Diskussionstråd: Avsnitt 6 - "Lethe"

[loghaD]

Måndag igen! Idag har Lethe, det sjätte avsnittet av Star Trek: Discovery, premiär på Netflix.

Här är det fritt fram att diskutera allt som hänt i detta (och föregående) avsnitt, så om du inte har sett avsnittet än och vill undvika spoilers så bör du träda fram försiktigt.

Har ni dock information om senare delar av serien så uppmuntrar vi er dock att använda er av spoiler-taggen, som ser ut så här:

Spoiler

Björndjuret är egentligen Porthos i en björndräkt.

Gå gärna in på databassidan för detta avsnitt och lämna ett betyg eller en recension. Det ska bli spännande att följa hur vår bild av serien utvecklas från avsnitt till avsnitt

Edited October 23, 2017 by loghaD

[Niklas Berg]

Jag har inte riktigt bestämt mig för vad jag ska tycka om Discovery. Klart är att det är annorlunda. Positivt är att det känns som en uppdaterad serie generellt men med detta kom uppdateringar som jag inte uppskattar. Exempelvis klingonerna som visuella och kulturella förändring. Discovery hade kunnat berättas om klingoner var mer som i Phase II - Kitumba som visar på krafter som driver övergång från TOS och TNG-klingoner. Visuellt så är det svårt att läsa  av Klingonerna, de känns mer som orcer. Först var jag peppad på att det skulle vara en övergripande handling, men nu börjar jag känna att det är ett misstag. I alla fall i den form det görs nu. Som Harlan Ellison, manusförfattare till The city on the edge of forever sa, hade den berättelsen inte kunnat göras idag för då hade resten av säsongen handlat om hur Kirk hanterade förlusten. Fristående avsnitt möjliggör något i Star Treks kärna, att göra en berättelse i linje med "tänk om det var så här, vad händer då?". Jag tänker att en uttänkt löpande röd tråd (inte som oplanerade Future Guy i Enterprise) med mer fristående avsnitt vore det bästa. En annan är att allt nu för tiden ska vara så mycket mörkare. Jag gillar Star Trek för att det verkar ganska mysigt på t.ex. Enterprise, att Picard dricker en kopp te och diskuterar en utmaning. Just detta kanske det är kul att göra en avstickare ifrån, men jag hoppas att framtiden tar oss tillbaka.

Hursom detta avsnitt: Det ger lite hopp med en sidohistoria om att rädda Sarek. Något närmare fristående avsnitt jag saknar. Tycker dock inte om katra-grejen, speciellt inte att den är så övernaturligt stark. Har inte riktigt gillat Star Trek III heller. Jag tror mer och mer att det kommer att första säsongen jobbar sig mot en allvarlig intern konflikt på Discover / Federationen och möjligtvis att det slutar med att Lorca inte överlever eller ersätts. Kanske att det bäddar för en lite mer konventionell andra säsong. Röstade "okej".

Edited October 24, 2017 by Niklas Berg

[loghaD]

Jag gillade det här avsnittet's fokus på karaktärsinteraktion, och tycker att avsnittwt bjöd på många intressanta kombinationer: Burnham+Tilly, Burnham+Tilly+Tyler, Lorca+Tyler, Lorca+Cornwell...

 

Tyler är en väldigt intressant karaktär, och jag tycker om den introduktion som han har fått i de här två avsnitten.

 

Tyvärr blev detta ändå serien's lågpunkt för mig, än så länge, och är det första avsnittet jag bara satt som "Okej".

Detta är till stor del på grund av katra-sekvenserna: Jag är inte så förtjust i att se karaktärer gå in i olika typer av drömvärldar eller varandra's minnen och tankar; det känns som en ganska tröttsam klyscha och jag känner att det får mig att tappa inlevelsen lite.

Sedan kan det förstås fortfarande göras väl - The Inner Light är ett av mina favoritavsnitt - men jag kände inte riktigt att sådant var fallet här; när karaktärer måste slåss för att låsa upp insikter - eller lösa ett pussel, eller hå på skattjakt, eller fly från en labyrint - så känns det som att de ersätter potentiellt intressant dialog med någonting betydligt mer banalt. Jag var inte så förtjust i hur det gjordes på en estetisk nivå heller; när Sarek slog ut Burnham ur sitt minne och hon ropade "SAREEEEEEEK!" så fick jag lite väl starka B-filmsvibbar.

Det som ändå räddade avsnittet från att få ett "Dåligt"-betyg från mig var nog hur konflikten i slutändan löstes genom att ta del av Tyler's insikter, samt att Sarek's dilemma åtminstone var någorlunda intressant.

Vad gäller logikextremisterna så tycker jag att det finns en del intressant att urforska där - vad händer når man är beredd att kränka individen's rättigheter till en upplevd förmån för allmänheten? - men jag är kanske inte helt övertygad av det jag har sett hittills. Det faktum att de var beredda att bomba en skola placerar dem redan bortom den "moraliska händelsehorisonten", så det kommer att bli svårt att ta dem på allvar. Eventuellt blir det intressant att hur främlingsfientliga men mindre extrema vulcaner - exempelvis han som tvingade Sarek att välja ett av sina barn - kan bidra till deras extrema agenda.

Med allt detta sagt så tycker jag om den variation som de senaste två avsnitten har uppvisat; liksom Niklas har jag varit lite bekymrad över att den övergripande handlingen skulle göra det svårt att ha intressanta sidoäventyr, men det verkar ändå som att författarna är kapabla till att hålla flera bollar i luften.

 

För övrigt så tycker jag att Kenneth Mitchell's klingonska uttal har blivit mycket bättre, efter att ha låtit lite forcerat i tidigare avsnitt, så det var ett plus