   Oklassificerade megaskepp

   • Nebulosaliknande maskin
   • Ihålig asteroid
   • Gigantisk rymdvarelse
2. Översikt

   Från största till minsta...

3. Verkliga planerade bemannade interplanetariska/interstellära rymdfärder (supplement)
   • Månen
   • Asteroid
   • Mars
   • Jupiter
   • Saturnus
   • Mot stjärnorna!

[Index]

Sid 1

1. Klassifikation av rymdskepp

Understödjande skepp (sekundära skepp)

Hjälpfarkoster

Flyktkapsel

En flyktkapsel (Eng: escape pod) var ett slags miniatyrrymdskepp som fanns ombord på de flesta större rymdskepp, men också en del skyttlar. Flyktkapslarna användes enbart om ett skepp var så skadat att det riskerade att gå under. Stjärnflottans rymdskepp hade tillräckligt med flyktkapslar för att evakuera hela besättningen, plus eventuell civil personal. Vissa klingonskepp saknade flyktkapslar, men de flesta klasser hade dem.

Exempel: Federationen - Flyktkapslar från Sovereign, Intrepid, Defiant, Klingonerna - Flyktkapslar från K'Vort

Sovereign-klassens flyktkapslar

Lätt skyttel

Den lätta skytteln (Eng: shuttlepod) var en liten typ av skyttel - ungefär så stor som en mindre bil från 2000-talet - som endast hade impulsdrift eller i enstaka fall en warpmotor som klarade låga warpfarter. Skytteln kunde bara användas vid kortare färder. I allmänhet hade den plats för två till fyra personer.

Exempel: Federationen - Skyttel av typ 15 eller 18, inspektionsskyttel

Skyttel av typ 15

Medeltung skyttel

De medeltunga skyttlarna (Eng: shuttlecrafts) ingick som en naturlig del av utrustningen ombord på rymdskepp och rymdstationer. De användes av de flesta rymdfarande civilisationer, speciellt vid situationer när transportörer inte kunde användas, eller när teknologin ännu inte uppfunnits. Klassen av skyttlar mellan de lätta och tunga skyttlarna hade utöver impulsdrift begränsad warpdrift och var avsedda för medeldistanser.

Exempel: Federationen - Skyttel av typ 6, 7, 8, 9, 10, skyttel av klass F

Skyttel av klass F

[Index]

Sid 2

Tung skyttel

Den tunga skytteln eller assistskeppet (eng: runabout) var en farkost som var mindre än ett rymdskepp men större än en medeltung skyttel. De tunga skyttlarna kunde ha begränsad bestyckning, extra utrymme för personal och last, och ofta nå hastigheter upp till warp 5. De hade dessutom betydligt bättre räckvidd än övriga skytteltyper.

Rymdfärjorna (Eng: spacedock ferries) som transporterade personal och last mellan rymdstationer i omloppsbana och destinationer på marken kunde också i allmänhet klassificeras som tunga skyttlar.

Exempel: Federationen - Danube, Delta-Flyer, Enterprise-E shuttle, spacedock ferry

Danube

---- (slut hjälpfarkoster) ----

Blockadlöpare

En blockadlöpare (Eng: blockade runner) var en relativt liten, snabb och eventuellt bestyckad farkost som fraktade last och/eller personal till områden som var under blockad av fiendeskepp. En av de arter som använde sig av blockadlöpare var orionerna.

Exempel: Orion blockade runner

Orion blockade runner

Lastdron

Lastdronen (Eng: cargo drone) var en automatiserad obemannad fraktfarkost med warpdrift. Genom att de saknade besättning fanns heller inget behov av livsuppehållande system. Federationen använde sig av många olika specialiserade designer, bl.a. skepp för malmtransport och skepp för fodertransport.

Exempel: Federationen - Sherman cargo drone

Sherman cargo drone

[Index]

Sid 3

Kurirskepp

Kurirskeppen (Eng: courier ships) användes för att förmedla viktig information (genom t.ex. kurirer), transportera försändelser, etc., från rymdskepp/rymdstationer och till andra rymdskepp/rymdstationer. Kurirskeppen var i allmänhet relativt små och snabba, och moderat bestyckade.

Exempel: Maquis - Peregrine courier ship, Vulcan courier

Peregrine courier ship

Fraktskepp

Fraktskeppen (Eng: freighters) var en typ av rymdskepp avsedda att transportera last (dock inte personal; se vidare transportskepp) mellan planeter och mellan rymdstationer. Det som mest skiljde fraktskeppen från andra slag av rymdskepp var de väl tilltagna lastutrymmena, och att besättningen bara bestod av ett fåtal personer. Fraktskeppen var också utrustade med lätt bestyckning för att kunna skydda sig mot pirater och inkommande asteroider.

Exempel: Federationen - Arcos, Huron, Antares freighter, Cardassian freighter

Antares freighter

Raider

En raider var ett skepp som var speciellt anpassat för räder mot fientliga rymdskepp eller baser. De var lätt bestyckade, kunde sällan gå upp i warpfart, och var ofta trånga och obekväma. Raiderskeppen var den vanligaste skeppstypen bland pirater och många oppositionsrörelser.

Exempel: Maquis raider, Bajoran raider, Kazon raider

Maquis raider

[Index]

Sid 4

Vetenskapsfarkost (forskningsskepp)

Vetenskapsfarkosten (Eng: science vessel) eller forskningsskeppet, var ett rymdskepp med en begränsad roll. Det var inte speciellt kraftigt bestyckat, utan istället utrustat med flera laboratorier, hade avancerade sensorer, och i en del fall avancerade deflektorsköldar. Skeppen användes för vetenskapliga forskningsuppdrag, som att obeservera en stjärnas kollaps, eller kartlägga nyupptäckta planeter och nebulosor, eller helt enkelt till att vara en isolerad plats vid riskfyllda experiment. De flesta vetenskapsfarkoster var inte avsedda för långvariga uppdrag.

Exempel: Federationen - Oberth, Nova

Oberth science vessel

Spaningsskepp

Spaningsskeppet (Eng: scout) eller den bemannade sonden var ett lätt bestyckat rymdskepp med känsliga fjärrsensorer, vars uppgift var att spana efter andra makters flottrörelser, militära aktiviteter eller bevaka känsliga gränsområden (som avmilitariserade zoner eller ingenmansland). När spaningsskeppet ingick som en del av en flotta användes det normalt för att rekognoscera i förväg.

Exempel: Federationen - Hermes, Borgsond, Klingonerna - K'toch

Borg probe

Kartläggningsskepp

Kartläggningsskeppen (Eng: survey ships) var specialiserade rymdskepp som var en kombination av spaningsskepp och vetenskapsfarkost. Skeppen gjorde precis vad namnet antyder; kartlade okända områden och stjärnsystem.

Exempel: Federationen - Neptune, Vulcan survey ship, Cardassian survey vessel

Vulcan survey ship

[Index]

Sid 5

Förrådsskepp

Ett förrådsskepp (Eng: supply ship) var en typ av farkost som användes av flera makter. Som för fraktskeppet var huvuduppgiften att transportera proviant och last. Till skillnad från fraktskeppet var förrådsskeppet knutet till militären, som Stjärnflottan eller Cardassiska kommandot, och lasten det bar var av militär natur. T.ex. så kunde förrådsskeppet transportera reservdelar eller material för att fylla på de militära förråden (både på rymdstationer och rymdskepp).

Förrådsskeppen hade normalt liten besättning och relativt svag bestyckning, samt var generellt betydligt mindre än fraktskeppen.

Exempel: Federation supply ship (Miranda, Oberth), Cardassian supply ship

Federation supply ship (Mirandaklass)

Tanker

En tanker hade ungefär samma roll som ett fraktskepp. Skillnaden var att tankern enbart fraktade vätskor (ex. neutronbränsle) eller andra typer av flytande ämnen (ex. deuterium), eller riskfyllt avfall (ex. restprodukter från uridium).

Exempel: Federationen - Kobayashi Maru

Kobayashi Maru (tanker som ingick i en "omöjlig" simulering)

Transportskepp

Ett transportskepp (Eng: transport ship) transporterade till skillnad från fraktskeppet, civil eller militär personal, och ibland proviant. Vissa transportskepp var så stora att de kunde rymma tusentals civila eller soldater (i senare fallet kallade trupptransportskepp). Transportskeppen trafikerade ibland fasta rymdleder.

Exempel: Federation transport ship (Sydney, Whorfin), Cardassian transport ship, Romulan troop ship

Cardassian transport ship

[Index]

Sid 6

Dragskepp (bogserare)

Ett dragskepp (Eng: tug) var avsett att bogsera andra rymdskepp eller större föremål. Från 2200-talet och framåt skedde alltid bogseringen med hjälp av en dragstråle (tidigare användes troligen en lina med någon typ av krok). Skeppen kunde också ofta frakta olika slag av containrar.

Exempel: Federationen - Ptolemy

Ptolemy

Andra beteckningar

Rovfågel

Rovfågeln (Eng: Bird-of-Prey) var en lätt kryssare som fick sitt namn genom att skrovet hade en fågelliknande form. Skeppen var utrustade med kamoufleringssystem och avancerade vapen. Både klingonerna och romulanerna använde sig av rovfåglar.

Exempel: Klingonsk Bird-of-Prey, romulansk Bird-of-Prey

Klingonsk Bird-of-Prey

Stridsfågel

Stridsfågeln (Eng: warbird) var en stor slagkryssare som påminde om en gigantisk rovfågel.

Tre arter var kända för att operera med stridsfåglar; klingonerna, romulanerna och remanerna. Samtliga stridsfåglar var utrustade med kamoufleringssystem.

Exempel: Klingonsk stridsfågel, romulanerna - D'deridex, Norexan, remanerna - Scimitar

D'deridex

[Index]

Sid 7

Primära skepp

Jaktskepp

Jaktskeppen (Eng: interceptors) var små, lättrörliga, bestyckade farkoster anpassade för att genskjuta eller uppfånga fientliga skepp eller missiler.

Exempel: Maquis interceptor, Bajoran interceptor

Bajoran interceptor

Attackskepp

Attackskeppen (Eng: attack fighters) var små, lättmanövrerbara, snabba och förhållandevis tungt beväpnade farkoster som huvudsakligen utförde det slags attacker mot mål på marken eller stationära strukturer i rymden, t.ex. rymdstationer, som de större rymdskeppen inte var anpassade för.

Exempel: Maquis attack fighter, Jem'Hadar fighter

Maquis attack fighter

Fregatt

Rymdskepp som historiskt sett var något mindre än jagarna. Inom Stjärnflottan hade man under 2300-talet övergivit benämningen jagare till förmån för beteckningen fregatt (Eng: frigate).

Exempel: Federationen - New Orleans, Steamrunner

New Orleans

[Index]

Sid 8

Eskortskepp

Mindre rymdskepp speciellt avsedda för eskorttjänst. Den designmässiga skillnaden mellan eskortskeppen (Eng: escort ships) och jagarna var ganska oklar, även om eskortskeppen var speciellt utformade för sin uppgift.

Exempel: Federationen - Defiant

Defiant

Jagare

Rymdskepp som var förhållandevis små och kompakta, och huvudsakligen avsedda för strid. Jagarna (Eng: destroyers) hade relativt svagt skrov och sköldsystem, men var rörliga och snabba. Deras uppgift kunde vara att skydda de större mindre rörliga skeppen mot lättare enheter, patrullera (t.ex. gränsområden), eller användas vid eskort av civila rymdskepp.

Exempel: Federationen - Miranda, cardassierna - Galor

Miranda

Kryssare

En kategori av rymdskepp som vanligen var större än jagarna men mindre än slagskeppen. Kryssarnas (Eng: cruisers) deplacement avspeglades i namnen (Eng: light/medium/heavy cruiser). Historiskt ansågs kryssarna vara de minsta skepp som kunde operera på egen hand. Kryssarna hade normalt minst en skyttelhangar.

Lätt kryssare

Rymdskepp med medeltung bestyckning.

Exempel: Federationen - Saber, Intrepid

Intrepid

[Index]

Sid 9

Medeltung kryssare

Rymdskepp med något tyngre bestyckning, bättre pansar och sköldsystem än den lätta kryssaren.

Exempel: Federationen - Norway

Norway

Tung kryssare

Rymdskepp med något tyngre bestyckning, bättre pansar och sköldsystem än den medeltunga kryssaren. En ny typ av tung kryssare utgjordes av den taktiska kryssaren (Eng: tactical cruiser), ett krigsskepp med avancerad state-of-the-art teknologi avsett att primärt användas vid avgörande punktinsatser, eller kritiska taktiska drag, under strid. Ett exempel på en klass av taktiska kryssare var Prometheus.

Exempel: Federationen - Ambassador, klingonerna - Vor'cha, cardassierna - Keldon

Ambassador (Tung kryssare)

Prometheus (Taktisk kryssare)

Slagkryssare

Slagkryssaren (Eng: battle cruiser) var oftast av storleken tung kryssare, och hade motsvarande bepansring och sköldar. Bestyckningen kunde däremot vara i nivå med slagskeppets, och maxhastigheten och manövrerbarheten var bättre än för slagskeppet.

Exempel: Jem'Hadar battlecruiser, klingonerna - K't'inga, Federationen - Achilles

Jem'Hadar battlecruiser (v) och Achilles(h)

[Index]

Sid 10

Utforskare

Utforskaren (Eng: explorer) var ett flerrollsskepp, utrustad för både taktiska, vetenskapliga och diplomatiska uppdrag. Skepp av den här typen var normalt bestyckade som tunga kryssare men ofta av storleken slagskepp, och avsedda för långa uppdrag som kunde sträcka sig över flera år.

Exempel: Federationen - Galaxy, Luna (USS Titan)

Galaxy

Dreadnought (fickslagsskepp)

Dreadnought-slagskeppet eller fickslagskeppet (Eng: pocket battleship) var närmast en tung kryssare men med bättre bepansring och svårare bestyckning. Ofta sammanblandades slagskeppen med dreadnoughterna. Men historiskt sett utvecklades dreadnoughterna före de konventionella slagskeppen och var mindre än dessa.

Exempel: Federationen - Federation

Federation (tre motorgondoler)

Slagskepp

Slagskeppen (Eng: battleships) var en typ av stora och kraftigt bestyckade krigsskepp. Traditionellt betraktades slagskeppen som de tyngst beväpnade och bäst bepansrade av alla slag av krigsskepp. Definitionen varierade en del beroende på teknologisk nivå och art. T.ex. ur Federationens synvinkel kunde jem'hadarernas slagskepp ses som ett tungt slagskepp jämfört med Federationens egna slagskepp. Bestyckningen på jem'hadarernas slagskepp var tyngre, och skeppen avsevärt större.

Exempel:

Slagskepp: Federationen - Sovereign, klingonerna - Negh'Var, Son'a battleship

Sovereign

Tungt slagskepp: Jem'hadar battleship, remanerna - Scimitar

Jem'Hadar battleship

[Index]

Sid 11

Hangarskepp

Hangarskeppens (Eng: carriers) huvudsakliga syfte var normalt att förse flottan med stridsskepp (jakt- och attackskepp), samt ibland skyttlar. Emellanåt ingick även mindre trupptransportskepp för att landsätta fotsoldater. Hangarskeppen hade i allmänhet en längd på omkring 1 km. Undantaget utgjorde t.ex. Federationsklassen Akira (465 m, och deplacement som en tung kryssare) som kunde inhysa ett fyrtiotal mindre stridsskepp i en hangar som sträckte sig under hela skeppet. De mindre skeppen vilka även kunde tjänsgöra som hangarskepp, som exempelvis Akira och Excelsior-II, kallades för eskorthangarskepp (Eng: escort carriers).

Exempel: Vulcanerna - Dorsal Carrier, Jem'Hadar super carrier

Jem'Hadar super carrier (900 m)

Akira eskorthangarskepp

Moderskepp (Behemoth)

Moderskeppen (Eng: motherships) utgjorde ofta hjärtat i flottan, och användes huvudsakligen för att ge flottans skepp service. Normalt var de relativt stationära inom ett system och kunde bli så under lång tid. Ibland var moderskeppen så stora att de kunde verka på egen hand eller rymma en mindre flotta inom sig. I typfallet hade moderskeppet en längd på mellan 1,5 - 3 km.

Rollerna för ett moderskepp kunde vara:

• Konstruera nya mindre skepp
• Utrusta och reparera skepp
• Transportera trupper
• Bistå med stridsskepp, skyttlar, etc.
• Ha massförstörelsevapen

Exempel: Bevararna - Domedagsmaskin, Kazonernas Predator, Krenimernas tidsvapenskepp

Krenimernas tidsvapensskepp (med massförstörelsevapen)

Stadsskepp, generationsskepp (Leviathan)

Stadskeppen (Eng: city ships) och generationsskeppen (Eng: generational ships) var skepp med enorma dimensioner, längden av skeppen uppgick inte sällan till en mil eller mer. Skeppen hade så stor volym att de ofta kunde rymma en stor del av, eller hela, en arts civilisation.

Exempel: Voth stadsskepp, Varro generationsskepp

Voth stadsskepp

[Index]

Sid 12

Oklassificerade megaskepp

De allra största konstruktionerna omfattades inte av klassifikationssystemet, men tas med för fullständighetens skull.

Nebulosaliknande maskin

En gigantisk maskin omgiven av ett energimoln.

Exempel: Maskinvarelserna - V'Ger

V'Ger

Ihålig asteroid

En urgröpt bebodd asteroid med ett framdrivningssystem. Den ihåliga asteroiden kunde rymma 100 000 tals individer. Asteroiden själv utgjorde ett gott skydd mot mikroasteroider och kosmisk strålning.

Exempel: Fabrini - Yonada

Yonada

Gigantisk rymdvarelse

En typ av jättelika varelser som levde och rörde sig genom rymden och kunde användas som rymdskepp av andra arter.

Rymdmaneten (Eng: star-jelly) i exemplet nedan användes som rymdskepp av arten pa'haquel i boken Orion's Hounds (bokserien USS Titan).

Exempel: Gomtuu, rymdmanet

Gomtuu

[Index]

Sid 13

2. Översikt

Från största till minsta...

[Index]

Sid 14

3. Verkliga planerade bemannade interplanetariska/interstellära rymdfärder (supplement)

Månen

NASAs Constellation-program är ett program för att sätta människans fot på Månen ännu en gång. Planen var ursprungligen att sända ett rymdskepp av s.k. Orion-typ till Månen runt 2020, med en fast bas på Månen vid mitten av 2020-talet. För närvarande är dock projektet vilande främst på grund av för höga utvecklingskostnader. Senaten har dock godkänt en fortsatt utveckling av Orion-skeppet och dess bärraket (2010).

Orionskeppet och Månlandaren

Asteroid

För närvarande studerar NASA möjligheten att sända ett rymdskepp till en asteroid någon gång runt 2020-2025. Den metod man främst studerar är att använda sig av två dockade Orionskepp, plus servicemodul, raketsteg och landare. Dessutom kommer man eventuellt även att ta med en bostadsmodul att placeras på asteroiden.

Orionskepp i tvillingkonfiguration

Mars

USA har planer att företa en bemannad färd till Mars till mitten av 2030-talet (troligtvis blir det i så fall ett gemensamt internationellt projekt). Flera olika koncept har föreslagits. Det senaste är att man använder ett fusionskraftdrivet rymdskepp med en centrifugliknande framdel med konstgjord gravitation. Resan till Mars är med denna framdrivningsmetod beräknad att ta cirka 6 månader.

Marsskeppet bromsar in för att gå in i kretsbana

[Index]

Sid 15

Jupiter

För resor till de yttre planeterna är alla överens om att det inte går att använda traditionella framdrivningsmetoder. Man tror mycket på konceptet VASIMIR, där motorn är av s.k. magnetoplasmatyp. En resa till Jupiter skulle då inte behöva ta mer än några månader. På Jupiter går det förstås inte att landa, men både månarna Callisto och Europa är av stort intresse. Den förra för sina låga strålningsnivåer, den senare för möjligheten att det kan finnas liv i de oceaner man tror finns under isen. För närvarande hoppas man kunna sända ett bemannat skepp till Callisto/Europa någon gång under 2040-talet.

VASIMIR-skepp

Saturnus

Planer att ta sig till Saturnus ingår i NASAs Vision for Space Exploration. Samma förutsättningar gäller här som för Jupiter, betydligt bättre framdrivningssystem krävs än de vi har idag. Preliminärt tror man det kan vara möjligt att skicka ett bemannat skepp till Saturnus under 2050-talet. Intressanta månar att landa på är den vulkaniskt aktiva Titan och den vattenrika (bundet i is) Enceladus.

Rymdskeppet närmar sig Saturnus

Mot stjärnorna!

Inom NASAs Breakthrough Propulsion Physics Program var det sista förslaget (innan programmet lades ned 2003) att skicka en obemannad gigantisk seglare driven av jättelika lasrar på Månen (under accelerationsfasen) till vår närmaste stjärna Alfa Centauri. Beräkningar visar att ett sådant skepp skulle kunna nå vår närmaste stjärna efter drygt 40 år. Mer optimistiska förslag går ut på att använda mikrovågsdrivna seglare med kilometerstora segel som skulle kunna ta sig till Alfa Centauri på bara 15 år. Enligt forskarna i programmet är det i alla fall fullt möjligt att vi kan skicka iväg en obemannad interstellär farkost inom 50 år.

Mikrovågsdriven obemannad seglare

Samma metod skulle kunna användas för att skicka ett bemannat rymdskepp till vår närmaste stjärna. Men utmaningarna blir enorma. Ett skepp som väger 1000 ton skulle t.ex. behöva ett segel som är 1000 km stort och inledningsvis accelereras med hjälp av en eller flera gigantiska mikrovågskanoner (alternativt lasrar) på sammanlagt 10 miljoner gigawatt! Lika stora kanoner/lasrar bör förstås i förväg ha placerats på någon planet inom det främmande stjärnsystemet för att kunna bromsa upp skeppet. Hela resan tur-och-retur skulle dock inte behöva ta mer än cirka 30 år. Förhoppningsvis har då t.ex. kryotekniken kommit så långt att vi inte behöver vara vakna hela tiden! Det skulle nog annars kunna bli förfärligt långtråkigt...

Bemannad seglare

[Index]

Sid 16