A time to die

[MrsRiker]

Har äntligen haft tid att läsa ut A time to die och jag måste säga att jag är måttligt imponerad.

För det första så även om jag tyckte i förra boken att Wesley Crusher var mindre irriterande så kanske jag får revidera den åsikten nu. Jag störde mig oerhört på hans Travelerkrafter - det kändes som om Wes var någon slags superhjälte som kunde susa fram i tid och rum utan problem. Väldigt irriterande. Jag har inga problem att tänka mig honom i blåa trikåer a la Stålmannen, fast kanske med ett rött och gult T på bröstet (för Traveler)

Det var alldeles för mycket Wesley och alldeles för lite av den "riktiga" enterprisebesättningen. Bläh.

Och vad var egentligen de jagade där på Rashanar? En demon, säger ontailians. Ett "mimic-ship" säger Picard. Var det en livsform från ett annat universum? Men varför var den tvungen att imitera skeppet den/det tog antimaterien ifrån? Och varför betedde sig ontailians så underligt beträffande det? Och vad fyllde den där Fristan för syfte, annat än att verka lite bakom och sedan överta Enterprise?

Gah, det känns inte som om jag har förstått någonting. Alldeles för många frågor utan svar. Är det någon vänlig själ som har förstått bättre och gärna vill förklara för mig så vore jag tacksam

[Pjotr'k]

Nja, jag måste nog hålla med dig. Det här med Wesley blir bara för mycket. Jag tyckte inte att hans roll var fånig i TNG men när han nu återkommer och "räddar Enterprise ännu en gång" (som det står), blir det bara för mycket. Han påminner om Stålmannen eller någon annan superhjälte, och det känns fånigt.

Nej, jag är inte så nöjd med dessa första böcker. Men som du kanske anat så blir det bättre!

[edit...]

Nu ser jag att jag gav betyget 8/10 när jag recenserade boken. När jag ser på boken med hela serien genomläst måste jag nog säga att mitt första betyg kändes lite väl bra tilltaget. Egentligen ligger nog betyget mer på en femma, någonstans.

Det är spännande att ens syn på saker förändras...

[EoNeel]

Nja, jag måste nog hålla med dig. Det här med Wesley blir bara för mycket. Jag tyckte inte att hans roll var fånig i TNG men när han nu återkommer och "räddar Enterprise ännu en gång" (som det står), blir det bara för mycket. Han påminner om Stålmannen eller någon annan superhjälte, och det känns fånigt.

Nej, jag är inte så nöjd med dessa första böcker. Men som du kanske anat så blir det bättre!

[edit...]

Nu ser jag att jag gav betyget 8/10 när jag recenserade boken. När jag ser på boken med hela serien genomläst måste jag nog säga att mitt första betyg kändes lite väl bra tilltaget. Egentligen ligger nog betyget mer på en femma, någonstans.

Det är spännande att ens syn på saker förändras...

<{POST_SNAPBACK}>

Jag blir ändå lite nyfiken på denna bok och undrar lite vem som har skrivit den och lite mer om handlingen. Det är ju ändå modigt att skriva om Wesley som en hjälte. Är han vuxen i denna historia?

Jag vet inte om jag kommer att läsa den så var inte rädd för att "SPOJLA" för min skull.

[MrsRiker]

Jag blir ändå lite nyfiken på denna bok och undrar lite vem som har skrivit den och lite mer om handlingen. Det är ju ändå modigt att skriva om Wesley som en hjälte. Är han vuxen i denna historia?

Jag vet inte om jag kommer att läsa den så var inte rädd för att "SPOJLA" för min skull.

<{POST_SNAPBACK}>

Det finns en förträfflig litteraturdel här på databasen där man kan läsa om bla den här boken. Den är skriven av John Vornholt och är del två i "A time to...." serien och en direkt fortsättning på A time to be born

Spoilervarning (om det är någon som ska läsa boken )

Ja Wesley är vuxen. Han har blivit Traveler och har som sådan superhjältekrafter. Han kan färdas genom rymden utan skepp eller dräkter, han kan färdas genom tid och rum och han kan förvandla om sitt yttre så han ser ut som någon ur en annan ras eller så man knappt lägger märke till honom. Och jag tror inte ens att lite kryptonit kan skada honom :lol:

Han kommer tillbaka efter att ha varit borta sedan avsnitt 7.20 Journey's End när han följde med travelern. Nu räddar han Enterprise mirakulöst vid flera tillfällen ur diverse knipor - precis som i gamla tider. Och han flyger runt i rymden med andra personer, typ han tar en skadad person från ett skepp och svischar iväg genom rymdens vakuum med den till Enterprise där mamma får göra henne frisk igen.

Jag skojar inte när jag kallar honom superhjälte. Mesarnas Stålmannen liksom

Dessutom blir han vanvettigt förälskad i en counsellor, Coleen Cabot som självklart går och dör (suck) och Wesleyponken blir lessen i ögat.

Men om man bortser från Wesleyhistorien så är boken bra När det handlar om de övriga, Picard, Data etc så är den helt OK....mindre Wes bara så hade jag varit nöjd!!

[OnO]

Spoilervarning (om det är någon som ska läsa boken )

Ja Wesley är vuxen. Han har blivit Traveler och har som sådan superhjältekrafter. Han kan färdas genom rymden utan skepp eller dräkter, han kan färdas genom tid och rum och han kan förvandla om sitt yttre så han ser ut som någon ur en annan ras eller så man knappt lägger märke till honom. Och jag tror inte ens att lite kryptonit kan skada honom    :lol:

Suck...

det är just sånt här dravel som jag inte kan med. Det är alldeles för mycket Fantasy eller DC Comics och alldeles för lite SF för min smak.

Jag tycker att sådana saker ska vara förbehållna grabbarna i Q Continuum, allt annat blir bara för mycket liksom...

[Great Bird]

När jag köpte de här två första böckerna i A Time to-serien insåg jag inte det logiska i att "Be Born" borde komma före "Die" så jag läste del 2 först och blev väldigt förvirrad.

A Time to Die hoppade mellan bra och dåliga episoder. Början var okej även om jag inte gillade Cabot.

Sen när Enterprise kom till Rashanar började kvaliten minska, Weasly som jag inte haft något emot i förra boken började ta för mycket plats, han stal tid från huvudkaraktärerna.

Stora delar i mitten av boken fick jag hoppa över eftersom jag inte förstod ett dugg, jag läste om dem efter att jag läst "Be Born". Som jag förstod så var Demonen en antimateria-varelse från en antimateria-dimension som, av okänd anledning, tagit sig till vår värld för att ta tillbaka antimateria. Onatalianerna var rädda att demonen skulle ge sig ut i världsrymden, så de fick den att stanna kvar genom att mata den med antimateria. Hur den kunnde ändra form eller neutralisera skepp fick jag aldrig nån förklaring på.

Trots alla dåliga bitar fanns det många fina stunder, framförallt för Riker men också för resten av besättningen. Så jag ger den 4/10