Försvaret av mänskligheten

[orville]

Enligt boken Star trek the Human frontier är TNG en serie vars andemening är att ställa mänskligheten inför rätta (humanity on trial).

I de första och sista avsnitten är detta tema helt klart och uppenbart. I all good things är ju den sista repliken: "Q: You just don´t get it Picard. The trial never ends." En rättegång som inleddes med avsittet encounter at farpoint. Människorna ställs inför rätta av Q som anser att människan orsakar för mycket skada och är alldeles för våldsam och självcentrerad för att få ta sig ut i rymden. Många gånger talas det om TNG svartvita värld vilken också den väl stämmer in på detta tema. I en rättegång måste ju bevisen vara klara ;) . Endast vid sällsynta fall rämnar den världen och jag menar att den gör det i t.ex. avsnittet the Wounded. Men den övergripande meningen förblir densamma genom hela serien. I min mening och säkert många andra här på forumet är det Picard som till störst del bär upp serien. Karaktären är den som står som mänsklighetens advokat och nästan alla moralfrågor gestaltas genom honom.

TNG:s tema återfinns också till viss del i voyager och kanske lite i Ent men absolut inte i ds9.

Vad tycker ni, vilka karaktärer är mest betydelsfula. vilka bär fram serien. finns det återkommande teman som tjänar som kontinuitet. Finns det maskulina eller feministiska perpektiv på det hela. Vad tycker du?

[Kai Dukat]

Jag håller helt med dig där. Detta är ett starkt tema i serien. Den litterärkulturella struktur analysen som man finner i den nämnda boken är mycket intressant. Precis som Joseph Conrad – han som skrev den magiskt bra boken mörkrets hjärta som ligger till grund för den magiska filmen Apocalyps Now - så brottas man med det mänskliga ansvaret gällande ”erövrandet” av nya territorier. Visst nu är det inte imperialismens erövrande vi pratar om utan en humanare variant, men all inblandning kräver ett ansvar och det är nog detta som är satt under lupp.

Data fördjupar detta tema med att diskutera hans Pinociodröm. Han gör det dock många gånger just genom att ifrågasätta ansvarsdelen som åligger mänskligheten. Att vara människa tycks just vara ansvarstagandet, det är detta som är nyckel. Vilket ansvar tar man för den ”nya” kunskapen man får, vilket ansvar tar man när man deltar i något. Båda är lika viktiga. Det Q menar är just att detta får vi aldrig glömma att fråga oss själva.

Det som gör att TNG och VOY och ENT påminner om varandra är dock det human frontier boken kallar Den Havliga modellen. Segeltemat kanske skulle ha varit bättre, rymden blir havet som människan besegrar helt enkelt. Men ansvarstagandet är helt annorlunda, Picard är väldigt förankrat i konsekvens etiskt tänkande, medan Janeway är fast i Platons plikt etik, dock uppblandat men en dos pragmatism. Artcher är mindre filosof och mer en lite naiv Hornblower. I alla serierna ifrågasätts vad människa kan var i VOY är det holodoc och Seven. I DS9 är det Odo och i ENT är det besättningens som speglar människans nya roll och avspegling mot ett ”nytt” universum och i TNG är det Data.

Men i TNG är ansvarstagandet centralt och därför är det denna del som ifrågasätts. Picard är frontfiguren men vi hittar det även hos Riker men framför allt hos Worf.

Det jag tycker är det intressantaste hos TNG är relationsutvecklingen, i TNG är denna betydligt mer sublim än i någon annan serie. Kanske just för att ansvaret ligger i sånt fokus som den gör. Stewart tar ett enormt skådespelar ansvar och tvingar sina medarbetare att utveckla sina karaktärer väldigt bra. Här märks dessutom att Stewart är Shakspeare skolad. I sann renässansanda tvingar han alla att upptäcka nya sidor hos sig. Med sublim menar jag att i TNG är relationen mer levande hos publiken än i de andra, detta genom att det skrivs inte på näsan, dessutom är replikerna av sådan art att man måste ha hängt med för att greppa dessa till fullo. I alla de andra serierna är relationerna mer förankrade i manuset och tydligheten i dialogen är så att även nya tittare fattar poängen – för det mesta.

Däremot är svagheten att just handlingen är lite för simpel, avsnitten är för fristående och kan inte jämföra sig med DS9s komplexitet. Men detta väger givetvis som sagt karaktärerna upp och vi får en mycket bra ST serie. Kanske inte den bästa, eller ja som sagt jag kan inte bestämma mig gällande just detta. Alla serier har sin charm och jag älskar dem alla.

[EoNeel]

Däremot är svagheten att just handlingen är lite för simpel, avsnitten är för fristående och kan inte jämföra sig med DS9s komplexitet. Men detta väger givetvis som sagt karaktärerna upp och vi får en mycket bra ST serie. Kanske inte den bästa, eller ja som sagt jag kan inte bestämma mig gällande just detta. Alla serier har sin charm och jag älskar dem alla.

<{POST_SNAPBACK}>

simpel...!?

Snarare har det med slantar att göra. Tänkvärt är tidsperioden då TNG kom och på vilket sätt de tog över efter TOS.

Jag skulle vilja säga att TNG trasslar in sig lite väl mkt i etisk/moraliska frågor som gör det hela lite teatraliskt. Detta sätt att berätta kan vara till ST-kosmos nackdel, då det blir för mkt navelskåderi och för lite Big Picture. Jag tycker ENT gick i samma fälla. Picard i all ära, men det intressanta är inte människan utan vad människan ställs inför och hur hon löser det. Det är detta som jag tycker är så tröttsamt med Q och hans fixering vid människan som om hon skulle det vara största hotet mot kosmos. Det luktar lite storhetsvansinne. Det är som om människan skall be om ursäkt för att hon existerar.

Edited May 13, 2005 by EoNeel

[OnO]

Det är detta som jag tycker är så tröttsamt med Q och hans fixering vid människan som om hon skulle det vara största hotet mot kosmos. Det luktar lite storhetsvansinne. Det är som om människan skall be om ursäkt för att hon existerar.

<{POST_SNAPBACK}>

Nja, Om Q-väsenden och det continuum de representerar är en högre makt, kanske rent av den högsta (gud) Så kanske de vill kolla så att allt står rätt till?

Dessutom så är det ju besättningen på olika starfleetskepp vi följer. Q kanske "antastar" både klingoner och romulaner utan vår vetskap? Eller också så är det någon annan Q som har prövning av exempelvis romulaner på sin lott? Q's uppgift kanske är att sätta, inte bara mänskligheten, utan allt levande i galaxen eller univesum under lupp och pröva dem, få dem att lära och utvecklas?

Därför tycker jag att Q passar bättre in i TNG's anda än han gör i de andra serierna.

Spårade jag ur nu?... :blink: :rodna:

Edited May 14, 2005 by OnO

[EoNeel]

Det som slår mig när det gäller Q är om de vore så att andra varelser stött på honom, borde det då inte finnas en varning om honom?

Det är kanske en annan tråd... :blink:

[orville]

Jodå det finns en varning utfärdad angående Q. något som alla bridge -officerare får ta del av i alla fall.

Star trek handlar ju egentligen om människan. Det finns säkert mycket sci-fi som gör det men jag fastnade just för star trek. Seriernas bästa avsnitt (enligt mig) handlar ofta om just människan. Sci-fi kan med fördel användas för att återge olika perspektiv på människans natur, agerande och så vidare. De bästa historierna tycker jag är de som har en dubbelnatur. Avsnittet där det i TNG upprättas en warphastighetsbegränsning. I slutet av avsnittet säger georid att han måste lära om sig osv. och i början menade han att datas katt spot inte gick att göra något åt. Just i detta exempel är det människans behandling av sitt eget hem som står i fokus eller mer direkt miljöproblem. Varför är människan så destruktiv? Har q kanske rätt när han säger "humans, self-centered, violent primates...."?

[Supreme Commander JAF]

Q kanske antastar oss för att vi är så otroligt mångsidiga, för att man kan hitta hela skalan från god till ond i mänskligheten. Detta till skillnad från borger, Klingoner och Romulaner som är temligen enkelspåriga (i alla fall mer på den onda sidan än på den goda).

Bortsätt från att det inte finns någon karaktär på skeppet som är direkt ond så finns det hela skalan från den tänkande Picard via den impulsive (agresive?)Worf till maskinen som strävar att bli mänsklig, Data. Detta leder till att manusförfattarna hela tiden kan utveckla karraktärerna och deras förhållande till varandra och universumet. Det är det som gör serien så bra. J.

[Bromma_Herman]

Personligen undrar jag om inte Janeway skulle vara en bättre försvarare för mänskligheten i den rättegången.

Sedan kan man fråga sig hur Klingons och Dominion får finnas för Q.