Gå till innehåll
Fmi

Fmi kollar Voyager

Rekommenderade inlägg

Det här är en tråd med samma syfte som den jag skapade i DS9-forumet - nämligen att fungera som något av en dagbok för mitt Voyager-tittande. Jag håller på att titta igenom allt Star Trek i kronologisk ordning och har nu kommit till den punkt där DS9 och Voyager går simultant. Tanken är då att jag efter att ha sett ett avsnitt skriver en rad eller två (... eller tio) om vad jag tyckte och tänkte om avsnittet. En del borde iallafall ha diskussionsvärde, annat är för att jag själv i efterhand ska kunna gå tillbaks och se vad jag tyckte och tänkte långt efter att jag glömt detaljerna :). Känn dig välkommen att kommentera och diskutera ifall du vill - annars blir det nog lite av en monoton dagbokstråd. :P

Med ca 1-2 avsnitt per dag med två serier alternerande borde det ta mig ca 6-12 månader att komma igenom hela serien. Får hoppas att jag orkar hålla igång tråden så länge. :)

Jag har sett stora delar av serien tidigare, senast för ett par år sedan. Jag tror att jag kommer minnas en del medan jag tittar, men detaljer ??r sedan länge bortblåsta ur mitt underpresterande minne. ;)

Då sätter vi igång då ...

S01E01-02 - Caretaker part I och II

The newly commissioned starship Voyager and a Maquis raider are flung into the remote Delta Quadrant by a powerful entity known as the Caretaker.

Handlingen i korthet är att både en Maquis raider samt Voyager, som skickats för att jaga just raidern, transporteras 70 000 ljusår tvärs över galaxen till deltakvadranten av den s.k. Caretaker. Caretakern är en varelse vars uppgift är att försörja en planet den oavsiktligt gjort nästintill obebobar med energi för att hålla liv i det folk som bor där. Nu håller han dock på att dö och söker efter arter över hela galaxen för att hitta någon som kan vara genetiskt kompatibel och därigenom skapa en avkomma som kan fortsätta hans jobb. Två personer från människobesättningarna utvecklar en sjukdom som resultat av caretakerns prov och skickas av denne till tidigare nämnda planet för vård. Det efterföljande sökandet efter dessa två personer leder till att besättningarna får lära caretakerns och planetbefolkningens historia.

Samtidigt som de två människogrupperingarna tvingas att överkomma sina egna motsättningar lyckas man skapa en fiende ur de s.k. Kazons som själva vill ha kontroll över Caretakern.

I slutet tvingas kapten Janeway att förstöra den döda caretakerns station för att inte kompromissa planetens säkerhet om den skulle falla i Kazons kontroll - även om det innebär att de förstör sin egna möjlighet att komma hem.

Voyager-piloten är nog den hittills bästa pilotavsnittet av de olika serierna, även om den i mitt tycke inte heller är någon höjdare. Man lyckas göra det man ska, nämligen att sätta igång storyn och introducera alla karaktärer på ett godkänt vis, men lite för fort och utan att besvara vissa frågor. Nu hade man förvisso inte tid till att göra det (och måhända kommer det i senare avsnitt), men det hade varit intressant med en mer teknisk och etisk diskussion om caretakern. Hur berättigar caretakern t.ex. kidnappning och mord av främmande besättningar för att uppehålla livet på ett ändå relativt få antal Ocampa? Om man har teknologin för att transportera skepp 70 000 ljusår så borde man väl kunna utföra sina genetisk-kompabilitet-test över dessa avstånd också? Var kom egentligen sjukdomen som B'Elanna och Kim smittades av?

Nåja, hur som helst så var det en helt godkänd bakgrundsstory för att sätta igång den övergripande storyn som kommer följa serien under dess gång - nämligen Voyagers försök att ta sig hem.

Det är lite svårt att kommentera intryck av besättningen eftersom det just är de jag minns från min förra koll av serien. Även här tycker jag att det hade funnits potential för lite mer intressant Starfleet-Maquis-fientlighet snarare än det relativt "allt är förlåtet"-stämning som genast infann sig. Återingen är det ju något det kanske inte riktigt fanns tid till i piloten och som kommer behandlas mer under kommande avsnitt. Jag hade gärna t.ex. sett att man hade väntat med utnämnandet av Chakotay som first officer till nästa avsnitt. Att ge honom platsen utan någon diskussion känns lite som att Nato skulle sätta en taliban på vicepresidentposten i Afghanistan utan att ställa några frågor :P.

Själva skeppet, U.S.S Voyager, var rätt mycket mindre än vad jag mindes det, men det är ju ingeting som har någon betydelse alls eftersom det ändå verkar vara rätt välbeväpnat :). Inredningen känns klart snyggare än den i TNG och TOS.

Skeppet verkar dessutom vara ganska tåligt och lättreparerat ... det tog ju trots allt väldigt mycket stryk under avsnittet, men warpade gladeligen iväg hemåt i slutet avsnittet. :)

Nåväl, som sagt är det ändå in alles ett helt godkänt pilotavsnitt som fungerar för att sätta igång en trevlig serie. Jag ser fram emot fortsättningen.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

S01E03 - Parallax

Investigating an apparent distress call, Voyager becomes trapped inside the event horizon of a quantum singularity.

Ett avsnitt med mycket TNG-känsla, vilket är lite härligt nu när man sett så mycket DS9 som ju överlag har en rätt annorlunda stil på sina avsnitt. Att se de två serierna blandat kommer nog ge en bra blandning av "forehead of the week/spaceanomaly of the week" mot DS9's mer storydrivna handling.

Det här avsnittet var givetvis ett viktigt karaktärsutvecklingsavsnitt - idag med B'Ellana i fokus. Efter inledande försök av Chakotay att övertala Janeway om nyttan av att ha B'Ellana som chief engineer så stöter Voyager på en "quantum singularity" vari de fastnar och behöver B'Ellanas expertis för att ta sig loss. (Lustigt nog verkar Janeway i de flesta fall ha listat ut precis samma teorier som B'Ellana.)

Genom att följa B'Ellanas plan kommer man loss varefter hon sedan belönas med chief engineer-posten :)

Avsnittet förklarar också lättvindligt bort en av de viktigaste fysikaliska principerna, nämligen den om kausalitet (cause and effect), genom att kort och gott säga att den inte gäller. Detta efter att Voyager lurats in mot singulariteten efter att ha svarat på ett nödanrop från deras framtida "jag". Det blir därmed ett cirkelskeende - Voyager hamnar i singulariteten p.g.a. sitt nödanrop, vilket skickas just för att de hamnat där. Nåja, som jag sa i DS9-tråden så är sådant inte alls ovanligt i ST och annan TV eftersom det ändå ger rätt underhållande avsnitt.

Neelix får även stå för förklarandet av vad en Event Horizon är för Kes - synd bara att han inte har rätt. Antar att science-consultant hade ledigt vid manusskrivande :P

Överlag ett trevligt avsnitt som vägs upp av god karaktärsutveckling men ned av vetenskapligt flum. :D

Redigerad av Fmi

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

S01E04 - Time and Again

While investigating a massive explosion that destroyed all life on a planet, Janeway and Paris are swept back a day in time, where they must prevent the explosion.

Ett avsnitt som var något annorlunda men ändå förvånansvärt likt det förra. Även här är storyn att Voyager-besättningen utreder en olycka som vi senare får veta orsakas av dem själva som en direkt konsekvens av deras egna utredning. Inte särskilt vanligt att se två avsnitt i rad med samma grundproblem i handlingen :)

Avsnittet är inte lika karaktärsutvecklande som det förra, men ger oss ändå en bild av Kes som någon med extraordinära förmågor. Vi får inte veta riktigt vad - bara att det är någon slags telepatisk tidsöverbryggande kommunikation. Janeway fortsätter dessutom att visa upp sig som en mycket tekniskt och vetenskapligt kunnig kapten. De flesta karaktärerna börjar "ta sin plats" i serien, med undantag av Chakotay som fortfarande känns lite främmande. Får hoppas på lite kommande Chakotay-centrerade avsnitt.

Planetbefolkningens kläder kan nog vara bland det fulaste jag någonsin sett i Startrek. (Bildlänk)

Överlag ett riktigt underhållande avsnitt som jag väl får anse vara bäst i serien än så länge (vilket väl inte är något speciellt efter bara tre avsnitt).

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

S01E03 - Parallax

Investigating an apparent distress call, Voyager becomes trapped inside the event horizon of a quantum singularity.

Ett avsnitt med mycket TNG-känsla, vilket är lite härligt nu när man sett så mycket DS9 som ju överlag har en rätt annorlunda stil på sina avsnitt. Att se de två serierna blandat kommer nog ge en bra blandning av "forehead of the week/spaceanomaly of the week" mot DS9's mer storydrivna handling.

Det här avsnittet var givetvis ett viktigt karaktärsutvecklingsavsnitt - idag med B'Ellana i fokus. Efter inledande försök av Chakotay att övertala Janeway om nyttan av att ha B'Ellana som chief engineer så stöter Voyager på en "quantum singularity" vari de fastnar och behöver B'Ellanas expertis för att ta sig loss. (Lustigt nog verkar Janeway i de flesta fall ha listat ut precis samma teorier som B'Ellana.)

Genom att följa B'Ellanas plan kommer man loss varefter hon sedan belönas med chief engineer-posten :)

Avsnittet förklarar också lättvindligt bort en av de viktigaste fysikaliska principerna, nämligen den om kausalitet (cause and effect), genom att kort och gott säga att den inte gäller. Detta efter att Voyager lurats in mot singulariteten efter att ha svarat på ett nödanrop från deras framtida "jag". Det blir därmed ett cirkelskeende - Voyager hamnar i singulariteten p.g.a. sitt nödanrop, vilket skickas just för att de hamnat där. Nåja, som jag sa i DS9-tråden så är sådant inte alls ovanligt i ST och annan TV eftersom det ändå ger rätt underhållande avsnitt.

Neelix får även stå för förklarandet av vad en Event Horizon är för Kes - synd bara att han inte har rätt. Antar att science-consultant hade ledigt vid manusskrivande :P

Överlag ett trevligt avsnitt som vägs upp av god karaktärsutveckling men ned av vetenskapligt flum. :D

Jag tycker time and again är ett riktigt bra avsnitt med flera poänger i orsak or verkan genren. Vad det gäller kläderna så kan ju inte modeskaparna på planeterna lyckas träffa din smak varje gång, eller hur? Däremot kan man förundras över hur lika alla kläder hos planet xs befolkning är! hmmm. J.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

S01E05 - Phage

Neelix's lungs are removed by a race that suffers from a deadly phage that is slowly destroying their population.

Ett ganska mörkt och dystert avsnitt i jämförelse med de tidigare. Jag kände t.o.m. lite obehag medan jag såg avsnittet, fast det beror npg mest på att jag mådde lite illa medan jag såg det och hela tiden satt och tänkte på hur det skulle kännas om man fick organ uttransporterade ur kroppen. :P

Vi får se en ny utomjordisk ras, Vidiians, som har problem med en organnedbrytande sjukdom och därför "kidnappar" organ från andra för att hålla sig vid liv. Genom sitt relativt ångerfulla beteende är det svårt att se Vidiians som särskilt onda utan snarare som en desperat ras - och de kommer därmed troligen inte utgöra någon direkt fiende i serien (jag minns att de förekommer senare, men inte hur).

Janeway visar upp lite mer känslor i avsnittet där hennes röst är på bristningsgränsen när hon förhör och läxar upp Vidiians. Kes får också en fortsatt förstärkt bild som en väldigt empatisk person, både i hennes beteende mot Neelix och mot doktorn.

Nu är det säkert något man kommer få veta om senare, men en sak jag funderade på i avsnittet var angående hur doktorn jobbar. Medan Neelix ligger på sjukbädden ser man doktorn sitta vid sin terminal och jobba (och han klagar över att han har mycket jobb att göra när han blir störd). Borde inte doktorn, åtminstone så här tidigt i serien då han fortfarande helt och hållet är ett datorprogram, jobba helt genom datorn och därmed dels kunna jobba i mycket hög hastighet, och dels kunna multi-taska?

Överlag ett helt ok avsnitt, men inte så mycket därutöver. Ett sånt här avsnitt borde nog ha kommit aningens senare i serien då man känner karaktärerna lite bättre och kanske tycker lite synd om dem. (Fast om jag minns rätt tyckte jag alltid att Neelix var något av en irriterande karaktär senare i serien, så då kanske man i så fall hellre hade sett att han dog, haha.)

Däremot kan man förundras över hur lika alla kläder hos planet xs befolkning är! hmmm. J.

De hade iallafall olika färger på sina tröjränder :D

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Doktorn var ju ett rent emergency program avsett att tex hjälpa till att operera svårt skadade patienter och dyligt. Därför får man väl anta att inte försågs med rutiner för att tex hantera patientjournaler direkt med datorn. J.

Jo, det är nog så det är. Dock är ju hans hjärna i all väsentlighet fortfarande skeppsdatorn (eller en del av den), så det rent "tankemässiga" arbetet borde ju gå enormt fort och ha förmågan till multitaskande.

Nåväl, man får väl mer information om honom i kommande avsnitt där sådant förklaras.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

S01E06 - The Cloud

Under försöken att bättra på Voyagers energireserver färdas skeppet rakt in i en väldig nebulosa. Där stöter man på märkliga kraftfält och sällsamma elektromagnetiska fenomen, vilket gör att skeppet förlorar förmågan att färdas vidare. Voyagers besättning upptäcker nu också till sin bestörtning att de susat rakt in i något som inte är som man först trott ett livlöst gasmoln ...

Ett avsnitt med, i mitt tycke, en ganska medioker handling som dock vägs upp av karaktärsutveckling och övrig "vid sidan av"-handling. Huvudstoryn är, som nämns i texten ovan, att man far igenom en nebulosa som sedan visar sig vara en levande varelse som skadats vid genomfarten. P.g.a. sitt oavsiktliga skadande av varelsen bestämmer sig Janeway för att åka tillbaks för att göra vad hon kan för att hjälpa läkeprocessen.

B-storyn handlar i stort om Janeway och hur hon ska förhålla sig till besättningen. I teasern (delen av avsnittet innan titelsekvensen) berättar Janeway om hur hon funderat över de sociala normer man vanligtvis följer inom Starfleet, främst att kaptenen ska hålla ett visst personligt avstånd från besättningen, och om hur hon ska förhålla sig till dem nu när Voyager befinner sig i en så unik situation. Genom avsnittet finns flera scener som handlar om henne och hennes roll, t.ex. då Paris och Kim diskuterar huruvida det är acceptabelt av dem, två ensigns, att fråga om kaptenen vill slå sig ned vid deras bord i mässhallen. Vi får även se scener där besättningen känner ett visst "formellt obehag" så fort Janeway går förbi. I slutet av avsnittet bestämmer sig Kim för att strunta i ev. formella regler och frågar Janeway om hon vill ansluta sig till de andra huvudkaraktärerna på holodäck. Väl där får vi se en mer ledig och avslappnad Janeway som visar att besättningen börjar känna sig bekväma med varann.

Hon knyter även en närmare relation till hennes försteofficer, Chakotay, genom att utforska och lära av hans spirituella kunskap.

Och sist men inte minst; Vi får lära att hon är kaffeberoende :)

Personligen tycker jag att Starfleets sociala normer känns lite uråldriga för den tid de lever i. Redan nu i dagsläget känns det som att det är lite gammalt och snarare hör hemma på 1800-talet. :P

Vi får även se hur Neelix blir lite "satt på plats" av både Janeway och Kes, vilket senare resulterar att han självutnämner sig till skeppets moralofficer.

Och sen till de lite mer kritiska delarna:

Jag tycker alltid illa om "levande väsen i fria rymden"-avsnitt eftersom jag helt enkelt inte kan se hur det över huvudtaget skulle vara möjligt för en sådan varelse att existera :P

Åter igen måste jag klaga lite över hur man alldeles för fort åsidosatte potentiellt intressant Starfleer-Maquis-konfliktshandling. Med det här avsnittet känns allt sånt nästan bortblåst.

Jag avskyr det där "Acootchimoya, we are far away from the sacred ....". Jag vet inte riktigt varför, men jag minns att jag alltid ogillade det förrut och denna gång var det inte bättre. :visslar:

Nåja, överlag ett helt ok avsnitt som vägs upp av sin B-story.

Redigerad av Fmi

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

S01E07 - Eye of the Needle

Optimismen stiger ombord på Voyager, när Harry Kim hittar ett maskhål. När man undersöker fenomenet i hopp om att det skall hjälpa Voyager tillbaka till vårt solsystem, upptäcker besättningen att maskhålet bara är 30 centimeter brett. Ett försök att sända ett radiomeddelande hem resulterar i att Voyager får kontakt med en vetenskaplig romulansk expedition. (STdb's beskrivning, aningens ändrat av mig.)

Ett riktigt bra avsnitt, men som jag nog kanske tycker borde ha kommit lite senare i serien. Efter de första avsnitten kändes det rätt självklart att det snart skulle komma något sånt här "kontakta jorden"-avsnitt, och därför känns det lite krystat att det faktiskt skulle komma redan nu. Hade man skjutit lite på avsnittet hade det kanske inte haft riktigt lika mycket "To good to be true"-känsla.

Nåja, hur som helst var det ett riktigt bra avsnitt där man pendlar lite grann mellan "åååh vad kul för dem!" och "aaaw vad synd om dem"-känslor.

Handlingen i korthet är som sagt att man hittar ett litet maskhål som leder till alfakvadranten varigenom man får kontakt med ett romulansk vetenskapsskepp. Moralen stiger genast ombord när man nu får möjligheten att åtminstone sända meddelanden till nära och kära därhemma, men det hela kompliceras av att romulanerna fortfarande inte har den bästa relationen till federationen. Den romulanska expeditionen kan därmed inte garantera att några meddelanden kommer att levereras eftersom de först måste tas genom den romulanska byråkratiapparaten.

Hoppet stiger sedan ännu mer när man upptäcker att det troligen är möjligt att använda transportörer för att skicka personer genom maskhålet tillbaks till alfakvadranten. Test med biologiskt material visar att det, trots ganska stora problem med materialiseringen, går att transportera levande personer - men tyvärr kan romulanerna inte tillåta det p.g.a. den diplomatiskt känsliga situationen. Istället erbjuder sig romulanen att transportera sig till deltakvadranten som ett persontransporttest innan han sänder efter ett truppskepp som kan användas för att ta emot Voyagerbesättningen i alfakvadranten. När romulanen materialiserats upptäcker man att maskhålet inte bara är en väg genom rum, utan även genom tid. Romulanen är 20 år i dåtiden relativt Voyager. För att inte påverka tidskontinuiteten ber man romulanen att inte göra något annat förrutom att leverera meddelanden till federationen 20 år in i hans framtid. I slutet får vi tyvärr veta att den romulanska vetenskapsmannen avled fyra år innan Voyager försvann, och det är därmed ovisst om vad som hände meddelandena.

Det var kul att få se romulaner igen (en ras som känns lite för underrepresenterad i Startrek med tanke på deras ställning som en av stormakterna i alfakvadranten). Det vi trots allt får se är inte särskilt unikt, utan det något typiska "jag är snäll och vill verkligen hjälpa er, men regeringen är dum och kommer kanske hindra det". Nåja, hur som helst var det skoj att se en romulan i lite mer positiv dager.

Det blir intressant att se senare i serien huruvida meddelandena verkligen kom fram. Från avsnittsslutet vet man ju inte ens om något över huvudtaget levererades eftersom budet dog, men samtidigt kan han ju ha lämnat över dem till någon annan (DHL eller UPS kanske fortfarande finns? :D). Och dessutom var ju romulanen i kontakt med sin regering för att be om lov att ta emot meddelanden, så förutsatt att han inte därefter bestämde sig för att undanhålla information för regeringen så bör ju åtminstone de ha meddelandena. Med tanke på vad som komma skall i DS9 så kommer väl federationen och romulanerna vara allierade så det ger ju iallafall hopp om att meddelandena kommer fram.

Något jag kanske tycker skulle getts större utrymme i avsnittet är det förslag som romulanen själv kommer med; Han kan ju varna federationen 20 år in i framtiden innan Voyager sänds ut. Chakotay svarar då snabbt att det inte är möjligt eftersom Voyager har påverkat deltakvadranten i för stor utsträckning för att det ska vara moraliskt försvarbart att ändra tidslinjen.

Det är ju helt klart en fråga som förtjänar lite mer utrymme än tio sekunder av avsnittet :P.

Och dessutom har vi ju faktiskt inte fått se några direkta positiva påverkan Voyager har gjort än så länge. De räddade förvisso en planet, men det efter att de faktiskt redan påverkat den i destruktiv riktning.

Hur som helst är det en fråga som skulle ha kunnat ägnas nästan ett helt avsnitt och gett intressant karaktärsutveckling och lite "inter-crew tensions".

Jag tror då inte personligen att jag skulle ha tillräcklig "styrka" för att inte vilja att man förvarnade federationen :P.

Nåja - avsnittet var iallafall riktigt trevligt, och det känns verkligen som att man börjat bli bekant och bekväm med besättningen nu. Skådespelarna känns dessutom med bekväma med sina roller och gör därmed ett bättre jobb.

PS. Janeway i nattlinne ... inte illa! ;)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

S01E08 - Ex Post Facto

Under ett besök på en främmande planet blir Tom Paris anklagad och dömd för mord på en av invånarna. För att reda ut vad som hänt, ger kommendör Janeway sin säkerhetschef Tuvok order om att undersöka saken. Under tiden tvingas Paris, som en del av sitt straff att återuppleva offrets sista stund om och om igen var 14:e timme. Detta kommer snart att ge honom obotliga psykiska skador ...

Ett underhållande avsnitt som verkligen känns som ett "icke-inledningsavsnitt". Handlingen är inget unikt i scifi-sammanhang och är helt klart underhållande och spännande, men i det här fallet lite väl otrovärdig.

Handlingen i korthet är att Harry Kim och Tom Paris beger sig till en planet för att skaffa sig navigationsutrustning (eller något sådant :P ). Tokigt nog utför man jobbet hemma hos en av planetens ingenjörer där Tom Paris snart visar mer intresse för ingenjörens vackra hustru snarare än arbetet (vi får veta att Paris egentligen bara är där p.g.a. sina pilotfärdigheter, så han deltar inte i arbetet). De två flörtar friskt och det börjar närma sig lite av en affär.

I nästa stund vaknar Paris upp i en cell åtalad och dömd för mord med ett extraherat minne som enda bevisning. Minner visar tydligt hur Paris mördar ingenjören efter att ha blivit påkommen med densammes hustru. I "minnesfilmen" synd förrutom mordet även två rader av text skriven med konstiga tecken.

När Janeway får reda på vad som skett kommer Voyager med Tuvok i spetsen för att utreda. I Agatha Christie-stil talar Tuvok med alla inblandade och samlar sedan ihop dem för att avlöja vad som faktiskt skett. Det visar sig att det är minnesextraheraren tillsammans med hustrun som utfört mordet. Deras plan var att smuggla ut ett meddelande till planetbefolkningens fiende genom att implantera ett falskt minne i Tom Paris hjärna i form av mordet tillsammans med de två tidigare nämnda raderna text. Busarna hade tänkt sig att Voyager skulle tvinga till sig Tom Paris, och att meddelandets mottagare skulle kunna plocka till sig det medan Paris var på väg till Voyager.

Nåja, jag vet inte vad ni andra tycker och tänker, men det känns iallafall som att det borde finnas lite mindre omständiga sätt att smuggla ut meddelanden på :knäpp: . Det tillsammans med de faktum att det inte känns helt troligt att Paris ska reagera som han gör samt att han därefter borde ha frågat om texten i minnesbilden gör att avsnittet har seriens hittills minst trovärdiga story :)

Men, som jag nämnde tidigare, så var det ändå riktigt underhållande och får därmed helt godkänt betyg.

-Janeway får ett plus i kanten för sin "intimidation-taktik" när hon beordrar att Voyager ska ligga i omloppsbana runt planeten som extra påtryckning. Måhända inte så jätte-starfleet:igt, men tufft. :)

-Tuvok får också ett plus i kanten för att han är en duktig detektiv. :vulcan:

-Tom Paris får ett minus i kanten för sitt oansvariga agerande som inte höll Starfleet-standard. Dock lärde han sig förhoppningsvis sin läxa.

Redigerad av Fmi

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ja tänk så många problem som skulle kunna undvikas om bara karaktärerna ger fanken i att lägga sig i sådant som de inte begriper och beter sig på ett sådant sätt som protokollet ger vid handen och tänk vad många intressanta avsnitt vi skulle missa då! J.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ja tänk så många problem som skulle kunna undvikas om bara karaktärerna ger fanken i att lägga sig i sådant som de inte begriper och beter sig på ett sådant sätt som protokollet ger vid handen och tänk vad många intressanta avsnitt vi skulle missa då! J.

Trampade jag på ömma tår? :D

Redigerad av Fmi

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nu ska inte jag klampa på i amiralitetet här men jag tror nog bara att min kollega var lite småskojironisk och faktist höll med dej men menade på att det skulle bli trist om det inte var klantisar som höll på med saker dom ej borde fiffla med. :)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

S01E09 - Emanations

Voyagers tekniker analyserar ett nytt grundämne som påträffats på en till synes obebodd planet - och gör en kuslig upptäckt. Ämnet produceras av en förmultnad främmande livsform. Voyagers besättning har hittat en begravningsplats! Just när expeditionen skall lämna planeten försvinner Harry Kim spårlöst. Han har transporterats till den främmande livsformens hemplanet ...

Ett medelbra avsnitt som behandlar frågan om liv och död. Harry Kim transporteras av misstag från asteroiden till en planet där befolkningen tror att han har återvänt från de döda. Medan han är där tvingas han att gå en delikat balansgång mellan att försöka förklara sanningen för att få en möjlighet att komma hem igen, och att samtidigt inte påverka folkets religiösa uppfattning. Som tur är möter han en som snart semi-frivilligt ska lägga sig i transportören (och därmed dö - eller transporteras till livet-efter-detta enligt deras tro). Personens tvivel förstärks och Kim lyckas ta hans plats eftersom man turligt nog lindar in sig helt i mumiestil innan man hoppar ner i "kistan". På så sätt lyckas Kim ta sig tillbaka till Voyager.

Avsnittet handlar om liv och död, och har rätt tydliga religiösa undertoner. Avsnittet börjar t.ex. med att man inte kan undersöka det nya (och av B'Ellanas beskrivning mycket viktiga) grundämnet p.g.a. att Chakotay inte vill störa griftefriden på asteroiden av rent spirituella skäl. Givetvis är griftefrid väldigt viktigt oavsett religiös tro, men jag tycker inte att det är helt logiskt av Voyager och Janeway att vara så respektfulla att de inte ens tar ett prov för att studera bildningsprocessen.

Jag skulle då inte ha några direkta problem med att behålla en kropp för vidare studier. Är jag kanske, i egenskap av att vara ateist, alldeles för orespektfull?

Vidare får vi sedan veta att kropparna faktiskt kort efter dödsögonblicket utsöndrar någon slags "neural energy" som sprider sig runt asteroidfältet vilket då ska föreställa att de dödas själar går vidare. Jag vet inte riktigt, men för mig känns inte det särskilt trekkigt utan snarare som något man kände sig tvungna att ta med för att undvika att avsnittet sågs som religionsförolämpande. Janeways dialog i slutet med Kim likaså.

Nåja, överlag var det ändå ett tankeväckande avsnitt som tog upp några känsliga ämnen och får därmed helt klart ett godkänt betyg.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

S01E10 - Prime Factors

Alastria_surface.jpg

(Kanske är lite overkill med bild, men det ser ju trevligare ut så :P. Bildkälla är Memory Alpha (hotlink:ad))

Under en landpermission på en nyupptäckt bebodd planet blir Voyagers besättning mycket väl omhändertagna av de gästfria sikarianerna. Besättningen får också veta att sikarianerna har en så avancerad teknologi att den skulle kunna hjälpa Voyager att hitta hem igen. Problemet är bara att sikarianernas urgamla lagar strängt förbjuder dem att dela med sig av denna teknologi ...

Som nämns i avsnittsbekrivningen handlar avsnittet om Voyagers möte med de tekniskt avancerade Sikarians. Teknologin denna art besitter skulle kunna användas för att transportera Voyager 40 000 ljusår, d.v.s. halvvägs hem, i ett nafs. Problemet är bara att Sikarianerna har en sträng policy om att inte dela med sig av sin avancerade teknik eftersom de fruktar att den kan användas felaktigt om den kommer i orätta händer. Inga garantier Voyager kan erbjuda hjälper och Janeway tvingas inse att hon troligen får ge sig av från planeten tomhänt. Inte ens ett erbjudande om hela Voyagers litteraturdatabas (litteratur verkar vara kärnan i Sikariankulturen) får dem på andra tankar.

På både Voyager och i Sikariansamhället växer planer bakom respektive ledares ryggar om att utföra byteshandeln. Bland besättningen är det främst B'Ellana, Seska och Carey i Engineering som står bakom konspirationen, men till deras förvåning har Tuvok redan satt sin egna plan med samma mål i verket. Bytet utförs och tekniken "interfaceas" med Voyagers - med katastrofala följder då skeppet genast närmar sig en warp core breach. B'Ellanas ända sätt att rädda Voyager är att förstöra modulen de just erhållit och ta konsekvenserna för vad hon gjort.

Janeway blir givetvis rasande på B'Ellana, men låter henne ändå komma undan relativt lätt med en varning om att hon vid minsta lilla indiskretion (jag kollade, det är tydligen ett svensk ord också :D ) förlorar sin officersgrad. Tuvok får givetvis också skäll, men mer av besvikelse än av ilska från Janeways sida. Tuvok förklarar det han gjort med att han försökte bespara Janeway det hårda valet att lämna planeten tomhänt. Det är rätt tydligt att Janeway till viss grad ändå är tacksam för vad Tuvok gjort, även om hon känner ett stort svek.

Ett riktigt bra avsnitt som helt klart får ta över titeln "bäst än så länge". Det var intressant att åter igen få se Federationen som den tekniskt underlägsne och som är på den "bedjande" sidan. Som även Janeway nämner så är ju situationen något vi ofta fått se innan med den skillnaden att Federationen är på den överlägsna sidan och den som nekar andra hjälp. Denna gången är man på den andra sidan och får känna den frustration som man själv brukar vara orsaken till. Att vissa i besättningen inte klarar av att acceptera situationen tyder ju lite på att man kanske i vissa fall har lite väl höga principer. Det är iallafall respektingivande att se Janeway ta det beslut hon gör - även om man märker att hon inte heller är helt hundra på om hon gör det rätta.

Att B'Ellana skulle vara i spetsen för en konspiration som den här var väl inte helt oväntat och stämmer väl in i hennes karaktär. Tuvok däremot var ju en ganska stor överraskning, och medan jag såg avsnittet tänkte jag först att det var konstigt att en vulcan skulle göra något sådant. Hans förklaring i slutet gör dock att jag helt accepterar och t.o.m. tycker om honom för hans agerande.

Om jag fick välja skulle jag nog dock hellre sett att det var Chakotay som gjorde det. Anledningen är, som jag nämnt innan, att jag tycker att det skulle behövas lite mer Starfleet-Maquis-spänningar. :)

Och så klagodelen:

-Avsnitt hade ju inget med primtalsfaktorisering att göra. Jag hoppades på ett matteavsnitt :( . Ironiskt nog såg jag filmen The Cube en timme före avsnittet - och där är ju primtalsfaktorisering en viktig faktor genom hela filmen :D

-Det är väl aningens fånigt att tro att man ska kunna implementera ett revolutionerande nytt driftsystem genom att bara koppla in en liten dosa i Voyager som om det vore ett USB-minne i en dator :P

Överlag ett riktigt trevligt avsnitt med viktig karaktärsutveckling.

Redigerad av Fmi

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

S01E11 - State of Flux

Culluh.jpg

(Dags att byta shampoo? Muhahah!)

Voyager konfronteras än en gång med de aggressiva kazonerna, vilka attackerar Chakotay och Seska under en expedition till en M-planet. När kommendör Janeway och ett kommandoteam senare undersöker ett av kazonernas skepp, som sänt nödsignaler, hittar man ombord en av Stjärnflottans replikatorer. Ett bevis för att det måste finnas en förrädare ombord på Voyager ...

Ute på ett matinsamlingsuppdrag på en planet upptäcks ett cloakat Kazonskepp i närheten av Voyager samt Kazon-personal på marken. När alla är på väg att beama tillbaks till Voyager upptäcks att Seska är försvunnen. Chakotay ger sig av för att leta efter henne och finner henne plockandes svamp i en av grottorna. En kort eldstrid mellan dem och Kazobns uppstår innan de transporterar upp till Voyager.

En stund senare tar Voyager emot nödsignaler från Kazon-skeppet och ger sig dit för att undersöka. Förstörelsen ombord är total, och allt pekar på att orsaken är en bit federationsteknologi som hittas på bryggan. Den ända slutsatsen är att någon ombord är en förrädare och måste ha överlämnat utrustningen medan de var på planeten. Vidare undersökningar är svåra att göra på plats p.g.a. dödlig strålning, men B'Ellana sätter genast igång med att se till att få tillbaks utrustningen.

Samtidigt upptäcker man att någon på ett listigt sätt kontaktat Kazonskeppet från Engineering. Misstankarna faller snart på Seska och Carey vilka båda bedyrar sin oskuld. Tuvok bestämmer sig för att spela ut de två mot varann.

För att, åtminstone enligt henne själv, skynda på jobbet med att få tillbaks utrustningen transporterar sig Sesko utan tillstånd till Kazonskeppet men skadas i en olycka och hamnar snart åter på Voyager, den här gången på en brits i sickbay.

I slutet får vi reda på att Seska inte riktigt är vad hon angett. Hon är inte bajoran över huvud taget, utan en Cardassian-spion som genomgått lite plastikkirurgi. Vi får veta att hon försökte köpa till sig allierade eftersom hon är trött på federationens sätt att hantera situationen. "If this had been a cardassian ship we've been home by now" sammanfattar henne rätt väl. I slutet aktiverar Seska ett förprogrammerat transporterprogram och tar sig till ett väntande Kazon-skepp som flyr.

"Bästa avsnitt än så länge"-bucklan går genast vidare till det här avsnittet.

Förrutom att göra Kazon än mer fientligt så skapar man här i Seska något av en ärkefiende (nåja, ärkefiende är kanske lite väl starkt, men ändå :P ) som jag ser fram emot att möta i kommande avsnitt. Nu kom iallafall lite Starfleet-Maquis-spänning som jag efterlyst, även om det mest bara gällde en person. Känns fortfarande som att det är en outnyttjad källa som man bara snuddar vid ytan.

Janeway växer helt klart i rollen som kapten nu när vi även får se hennes lite hårdare sidor. Silkesvantarna åker ju (nästan) av när hon tröttnar på Kazon-snubben.

Chakotay känns också mer och mer som en lojal och ärofylld man, vilket gör att det nästan är lite svårt att tänka sig honom som en Maquis. Slutscenen där han frågar Tuvok om han har varit för naiv var faktiskt en av mina favoritslutscener än så länge. Man känner nästan med honom när han begrundar hur han kunde låta två spioner i sin närmsta krets.

B'Ellana har mer balls än andra ST-engineers;

"No Captain. When I say 'tomorrow', I mean tomorrow. I don't exaggerate."

:klingon:

P.S. Glöm inte att ni gärna får kommentera .... även om det bara är "Det där avsnittet kommer jag ihåg som ett riktigt bra/dåligt avsnitt! Det var kul med den där snubben som trillade på den där stenen i skogen!" eller whatever :P . Gör det lite roligare om det iallafall finns någon som nämner något någon gång :P

Redigerad av Fmi

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

S01E12 - Heroes and Demons

Grendel.jpg

When several crew members disappear inside Harry Kim's "Beowulf" holodeck program, the holographic Doctor is the only one who can rescue them.

Avsnittet utspelar sig till största delen i ett Beowulf-holodeckprogram där Harry Kim har försvunnit spårlöst. Tuvok och Chakotay går in i programmet för att undersöka och försvinner de med. Då det visar sig att de tre har blivit konverterade till "energi" skickas vår käre holografiska doktor in för att undersöka - han kan ju nämligen inte konverteras eftersom han redan är holografisk.

Det visar sig dock snart att även doktorn riskerar att skadas då han stöter på monstret och förlorar en arm innan han blir återsänd till sickbay. Samtidigt visar det sig att monstret består av samma photonic energy som Voyager tidigare plockade upp som prov. Doktorn tar med sig den kvarvarande behållaren till holodeck och släpper den fångade materian framfrö monstret, vilket gör att den som gengäld släpper våre tre besättningsmän.

Av någon anledning mindes jag det här avsnittet rätt väl från min förra genomtittning av serien - redan efter någon scen gissade jag att det var "det där Beowulf-avsnittet". Antagligen är det väl för att det är en av få gånger våra trakter nämns i Star Trek (holodeckprogrammet utspelar ju sig i Danmark (Beowulf utspelar sig dessutom delvis i Sverige)) - avsnittet är nämligen inte särskilt minnesvärt annars. Handlingen är ovanligt rättfram och innehåller inga direkta twists eller spännande scener.

Det som dock gör avsnittet sevärt är att det är första gången holodoktorn står i centrum och får göra något utanför sickbay. Han visar både tecken på något av "feghet", mod, styrka, svaghet och även romantiska känslor - d.v.s. han får en rätt mänsklig bild i avsnittet. Han väljer ju dessutom namnet Schweizer i avsnittet, men avstår lyckligtvis från det i slutet eftersom det har dåliga minnen för honom. Jag hade inte velat se honom som "Schweizer" genom hela serien :D

Dessutom, appropå en tidigare diskussion om huruvida doktorn kan jobba "genom datorn" som vi hade tidigare - i detta avsnittet får doktorn i uppdrag att läsa på om Beowulf och man ser honom sätta sig framför datorn och börja läsa. Dessutom kommer Kes ännu en gång och stör honom vilket han också kommenterar som att han har mycket att göra. Det är alltså helt klart så att han är fristående och jobbar liksom vilken annan person som helst genom att manuellt läsa och så.

In alles ger detta avsnitt en mycket mer mänsklig prägel på doktorn.

Om jag ska klaga lite så har jag väl främst två grejjer jag noterade.

För det första så var skådespeleriet från gästskådespelarna verkligen inget att hurra för. Men i och för sig kanske man kan säga att det är meningen att det ska vara så p.g.a. deras holografiska/datoriserade natur. Hur som helst var det inte det minsta övertygande.

För det andra så fick photonic energy mig hela tiden att små-skratta. Kunde de inte i så fall bara kalla varelsen för elektromagnetisk (fotoner är kvantiseringen av elektromagnetisk energi)? Varelsen i avsnittet stämmer hur som helst inte alls med fotoners egenskaper.

Hur som helst var det kul att se ett första holodeck-avsnitt i serien. Jag avvundas verkligen Kim och de andra som har möjlighet att spela med i skojjiga scenarior såsom dessa folksagor och annat. Dynamiken i programmen verkar vara rätt fantastisk vilket gör att man verkligen skulle kunna ha kul med sådana program och verkligen sätta sin personliga prägel medan man kör dem. Hade jag varit Starfleet hade jag nog spenderat all min fritid där :P . Antar dock att det säkert är rätt svårt att få tid för det eftersom man dels har mycket att göra och dels för att det nog är rätt många som vill köra dem. Det kan ju inte finnas så många holodecks så det blir nog rätt fort uppbokat. :)

Ingenjörerna som tillverkar systemen borde dock få smisk för att de tillverkar relativt osäkra system där obehöriga kan stänga av säkerhetsfunktioner. :blink:

Redigerad av Fmi

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

hm holodäcket är en våt dröm för oss författare. Tänk att få skapa en historia som man inte bara ser på (som film) utan de facto är med i och agerar som om man vore en av huvudpersonerna och att allt som man gör påverkar det som sker i holodäcket. Har man en bad day kan man få da Vinci att bränna alla sina anteckningar och bli biodlare istället! J.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

S01E13 - Cathexis

cathexis-2.jpg

Voyager lyckas rädda en av sina små rymdfärjor, som utsatts för en attack under en rutinexpedition i närheten av en svart nebulosa. Ombord finns en medvetslös Tuvok och Chakotay, som ligger i koma. När Voyagers besättning sedan börjar uppföra sig mycket märkligt och försöker sabotera skeppet, står det snart klart att rymdfärjan inte bara haft de två skadade officerarna ombord ...

Som tillägg till det ovan kan sägas att det snart visar sig att någon osynlig kraft försöker styra iväg skeppet från nebulosan genom att tillfälligt ta kontroll över olika besättningsmedlemmar. Janeway försöker dock göra allt för att komma dit för att undersöka vad som egentligen hände. Utan att gå in på några detaljer så visar det sig sedan att det faktiskt finns två "spöken" ombord, dels en från nebulosan som vill ta dit Voyager för att äta upp dem (...i all väsentlighet

:D) och dels Chakotay som försöker få Voyager att inte komma fram. Som tur är lyckas man att kasta ut utomjordingen från skeppet medan Chakotay visar vägen ut från nebulosan.

Ett godkänt avsnitt, men inte mycket mer än så. Handlingen är helt klart intressant, men skulle nog kunnat göras mycket mer spännande. Kunde man t.ex. inte gjort så att utomjordingen tog kontroll över Janeway hela tiden? Dels skulle det vara roligare att se, och dels vore det ju faktiskt det logiska valet av person att ta kontroll över om man ska ta över skeppet. Skulle inte förvåna mig om det var en ursprunglig idé som delvis skrotades p.g.a. likheten med TOS-avsnittet Turnabout Intruder.

Öppningen av avsnittet handlar till stor del om Janeway som kör ett holoprogram för avkoppling. Av den anledningen misstänkte jag hela tiden att det var en av holo-karaktärerna som på något sätt var den osynliga kraften. Dock nämns programmet inte när väl avsnittet sätts igång, så det kändes lite skumt att över huvud taget ha med det i det här avsnittet. Nåja, kanske var det just för att luras lite :D

Dock hade det ju varit lite väl att ha två avsnitt i rad som handlar om holo-grejjer.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

S01E14 - Faces

faces-1.jpgfaces-2.jpg

faces-3.jpgfaces-4.jpg

(Kan ju lika väl ta och klistra in bilderna som ändå finns här på databasens avsnittsbeskrivningar.)

Tom Paris och B'Elanna Torres blir under ett uppdrag kidnappade av vidiianerna. Det är en ras med ett motbjudande yttre förorsakat av en svår sjukdom, som drabbar alla på deras hemplanet. Vidiianerna tror att Klingon-DNA skulle kunna bota sjukdomen och utnyttjar sin avancerade medicinska teknologi för att förvandla B'Elanna till en äkta klingon ...

Tom Paris och B'Ellana blir tillsammans med en tredje person, Durst, kidnappade av Vidiians medan de är på ett away-mission. Vidiians lider ju, som tidigare nämnts, av en svår sjukdom som leder till organproblem vilket innebär att de vanligtvis måste ta organ från andra för att överleva. Nu har de dock upptäckt att klingons verkar ha en resistens mot sjukdomen, och för att utföra vidare studier extraherar de B'Ellanas klingon-DNA för sig och människo-DNA för sig. På så vis skapas nu två separata B'Ellana - en klingon och en människa.

Klingon-B'Ellana lyckas ta sig loss från testbädden och rädda den fege men tekniskt kunnige människo-B'Ellana och tillsammans jobbar de för att ta ner kraftfältet som döljer grottsystemen de just befinner sig i för Voyager. De klarar det och träffar på Tom Paris innan Voyager får kontakt med dem, men inte utan att både Durst dör och Klingon-B'Ellana blir dödligt skadad och senare dör. I slutet uttrycker B'Ellana en önskan om att få fortsätta vara hel-människa eftersom hon gärna slipper den aggressiva klingon-sidan hon tidigare haft, men får veta att hon inte kan överleva utan den eftersom hennes kropp är beroende av klingon-DNA:t för att fungera. Som tur är är doktorn duktig på att blanda DNA, så det hela slutar lyckligt. (Förutsatt att man inte heter Durst ;) )

Ett riktigt bra avsnitt som platsar i toppen på rankingen.

Vi får återse Vidiians som ju var huvudbusarna i ett av de första avsnitten. Som jag skrev då så framställdes de som lite av desperata personer som tvingades till hemskheter för att överleva. Det här avsnittet ändrar åtminstone i viss mån på den bilden. Här bedriver de förrutom forskning även ett arbetsläger där fångarna under vapenhot tvingas gräva tunnlar genom bergen eftersom vidiians själva är för svaga för att klara av det. Därmed får man se deras lite mer elaka och "onda" sidor. Dock finns det helt klart kvar mycket av den "onda-av-desperation" som vi såg i det första vidiian-avsnittet. Personen som utförde B'Ellana-separationen framställs som en relativt mänsklig person som gör vad han måste. På sätt och vis tyckte jag nästan lite synd om honom i slutet när han insåg att hans chans till vidare forskning (och kanske ett botemedel) just försvann under näsan på honom.

Måste säga att den här "dualiteten" gör att Vidiians blir en riktigt intressant fiende som skiljer sig från många andra startrek-busar. Får hoppas på fler sådana.

Roxann Dawson (B'Ellana) gör ett riktigt bra jobb här - speciellt med att spela Klingon-sidan. Kul att vi får se lite bakgrund om hennes karaktär och hennes interna klingon-människa-strid (även om det kanske inte är helt unikt med tanke på Worf).

Jag måste dock säga att jag är lite osäker på om jag tycker att Voyager i slutet agerar på rätt sätt. Visst, Vidiians kidnappade besättningsmedlemmar och "violatade" B'Ellana fullkomligt, men de har ju ändå i viss mån ett gott syfte bakom. Det är tydligt att B'Ellanas klingonsida kan ha svaret på hur deras sjukdom ska kunna botas, så det borde nog gå att göra en hel del arbete och tester på normal-B'Ellana. Borde inte Voyager av rent humanitära skäl ändå kunna ställa upp med att stanna på platsen ett litet tag och ge Vidiians möjlighet att fortsätta jobba lite till? Givetvis då på normal-B'Ellana, med hennes godkännande och under överseende så att allt går rätt till.

Hmm .. har jag drabbats av Stockholmssyndrom nu medan jag tittat? Haha.

Voyager-crew kill count: 1 (tänkte att jag skulle försöka räkna hur många som dör totalt. Ska ta och se om jag kan hitta några siffror på hur många sm dött i de tidigare avsnitten när jag har tid.)

Redigerad av Fmi

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

S01E15 - Jetrel

The scientist who developed a weapon that killed 300,000 of Neelix's people in a war fifteen years ago boards Voyager, claiming that Neelix is terminally ill.

jetrel-1.jpgjetrel-2.jpg

jetrel-3.jpgjetrel-4.jpg

Voyager stöter på ett skepp med en vetenskapsman ombord som har ett viktigt ärende och måste få tala med Neelix. När Neelix ser honom på viewscreenen känner han dock genast igen honom som den person som utvecklade massförstörelsevapnet som användes mot den måne Neelix bodde på och resulterade i 300 000 döda. Han påstår att Neelix, eftersom han deltog i räddningsarbetet efter attacken, fått en dödlig dos strålning och därmed lider av en livshotande blodsjukdom.

Vi får senare veta att Neelix faktiskt aldrig hade sjukdomen, utan vetenskapsmannen använde det endast som ett svepskäl för att få komma ombord för att i smyg utföra ett experiment där han tror att han med hjälp av Voyagers transportörer ska kunna återställa de döda från de biologiska rester som finns kvar på månen. I slutet får vi veta att Neelix alltid har ljugit till nära och kära om sin roll under kriget - han var aldrig någon heroisk soldat utan snarare en vapenvägrare som inte trodde på att slåss. Genom avsnittet har Neelix alltså brottats med sina egna inre känslor, och i slutet får vi se både en inre försoning samt hur han förlåter Jetrel.

Ett mycket bra avsnitt som tar över bästa-avsnitt-titeln :)

Avsnittet är givetvis en klar analogi med de amerikanska atombombningarna av Japan i slutet av andra världskriget. Antalet döda är i samma storlek, resultatet för efterlevande är densamma, anledningen till bombning av civila istället för militära mål är densamma etc. Den stora frågan som diskuteras är givetvis det här med personerna bakom utvecklingen av vapen och huruvida det är moraliskt försvarbart eller ej. Jetrel försvarar sig i avsnittet dels med både argument för att han tror att all vetenskaplig forskning är viktig oavsett hur det används, samt att han inte var den som faktiskt använde vapnet i kriget. Ändock känner han ju att han har alla de förlorade liven på sitt samvete och försöker göra vad han kan för att göra det hela ogjort.

Nu får man förvisso inte veta mycket om hur situationen i kriget såg ut eller vad det faktiskt är som vapnet åstadkommer och därmed om dess utveckling gagnat något annat område, så det är lite svårt att veta om vad han gjort är moraliskt försvarbart eller ej. Om man fortsätter analogin med kärnvapen så har ju bomberna lett fram till dagens kärnteknik som ju gynnar de allra flesta av oss idag. Inte tänker man mycket på de 300 000+ som fick sätta livet till som en konsekvens av utvecklingen av den teknik vi tar för given idag. Därför kanske man ska vara försiktig med att dömma Jetrel för vad han gjort.

Det hela är ju hur som helst en fråga som säkert varje ingenjör och vetenskapsman någon gång ställt sig själv. Personligen kan jag inte fördömma honom och andra som suttit i liknande situationer, t.ex. atombombsutvecklarna. Undrar vad man själv hade gjort om man varit i deras situation ...

I slutet av avsnittet får vi se hur Jetrel går bakom ryggen på besättningen och t.o.m. stunnar Neelix när han blir påkommen. Vid det här läget i avsnittet blev jag orolig att man nu skulle göra Jetrel till någon slags ond och självisk vetenskapsman som bara var här för att utnyttja läget att bota sig själv (vi fick ju tidigare veta att han själv lider av blodsjukdomen). Jag är glad att han senare visade sig ha goda motiv. Det var verkligen ett sånt där "bra avsnitt/dåligt avsnitt beroende på vad som händer nu"-ögonblick

Om jag ska klaga lite så måste det åter bli på vetenskapssidan. Att sätta ihop levande personer från radioaktiva rester känns inte helt troligt :blink: . Dessutom pratar man om rest-isotoper som "subatomära partiklar" när det faktiskt i högsta grad är atomära partiklar.

Nåja, hur som helst var det det bästa avsnittet än så länge. Det är behandlingen av sådana här frågor som verkligen gör scifi och Startrek underbart.

Redigerad av Fmi

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Men håll med om att det låter lite mer star trek med ett sub framför vad det nu är man babblar om. J.

Jo, och sen lägger man till "... matrix" i slutet för att dubblera effekten :D

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

S01E16 - Learning Curve

Besättningen ombord på Voyager hamnar i livsfara när de viktiga biologiska skeppskomponentera plötsligt börjar krångla. Det blir sedan ytterligare problem när vissa Maquis-besättningsmedlemmar vägrar att följa Stjärnflottans föreskrifter. Kommendör Janeway ger Tuvok uppdraget att se till att Maquismedlemmarna lär sig disciplin och att lyda order ...

learning_curve-1.jpglearning_curve-2.jpg

learning_curve-3.jpglearning_curve-4.jpg

Neelix har fått för sig att göra "Macaroni and Cheese" och har vid ostproduktionen oavsiktligt låtit bakteriekultur sprida sig genom ventilationssystemet. Bakterierna angriper de biologiska komponenterna i skeppet som är livsviktigt för dess funktion.

Strax efter att den första komponenten felat bestämmer sig en f.d. Maquis-medlem i besättningen att spontant ta och fixa den. Då han oavsiktligt samtidigt stör övriga skeppsfunktioner i skeppet får han sedan en "utskällning" av Tuvok för att han inte följde standardprocedurer. Mannens uppkäftiga attityd får Tuvok att tillsammans med Janeway och Chakotay besluta att en snabbkurs i starfleet-procedurer ska inrättas och tillämpas på de som bäst behöver det. För att göra en lång historia kort så inleds kursen med fientlighet mellan Tuvok och Maquis-folket, medan det slutar i förståelse efter att både Tuvok och Maquis-folket riskerat livet för varandra då en kritisk situation uppstår i samband med de övriga skeppsproblemen som samtidigt pågår.

Ett riktigt bra avsnitt, om än kanske lite svagt för att vara en säsongsavslutning.

Nu kommer äntligen lite Maquis-Starfleet-konflikt till ytan, även om det inte är i så stor utsträckning som jag hade önskat. Nu minns jag inte alls om man får se någon fortsättning på det här, men det känns absolut som att det behövs. Här "övervinner" man fyra Maquis, men det finns ju en hel del kvar att kuva. Dock kanske det i rent allmänt blev bättre stämning efter att Chakotay, i egenskap av deras ledare, faktiskt slog en av Maquis-snubbarna på käften när han försökte vägra att genomgå kursen.

Under den första "lektionen" finns också en av mina favoritscener av allt det jag minns från Voyager, nämligen när Maquis-folket bestämmer sig för att sticka därifrån. När Chell (det var väl så den blåhudade snubben hette?) promenerar ut ser det så otroligt "in your face, tuvok!" ut. Jag tycker det är helfestligt :D

Roligt också att se Tuvok som tuff och hård drillsargent. Dessutom får man se honom i ett helt spektrum av olika tillstånd i avsnittet. Från hård och tuff till frustrerad och konfunderad till fummligt social till heroisk och tacksam :)

Som sagt var avsnittet bra och intressant, men kanske lite underligt som en säsongsavslutning. Vanligen brukar det ju sluta med en spännande cliffhanger i ett tvådelat avsnitt. Dock finns det kanske ännu inte så många passande storylines för ett tvådelat avsnitt.

Om man ska utvärdera säsongen som helhet så är jag överlag mer nöjd än vad jag trodde att jag skulle vara. Även om det bara varit 16 avsnitt känner man sig verkligen bekant med besättningen redan. Det enda på den fronten jag skulle vilja klaga lite på är kanske Chakotay. Det är underligt att man inte utnyttjat lite mer tid till den person som faktiskt är nästhögsta hönset på skeppet. Just nu känns han snarare som en "recurring role" snarare än en del av main cast.

Sen måste jag givetvis än en gång påpeka att jag iallafall tycker att man gick miste om så mycket potential i Maquis-Starfleet-konflikten som nästan lyste med sin frånvaro. Är det månne så att man inte vill ha något sådant "mörkt" eftersom Voyager ska vara en slags kontrast till den lite mer mörka DS9?

Överlag skulle jag dock säga att Voyager säsong 1 nog är den bästa förstasäsongen av de olika serierna. Jag ser fram emot fortsättningen.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Registrera ett nytt konto i våran gemenskap. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Redan medlem? Logga in här.

Logga in nu

×