Gå till innehåll

Vad tycker ni om detta


Bebbe

Rekommenderade inlägg

Eftersom Khogh har börjat skriva sin historia tänkte jag göra det o. Här är ett utkast på en början iallafall.

Khogh, grym historia btw.

Federation%20Logo%20copy2.jpg

Captain's Log

ConFederacy Starcruiser Umbra Explorer

Skylla Nebula, Sector 137, Coordinates 985.431.02

June 6th, Holocen Era 12564

0200 Hours, Delta Shift, Zulu Time.

We have recevied a disturbing message from a Starforce outpost in the Epsilon Indi system. The message shows a panicked man calling for reinforcement. He says that the ConFederation is under attack by an unstoppable force. They have taken all outer territories and are heading for the coreworld, Earth. If the situation is as bad as he says Umbra must be there. I'm setting course for Earth, maximum speed. I hope the Caldor Guard will be there, if not...May the Gods save us all. End log.

-Lieutenant Marcus Caine, this is Commander Saelstrom. Report to the bridge.

-Aye, mam.

Caine yawned and looked at the watch. 0200. His shift began in four hours and they wanted him now. This is the dark side of being chief of a department. It was most likely important, otherwise they had called the Deputy Of Navigation, Lieutenant Garson. Just before the commander sent for him he had a dream, it was a strange one, but what was it. There was a girl, a girl in rags. And behind her there were burning skyscrapers, a burning city. Everything was in chaos. And the girl was so innocent, so pure. It was something special about her but Caine couldn't put his finger on it. Anyway, the bridge wanted him, he better get up.

His blue uniform lay on a chair and the Starforce emblem reflected the stars hurling outside his window. He wondered where they were heading.

- Hermes, where are we heading. Caine said

- We are heading for Earth, Sol System. A computer voice said.

- Earth? Why?

- To protect the Star Confederation.

- Protect!? From what?

There were no answer

- Hermes, answer me!

No answer. Caine tapped his COMM.

- Engineering, whats wrong with Hermes? Hello, are there anybody there!? Bridge, can anyone hear me?

No one answered to his hails. What happened here. First the commander wanted him on the bridge, then Hermes starts talking about protect the Confederation and then everything shuts down. Caine walked into the corridor. It was silent, nobody there. But the lights worked. He walked down the corridor to the elevator 23

-Hello, anybody here!?

Still no answer. Marcus could hear his own heartbeat. All this was freaking him out. There were no evidence of a battle, so what was it. A epidemic maybe, or maybe we were under attack after all. But he talked to the commander just minutes ago. But if we were under attack he would be needed on the bridge ASAP. Caine began to run down the corridor and finally he reached elevator 23. But it didn't respond to commands. Suddenly all lights went out. Total darkness. Marcus attached the flashlight to his arm and turned on the lights. In section 67-3 there was an emergency hatch leading to all decks. He could reach deck 1 from there. But the road there wasn't quite easy. Caine was tired and now he began to imagining things. He could see shadows everywhere of grim creatures. They looked like demons from hell or something. This freaked him out even more. He tried to ignore them and hurried to hatch 67-3.

They were everywhere now and the they approached him fast. He could feel the claws on his shoulder and a shivering feeling running down his spine. Suddenly darkness sourrounded him and he felt real fear. He fell down into a cold abyss of emptyness. Hopelesness struck him as he fell deeper and deeper down. But then he saw a puny bit of light, a light that grew stronger. An arm reached for him and he grabbed it. The skin was soft as silk and he looked up. Up there stood a being surrounded by light, with golden hair moving in the soft air. Suddenly all went black again. He layed down on somekind of metal. What was all this, who was that being out there. For Caine only one word emerged, angel. He had never believed in gods and angels before but now he wasn't that sure anymore. He bet that his friend Sanders would laugh at him when he heard about this. "Im sure their is a natural explanation to this, be logical and realistic." he would say. But then again, they say that a man listening only to logic and realism has no imagination. In the 20th century people said that space exploration to other stars was impossible. That it worked against logic and realism. Well, look at us now. Here I am, 50 lightyears from Sol, which reminded him about the situation. He tried to stand up. Pain, the roof was low, very low. He turned on his flashlight. That explained it all. Caine was in the emergency hatch. DId the "angel" put hime there? There were no sign of the grim creatures but he could hear something faint. Marcus began to crawl. It was a short path to get to the ladder but now he could hear that noice clear. It was children laughter. But as Caine recalled, their was no children aboard Umbra. The families would come in about three weeks. After all he had seen today a big part of him knew that the laughter wasn't natural so he climbed further on the ladder. The flashlight began to flicker, bad timing as always and then it went black again.

-Great. Caine said to himself.

A large thud echoed behind him and Marcus jumped.

- Hello, is their anyone there?

No answer. Fear and panic struck him again and he climbed faster and faster til he could see the light from the hatch on deck 1.

Deck 1 had light but it was equally empty on people as deck 3. He entered the bridge. Empty. This was bad, very bad. The ship runned thru space with no crew. Except Caine. He ran to the Navcom. THe consoled didn't respomd, nothing responded on his command. He ran over to the security console. The sensors showed no one onboard the ship, except for Caine and someone in the confercene room, maybe Commander Saelstrom. He took a particle pistol from the security rack and went in. The conference room was dark and empty. Marcus looked around but couldn't see anything.

- Lieutenant Caine.

A figure revealed itself from the shadows. He weared a long white cloak with a hood hiding his face.

- Who are you, where are the crew?

-To answer your first question, they are all gone, its just you and me. The answer to the other question is more complicated, I have many names. Anything that means evil for your kind. But truly, that is all a mistake, a mistake done several eons ago. You may call me Eniac.

- Eniac you say, and you kill my crew and say that you are not evil.

Eniac revealed his face. He had deep green eyes and this long blond hair. He was beatiful and he was the one Caine called an angel before.

-Who said that I killed your crew. No, beyond everything you know of, a sinister menace is growing and this menace will swallow the entire galaxy if it is not stopped. This menace has slaughtered billions including your crew but not just them, your entire species plus your ally, the caldorians. Your so called Star Confederation is under attack.

Caine looked confused at this Eniac.

-What, you mean everyone is dead.

-Yes and no, this is just a premonition what could happen if you dont act.

-Me!? Why me!?

- Well, not you alone but you will be the Messenger, your blood carry the mark of the Messenger, it has always done. Remember Caine, it is never too late and their is always hope.

The man turned around and disappeared into the shadows.

-Wait, Messenger of what?

But the man didn't stop. He was gone.

- Dammit, what now. The Messenger eh. Messenger of what!?

- Calm down Caine! A female voice said.

Caine turned around and a female stood infront of him in rags. Her black hair virvled in the strong winds from the fires behind her. She was remarkable. Her presence spread some sort of calm and her brown eyes pierced his soul.

- You, I know you? But it can't be. You the one in my dream.

- Yes Marcus. And I bring a message to you.

- A message, from who?

- From everyone and everything. Dont turn from us, please, dont fail us. Be strong. Promise.

- I cant promise anything that I cant understand. And if you were in my dream, then this must be a dream, yes it must be.

- Marcus, listen to me. The threat lies far away but it will all begin in the Titan's belly. Look there and you will understand.

- Titans belly? You all speak in riddles. Speak clearly!

- Look in the Titan's belly.

She dissapeared in a flash of light and Caine fell uncounsious.

Marcus opened his eyes. He was groggy and a strong light was infront of him.

- Eniac?

- Eniac, no. Dr. Dakara. You are in sickbay Lieutenant. We found you uncouncious in your room. When you didn't arrive on the bridge we investigated. Who is Eniac by the way?

- No one, It was all a dream. Whats wrong with me doc?

- Nothing, that's the strange part. You were just asleep.

- Really, mm. I gotta go to the bridge, I have to speak to the captain.

- No, you must stay here for observation. The captain is...busy. He will fill you in on the situation.

Marcus looked up, he could see that she had cried.

- What situatuon, whats wrong?

- Ea...Ear...

She burst into tears and a nurse came and lead here to a chair. The nurse began to cry too. He looked around, everyone had tears in their eyes. What was wrong. A man on a sickbay started panicking and a pair of nurse sedated him.

- MY FAMILY, MY SON. I WILL KILL THOSE WHO DID THIS!!! the man screamed before he fell to sleep.

Obviously something was terribly wrong. The captain entered the sickbay and walked towards Caine.

- Mr Caine. You probably wonder what has happen and I deeply regret to say that...Sol is destroyed

- What, Sol is what!?

- Destroyed, it is only pieces left. Our home is gone. Nathans voice weakened and he turned around.

- What about the other colonies sir?

- They are devastated. Many cities lies in ruins. Starforce is desemated. We dont know how many has died in the colonies but we estimate the total is...several billions. The captain fell on his knees.

Tears came in Caine's eyes. He could see his family infront of him and knew they were all dead, dead! His father, his mother and his little sister. Oh, his little sister. She was just fourteen years old. She had her entire life infront of her and wanted to become an ambassador on Caldor Major. She loved Caldoria culture. And now all that was gone.

- Who did this?

- We have no idea, they attack ruthlessy and fast. We will rendezvous with all remaning ships on Centaur. After that we will see what happens. Doctor Dakara said.

Caine left sickbay and headed for the bridge. Everwhere on the way he saw people in pain and the air was filled with sorrow and despair.

The bridge was quite empty. Only a few officers and the commander were there. Amanda Solstroem sat in her chair whith the face digged down in her hand. She looked up and smiled at Caine.

- Im glad that you are okay. You have heard the news?

- Yeah. I have.

- Did you knew anyone in Sol? she asked

- My entire family, father mother and my little sister.

- Do you wanna talk about it`?

- No, its fine. And you, did you knew anyone? Caine asked while he at the viewscreen.

- No, I grew up on Centaur. I just hope my parents and husband is alright.

- Mm, alright. Can I do anything?

- No, rest Marcus.

- I insist. I rather work than sitting somewhere staring into a wall.

- Okay. You can take the Navcom.

- Aye, mam. Shall I set a course to Centaur.

- Yes. Set course for Centaur bearing 173 mark 43. Stage 3

- Aye, Heading 173 mark 43. Stage 3.

- Tactical. I want every inch around scanned and checked if any of those bastards are left. Amanda said and looked at Lt. Sanders

- Aye commander. Said Lt Sanders.

FSS Umbra

Centaur, Proxima Centaur System

June 7th, Holocen Era 12564

0900 Hours, Alpha Shift, Zulu Time

- This is the ConFederacy Starcruiser Umbra requesting orbit around Centaur.

- This is Sion Orbital Control, standby while we verify.

- Aye, Umbra out. Commander Saelstrom said.

Caine looked at the viewscreen. Everywhere there were debris of ships and stations, and damaged ships layed in orbit or waiting like us. He could see some Magma Destroyer, a Sarek cruiser. several civilian classes and an Orion Cruiser.

- Sir, is that Orion cruiser FSS Royal? Caine asked.

- Yes, Grand Admiral Veridios ship. He has picked up the remaining parts of the Senate. Solstroem said

- This is Sion Orbital Control, you are cleared for orbit. The comm suddenly said.

- Aye Sion. Navigator. Set course bearing 000 mark 342. two quarter impulse.

Umbra moved into orbit above Centaur among debris and ships.

The captain and sveral other officer left Umbra for the emercencymeeting down in Sion. The second in command, Lietenant Commander Mikaelsson had the bridge. Caine sat in his quarter. Reading a book, but he wasn't exaclty reading. HE was thinking about his family, about all the other families and this strange dream that telled him all this before he knew it. Did it mean anything. Was he this messenger that was asked to look at the Titan's belly. And what was the Titan's belly anyway.

He got the PADD and searched for Titans belly. No direct result but he got Titans. He enterted that file. Titans are mythological creatures that was powerfull deaites that ruled during the Golden Age. Mm, was it this titan. Wait, another file with the name Titan. The moon Titan around Jupiter. Thats it, It must be. But it should be destroyed, as everything else after the supernova. But maybe their was something in the debris field. The Titans belly must mean inside the moon which will now be exposed. But what could be inside. Caine had no idea what the beginning might be. He only knew that humanity was in for a rough ride now with the majority of mankind gathered here on Centaur. What would happen know? He only hoped that the emergency meeting would found a way. Mankinds number reduced from many billions to some millions. And Caldor Major wasn't better either. Maybe a thousand came to the meeting. They said that Caldor Major was destroyed in the same way as Earth. Vaporized by the chockwave of a nova. Who could do such a thing. Destroying an entire system with inhabitants.

But Caine knew that he would do the same thing do those who did it anytime. He wanted to kill them in coldblood. Hear their scream and enjoy it, and he wasn't the only one who felt like this. The Umbra crew had been reduced after the terrible news, not becasue people left to their homeplanet but because they commited suicede, they couldn't stand the pain of knowing that their loved ones were dead. In this period to come many will become mad and insane about this, other will just shut off but the majority would stand together and build a new future. When we are beaten to the bottom we can become so noble but also so desperate and savage. It all depends on the strength of mentality. Caine hoped for the first choice but he knew that it would be a long road. Caine woked up from his daydreaming when someone knocked on the door.

- Yes, come in.

Lt Sander stood in the door.

- Hey, how are you?

- Good good. You

- The same, can I come in?

- Sure, take a seat.

Sanders closed the door and sat down in the sofa.

- What do you think happens down there.

- I dont know, I only hope that its good.

- Mm, some more ships have arrived. including Admiral White. You know him, right.

- Yeah, a bit. He knew my parents quite well. He is one of the reason why Im here instead of being dead.

The two just sat there, no more words, just the silence and the stars but Caines dream troubled him. He told Sanders about it and Sanders was confused but he believed him, He said that he should talk to the captain. It could be important.

-This is ENN, sending live from Centaur and the emergency council. After long and desperate meetings the council has agreed that the new capital of the confederacy is Centaur. Everything that can be rebuilt shall be rebuilt said senator Joled after the meeting. Many accepted this with open arms and saw a glimpse of hope

Redigerad av Bebbe
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

  • Svar 132
  • Skapad
  • Senaste svar

Mest aktiva medlemmar i ämnet

kom på att jag kan ju fylla på mitt i historien . det borde funka .

bra historia Bebbe ! känns lite av drag åt spelet Wing commander blandat med Battlestar Galactica ( liknande stil menar jag alltså . ) med lite Stargate(de uppstigna) i . Caldorians låter bekant , vet inte varför men det kanske du gör (misstänker att det har med nån sida du gav en länk till att göra )

Redigerad av K´hogh son of Klintoch
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Captain's Log. Stardate .......

This is the commanding officer captain Nathan Salomon of the newly commisioned USS United, Liberty Class. The ship is finally ready for the shakedown cruise and my crew together with the department chiefs has arrived too. I look forward to working with them and to explore the galaxy with this high tech ship. Our destination is the Ryalli sector in the Beta Quadrant were we will rendevouz with the USS Olympus at Liberty Station.

The bridge was full of life in this morning. The last check of all systems. Commander Salstroem sat in her chair at the command section. She monitored the systems to read all reports coming on from the departments. Cheif CONN Ben Sander talked with some technicians about the new systems. Cheif Tactical Neno Javar from Cardassia monitored her systems from the tactical section on the right side while Chief Ops Ren Kvar from Andoria laid on the floor and fixed some couplings. At the same time Chief Security Kahlon son of Jator entered the bridge equipped with the new Tactical Assault Suit (TAS) that all security and marine personnel shall wear during crisis. On his back he had put the families Batleth. He was allowed to use it during battle since he was a great warrior in that art. Captain Salomon had changed many directives on this ship. . The Bajorans was allowed to wear their jewelry as was the Vulcans and all others. As long as it did not interfere with their duty or intimidated anyone. Suddenly the captain came out from his ready room. He moved to the command section and sat down in his chair.

- Number One, whats our status. Nathan asked Salstroem.

- All departments report a green except engineering captain.

- Why is that?

- They had some problems down there.

Nathan pressed the comm button on his chair.

- Engineering, this is the captain. Whats the hold up?

- This is Chief Engineer John Mades. We had some problems with the slipstream sir.

- Cant we go to warp commander?

- We can sir but not slipstream.

- Well then, what are we waitng for, the slipstream can be fixed later

- Aye captain. We are ready for shakedown sir.

- Good, Bridge out.

Nathan ended the communications.

- Computer, bring up primary command console

A computer console arrived beside the captain and positioned itself infront of him. A holographic display showed veyrthing he needed to know and enginering now reported a green.

- Number One...

Johanna nod and went up.

- Navigator, plot a course to the Ryalli Sector and engage warp. Use shakedown procedure.

- Aye mam. Heading 268.65 Ryally Sector. Warp 1.

United jumped away into subspace.

- Tactical. start sensor sweep. Test all frequencis. Later we will perform combat sim.

- Security, prepare your teams for extensive simulation of close combat and boarding

- Ops, double check all systems while we are engaged.

- Science, cross check your sensors sweep with Tactical.

- Medical, prepare for simulated casuality

- Engineering, test all systems and report directly to command.

Johanna sat down again and looked while everyone followed her order.

- Nice work commander, Nathan said while overlooking all systems.

Lieutenant Commander Mades stood at the warp controls in engineering and instructed some third class crewmembers what to do.

- Crewman London, crawl up Jeffries Tube 43 and check those couplings. Crewman Jones, help Ensign Evn with the slipstream.

- Aye sir. They said and walked away.

Mades looked up at the warp core. It was a nice ship but many of these new tech was all new and he was the first engineer to test it truly on a deep space assignment. Especially the slipstream. After he read the report from USS Voyager about it he was a bit shaky but he would make it, he had too. His captain needed and trusted him. With the new Borg Computer or the Assimilator as some called it would make the calculations far more faster than a normal computer core. If it all worked well they would have access to the entire galaxy and beyond. That thought made him eager but in the same time scared. They would be the first out there. He shaked his head to throw away that thought and headed into his office. The room was furnished with a desk, a chair, standard Starfleet computer, a commodity replicator and a sofa. On the wall hanged some paintings of motorcycles. He got that interest from his father who built them. He ordered the replicator to make some cafe latte and then he sat down in his chair to study schematics.

Kahlon walked thru the corridor on deck 5 to the messhall to get something to eat. He was one of the first to graduate Starfleet after the famous Liuetenant Miral Paris. She was a rolemodel and he could only dream of meeting her. Kahlon came from the proud family of Jator. They had good contacts with the Federation and a strong position in the Klingon High Council.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

efter som inspirationen dök upp tjuvstartar jag på nästa bok i mitt universum

SVÄRDMÄSTAREN

Anlath tittade mot fönstret . det var inte stjärnorna där ute som intresserade honom , det var inte heller de krigsskepp som då och då passerade . nej det var spegelbilden i glaset som fångat hans uppmärksamhet . Anlath studerade de mörkblå fläckarna som börjat dyka upp på den blåa huden .

-"hur kan det här hända ? " tänkte han .

-"hur kan en krigare ur klanen Molath bli så här gammal ? "

-" har jag överlevt klanfejden mot klanen Koreth , storkriget där jag deltog i hela trettiofyra korståg och fler piratjakter än vad en man i min ålder ska vara med på bara för att sluta så här ? " tänkte han .

han reste sig ur sängen och gick fram till stolen . han drog på sig de svarta byxorna och den svarta skjortan som nådde ända ner till knäna . därefter lyfte han upp sin rustning . ett mörkgrått harnesk skyddade kroppen och en rutmönstrad "kjol" som var slitsad hela vägen både fram och bak skyddade benen . rustningen skyddade inte underarmarna men överarmarna och axlarna skyddades av ett par plåtar . på vänster överarmsskydd fanns de enda ljusa i hans mundering . de guldfärgade symbolerna och bokstäverna som t??ckte hela plåten visade att han var en "Svärdmästare" , ärad av kejsaren själv . Anlath drog på sig den svarta , ärmlösa rocken som gick ända ner innan han hängde sina svärd i ett kryss över ryggen . han gick ut i korridoren och hörde genast väsen från rummet bredvid .

-"vad står på "Vashar" ? " sa han och tilltalade en ung krigare .

-"mästare . " svarade krigaren och bugade lätt .

-"vi håller på att byta ut de primitiva datorerna , kommunikationssystemet och radarn . " sa han .

-"så vad är problemet ?" sa Anlath .

-"det är den här primitiva teknologin , se här . " sa han och drog i ett dussin sladdar i konsolen han arbetade med .

-"de är överallt , över hela stationen . de är ivägen hela tiden och jag börjar fundera på att bränna stället . " klagade krigaren .

-"vänta med det tills Generalen ger sitt samtycke , känner jag honom rätt hjälper han dig att elda upp eländet . " sa Anlath .

Anlath gick till mässen och kom dit precis innan man satte sig . vid tre långa bord satt krigare av alla sorter , klanöverhuvuden ,vanliga krigare , Svärdmästare och till och med ett tjugotal Pak-Ma-Rah . måltiden började med den ritual som Muncrol alltid började måltiderna med . efteråt provade krigarna gärna den mat som människorna lämnat kvar som gåva . bara Pak-Ma-Rah visade inget intresse för detta utan återvände till lastrummet som gjorts om till träningslokal .

medan Generalen rörde misstroget om i en skål med vad han sa hette "Jocklapooodink" talade han med en krigare som var chef för byggandet på utsidan av stationen där man installerade trettio Laserkanontorn och lika många Tachionkanontorn . man skulle senare installera ett dussin Ionkanontorn och åtta Plasmakanontorn .

efter middagen följde Anlath med sin v??n svärdmästare Ronlath till träningslokalen . därinne var Pak-Ma-Rah redan igång med träningen med de vapen de alltid använde , en stång på en två meter skilde ett knivblad och ett en meter långt svärdblad åt .

för de flesta skulle det ha varit en imponerande syn , medan en Pak-Ma-Rah parerade sin motståndares utfall vred han sitt vapen så att en annan kunde sätta foten mot det och använda som språngbräda . en annan riktade en spark mot en motståndare medan han parerade ett hugg från en annan samtidigt som han riktade ett karateslag mot en tredje . allt gick i ett så snabbt virrvarr att inte ens svärdmästarna kunde hänga med .

de stallde upp sig i borte hörnan och drog sina svärd . de gjorde utfall samtidigt och blixtsnabbt ändrade de från utfall till parering och följde lika blixtsnabbt upp med att vrida sig undan den andres hugg . Pak-Ma-Rah blandade in de två i sin träning och medan hälften hjälpte Anlath på samma sätt som de tidigare hade hjälpt varandra hjälpte andra hälften Ronlath samtidigt som de gjorde utfall mot varandra .

för en Muncrol var träning och allvar nästan samma sak , svärdet var slipat och man höll inte igen . i över tio timmar fortsatte träningen , hela tiden på högsta tempo , hela tiden med full kraft men bortsett från ett skärsår här och där gick båda svärdmästarna därifrån oskadda . träningen hade gett dem vad en krigare behövde mest , kunskap om sina brister . varje skärsår visade vad de behövde förbättra och som den store svärdmästaren Holeth hade sagt för åttatusen år sen .

"en krigare , inte ens en svärdmästare är nånsin färdiglärd . "

när de två gick i korridoren hörde de ett vrål och såg den unge krigaren som Anlath talat med tidigare . denne hade fått nog och nu lät han sin frustration få utlopp genom att slå sitt svärd i konsolen om och om igen.

svärdmästarna gick vidare till sina rum för att vila . om ett par timmar skulle de ta befälet över varsin Slagkryssare och följa femte flottan som var stationerad här mot fienden .

Anlath satte sig i kaptenstolen mitt på golvet . besättningen gick fram och tillbaka mellan stationerna som bildade en ring längs väggen . ur golvet framför Anlath dök ett hologram av Generalen upp . han hade nyheter .

Tch´Len hade bara skickat förrådsskepp eftersom de ansåg det vara dumt att utmana Galaktiska rådet . Tch´Len visste att åttahundra världar skulle kunna samla styrkorna mot dem . då var Antari som ju var medlemar i Galaktiska rådet inte medräknade eftersom de kunde skicka egna styrkor . Xion hade lyssnat på Tch´Len och övergett basen men Gar hade skickat ytterligare sex flottor .

Kimera och Eldar-Alliansen hade lämnat sina baser i Unori rymd och satt kurs mot det område där Gar samlade styrkorna .

hologramet av generalen försvann och Anlath beordrade rorsman att hålla kursen .

Unori hade lånat ut sexton baser till Muncrols allierade utan att ställa några krav men de hade påpekat att de skulle kunna bli en användbar allierad om de hade mer skepp och annat så att de kunde börja tänka offensivt istället för att koncentrera sina styrkor på att försvara vad de hade . Eldar-Alliansen hade hållit med och byggt tre rymdstationer i tre solsystem som Unori tidigare hade varit tvungna att fördela stora styrkor åt att försvara .

nu med tre tungt beväpnade rymdstationer i varje solsystem behövde Unori inte sätta lika stora styrkor på deras försvar .

både Kimera och Eldar-Alliansen hade även förstärkt försvaret av sina lånade baser med nya kanontorn med Ionkanoner i några och Plasmakanoner i andra . dessa kraftfulla vapen kunde träffa skepp i omloppsbana lika lätt som skeppen kunde träffa baserna . man hade ochså utökat basernas redan existerande försvar mot anfallande attackfighters på hundratalet Laserkanontorn och Tachionkanontorn med ytterligare femtio stycken .

femte flottan förenade sig med resten av tionde armadan . om fyra timmar skulle de anfalla och Anlath beordrade ännu en översyn av skeppet , särskilt Slagkryssarens huvudtorn . de två Ionkanonerna var inte det enda som kunde skada de tyngre fiendeskeppen men de var deras bästa vapen . varken torpederna eller Masonkanonerna kunde göra lika stor skada . han fick veta av radaroperattören an det var nåt fel på långdistanssensorerna .

på Muncrolskepp satt dessa i de spetsiga vingarna som när man såg skeppen rakt framifrån eller bakifrån bildade ett x med skeppets kropp i mitten . sensorerna satt längst ut i spetsen på vingarna vilket gjorde att de satt längst fram på skeppet .

detta fel irriterade Anlath rejält eftersom Muncrol inte var en ras som trivdes i vakuum . det närmaste en människa hade kunnat förklara det en gång hade varit sjösjuka tillsammans med flygsjuka och nu var besättningsm??n tvungna att dra på sig rymddräkterna och ge sig ut och reparera de trasiga sensorerna , och de hade bara en timme på sig . besättningsmännen var Muncrolkrigare , de bet ihop och skakade av sig obehaget och kämpade på och hann få sensorerna i ordning precis i tid .

Jagarna placerade sig nära Hangarskeppen , fyra Jagare på varje Hangarskepp och Slagkryssarna delade upp sig två och två och placerade sig nära Hangarfartygen . Anlath skulle tillsammans med Ronlath försvara Hangarskeppet "Gadak" och kaptenen kallade till genomgång ombord . Ronlath , Anlath och kaptenerna på de fyra Jagarna mötte upp på Hangarskeppets flygdäck där alla skeppets trehundra Attackfighters gjordes redo för strid . kaptenen kom och hälsade dem och ledde dem till sammanträdesrummet .

-"vi har fått våra order , vi ska placera oss på högra flanken tillsammans med Hangarskeppen "Noragh" och "Kadek" och stödja Slagskeppen "Hegral" ,"vakruth" , "Keldar"och "Dewar" när de håller dörren öppen åt våra allierade . " sa kaptenen .

-"Gar har skickat en sjättedel av sin flotta till den här striden . och de kommer att bjuda på en hård strid . " sa han .

man återvände till sina skepp . Anlath vände sig mot skeppets försteofficer och beordade full beredskap . hon slog på larmt och talade i högtalarna .

-"stridsläge ! stridsläge ! alla man till sina poster ! "

korridorerna fylldes av krigare som rusade åt olika håll .

Anlath såg Attackkryssarna där de rörde sig i grupper om tre i v-formation och Korvetterna ta täten. därefter började Hangarskeppen med deras eskort röra sig och sist Slagskeppen som låg lite här och var i armadan . efter en timmas färd såg man en mörk planet skymta i det gröna gasmolnet och här och där såg man Gars skepp . när de var inom skotthåll bröt armadan upp och skeppen tog sina förutbestämda positioner medan Attackkryssarna och Korvetterna satte fart .

en stor och klumpig Jagare vände sitt mörkbruna skrov mot den närmsta skvadronen och avfyrade sina torpedtuber . medan attackkryssarnas ledare träffades i aktern av en torped avfyrade de sina Masonkanoner . andra mörkbruna och klumpiga skepp dök upp och striden blev intensivare . Slagskeppet "Hevlath" vände sina tre huvudkanontorn mot ett skepp som börjat spy ut Attackfighters och de tre Plasmakanonerna i varje kanontorn öppnade eld . salvan träffade det stlälle där Attackfighters lämnade rännan och satte stopp för fler Attackfighters . Slagskeppet "Ragvorh" växlade salvor med ett av de Slagskepp Gar tagit med sig till striden , de ljusblå salvorna från skeppens Plasmakanoner for fram och tillbaka mellan de två skeppen tillsammans med de mörkblå salvorna frå Ionkanonerna .

två Slagkryssare från Gar närmade sig och Anlath beordrade piloten att styra skeppet så att de försvarade Hangarskeppet bättre och så att Masonkanonerna bättre kunde träffa , även Ronlath vände sin Slagkryssare mot hotet medan Jagarna höll ögonen på Slagskeppen "Hegral" ,"vakruth" , "Keldar"och "Dewar" och Hangarskeppen "Noragh" och "Kadek" . den ena av Slagkryssarna avfyrade sina Ionkanoner och Anlath kände hur skeppet träffades och beordrade vapenofficeren att besvara elden . vapenofficeren tryckte på ett par knappar och Masonkanonerna och torpederna avfyrades . torpederna träffade anfallaren i fören medan Masonkanonerna träffade babord motor .

Ronlath visste att Gar brydde sig inte om att det var fegt att anfalla två mot en så hans växlade skott med den andra Slagkryssaren . Anlath beordrade huvudtornet att skjuta igen och de två piporna spydde ut varsitt skott av blå energi .

skotten träffade bryggan och Anlath befallde att rikta all eldgivning mot den punkten . tre fiendeKorvetter närmade sig men hindrades av Attackfighters från "Gadak" . striden fyllde hela området med torpeder och skott och värre skulle det bli nu när Kimera och Eldar-Alliansen anlände . med en sista salva gjorde Anlath slut på sin motståndare och Anlath kunde ta sig tid för att se hur det gick för hans kamrat . även Ronlath var framgångsrik och Anlath misstänkte att det hade gått för lätt . han frågade radarofficeren om han fick in nåt men fick svaret att gasmolnet störde radarn . Anlath såg en av Jagarna avfyra sina torpeder och insåg varför det varit så enkelt . Slagkryssarna hade bara varit en scenmanöver , medan de tyngsta skeppen slogs mot dem närmade sig fienden Hangarskeppen bakifrån . varför de anföll Hangarskeppen var inte svårt att förstå , de hade visseligen ingen tung bestyckning men deras Attackfighters var de bästa alternativet om man ville inta en fästning eller en bas . om Hangarskeppen föll skulle tusentals vara fast här eftersom deras livuppehållande system inte räckte på långa vägar för att nå hem .

-"vänd skeppet ! kurs tre , fyra , tre , åtta ! " befallde Anlath .

en sekund senare såg han fyra Slagskepp som sköt mot "Gadak" . han visste att eskorten inte hade eldkraft nog att slå ut de fyra fiendeskeppen men de i sin tur hade eldkraft nog att besegra Hangarskeppet och dess eskort . han skulle just ge order om eldgivning när sex Attackkryssare från Eldar-Alliansen svepte in och sköt för fullt . Attackkryssarna fick Slagskeppen att vända ett par kanoner åt deras riktning och när Anlath och Ronlath öppnade eld vände de resten av sina kanoner åt deras håll .

Kimera hade tvingat Gars linjer bakåt men striden var långt ifrån avgjord . Anlath visste att de måste fortsätta pressa på annars skulle Gar kunna återhämta sig och omgruppera . de fyra slagskeppen hade tagit stora skador men de hade ochså orsakat rejäla skador , en av Attackkryssarna hade gått förlorad och en annan drev . "Gadak" kunde inte klara en enda träff till och två av Jagarna hade gått förlorade . en av de andra två var så illa skadad att kaptenen beordrat ramning .

Anlath bad om skaderapport och fick veta att maskinrummet stod i brand , de hade ett hål i skrovet på Babord sida och torpedrummet hade träffats . det ena Slagskeppets sista kvarvarande Ionkanontorn var vänt mot deras skepp och öppnade eld . huvudtornet tog en kraftig träff och ena Ionkanonen tystnade . besättningen besvarade elden med den återstående och den av torpedtuberna som fortfarande fungerade skickade iväg ännu en torped . efter det var Slagskeppets Ionkanontorn ur funktion Attackkryssarna anföll igen och besköt Plasmakanontornen . Jagaren som satt kurs rakt mot det andra Slagskeppet träffade midskepps och båda skeppen gick förlorade när slagskeppet bröts itu och Jagaren exploderade . av de tre återstående slagskeppen stod ett i brand och ett hade tappat kraft och drev . det sista Slagskeppet hade ingen beväpning kvar som kunde göra någon skada och började överge striden vid det här laget hade Gar förlorat fyra femtedelar av sin flotta och beslutade att det var bättre att fortsätta striden en annan dag . flera av de skepp som var relativt oskadda förföljde de retirerade Gar i över en timme innan de bestämde att de var klara .

efter det landsteg man på planeten . Anlath satte foten på dess svarta steniga mark och drog sina svärd . man märkte att efter att Xion dragit sig tillbaka hade Gar placerat en liten styrka på basen och nu förberedde den sig på strid . Gar bemannade murarna och Anlath följde med styrkan som stormade mot porten medan Ronlath anslöt sig till en styrka som rörde sig mot murarna efter en timme av blodig kamp var motståndet nergjort och basen var deras . Anlath lät Amiral Koranh , Tionde armadans befälhavare och befälhavarna för de allierades styrkor , befälhavaren över Eldar-Alliansens styrkor , Jedar av första graden Emlar och befälhavaren över Kimeras styrkor Duar Tosk , Guvenör över Antoria sköta sitt och förberedde sig för hemfärd .

han märkte att det inte fanns många skepp som skulle hem . av de som klarat sig i striden , ungefär en fjärdedel , skulle de flesta stanna vid basen de tagit över från människorna eller vid de baser som deras allierade lånat av Unori för reparation . Ronlath hade inte haft tur med att hitta ett skepp till Muncrol Prime han heller . de gick runt i två timmar innan de hittade ett skepp . Hangarskeppet "Noragh" skulle hemåt och det behövdes piloter . tre piloter hade blivit träffade i striden och tvingats nödlanda på Hangardäck . de hade räddat sina Attackfighters men till kostnad av sina liv .

kaptenen bjöd in dem till sin hytt efter maten .

-"Hangarskeppens dagar när räknade , redan under storkriget upptäckte vi hur mycket av flottan som fördelades på att beskydda dem . "sa kaptenen .

-"jag kommer ihåg det . " sa Anlath .

-"nu har man kommit på lösningen , de har designat en hybrid mellan Hangarskepp och Slagskepp fast med bara ett Plasmakanontorn och två Ionkanontorn istället för tre Plasmakanontorn och fyra Ionkanontorn för att ge plats åt Hangardäck ock varken torpedtuber eller Masonkanoner för att ge plats åt rännan ."sa kaptenen .

-"vad kallar man ett sådant skepp ? " undrade Ronlath .

-"jag hörde att en människa som fick höra talas om det kallade visst hybriden för "Battlecarrier" , efter "battleship" som betyder Slagskepp och "Carrier" som jag tror betyder Hangarskepp . " svarade kaptenen .

-" så du ska ta befälet över ett av dessa nya skepp och "Noragh" kommer att placeras i omloppsbana utan motorer som Attackfighterförsvar ." sa Ronlath .

-"förr eller senare blir det väl så . "sa kaptenen .

de nya Hangarskeppen mottogs varmt av krigarna . de hade aldrig gillat de gamla Hangarskeppen eftersom de enda som tjänstgjorde på dem som egentligen fick delta i striderna var piloterna på Hangarskeppens Attackfighters .

tre dagar senare stannade de till vid en av de lånade baserna i Unoris område för att fylla på förråd . där såg de Slagskeppet "vakruth" . eftersom kaptenen kände Ronlath bjöd han in dem till sin hytt . de kände sig lite sorgsna när de såg det mäktiga krigsskeppet och de mindes vilken skönhet hon var när hon byggdes . nu var det skador överallt . de trodde att hon skulle skrotas och dess kapten omplaceras på ett nytt skepp .

-"inte om gudarna är med mig . jag vill inte ha nåt annat skepp . "sa kaptenen och la handen ömsint på skrovet .

-"nej , vi hör ihop "vakruth" och jag . " sa han .

de fick höra mer om de nya Hangarskeppen , Hangarskeppet "Gadak" som Anlath och Ronlath försvarat i striden hade tagit stora skador och förts hit genom bogsering . hon skulle inte repareras utan de delar som kunde användas till att reparera andra skepp skulle plockas bort och sen skulle hon fraktas till Gom-Talar .

det var den plats där Muncrol sa farväl till sina fallna skepp och ibland upptäcktes skepp från de fattigare eller minde teknologiskt utvecklade raserna inne i nebulosan som utmärkte denna gravplats .

det fanns inte mycket att göra på basen eftersom tillträde till hela solsystemet var bara för militären så Anlath och Ronlath följde med ett transportskepp vilket egentligen var ett fraktskepp med extra bestyckning och pansar . transportskeppet tog dem till grannsystemet där de flesta militärer som vanligtvis tjänstgjorde på basen brukade spendera sina permissioner de gick till en resturang . inte för att de var hungriga utan för att de sällan fick tillfälle att prova annan mat . endast Pak-Ma-Rah fann inget nöje i sådana saker. servitören , en Unori i den övre medelåldern var lite nyfiken .

-"vanligen kommer det bara bofasta och militärer hit , alla av min ras men på senare tid har det vimlat av raser i Eldar-Alliansens uniform här och nu har jag sett fem Kimera och så ni . vad är det som pågår egentligen ? " sa han .

Anlath och Ronlath svarade att det inte var deras plats att berätta den saken och nöjde sig med att beställa . de bad servitören rekomendera nåt och han föreslog en soppa . när den kom in var servitören fascinerad av deras reaktioner .Ronlath sniffade försiktigt på den medan Anlath rörde om i den gulaktiga vätskan . de smakade försiktigt på den därefter började de sleva i sig som om de tävlade om att bli klara först . när de tömt en skål bad de om påfyllning . tre påfyllningar senare föreslog servitören att de provade en dryck ochså . de båda svärdmästarna tackade ja och återigen smakade de försiktigt på vad de blivit serverade . efter en liten smutt på den blå vätskan svepte båda glasen i en klunk . de betalade och gick en sväng i staden innan de återvände till basen .

-"vad ska du göra när vi kommit hem ? " sa Ronlath när de satt i transportskeppet tillbaka .

-"jag vet inte , antingen tar jag tjänst på en piratpatrull om någon vill ha med en gamling på åttahundra tjugoett år . annars tar jag jobb som träningsledare och lärare vid templen . " svarade Anlath .

alla Muncrol började träna sig i att hantera sina svärd vid fem års ålder . vid templen leddes deras träning av svärdmästare och träningen var hård men uppmuntrande . svärdmästarna utmanade hela tiden sina elever att nå nya höjder av personliga rekord och eleverna fick aldrig höra att de inte dög . många trodde att detta var en av anledningarna till att Muncrol var bland de bästa fäktarna i galaxen . men många h??ll med om att det ochså berodde på Muncrols hängivenhet och envishet när de tränade . det var inte ovanligt att träningspass varade i flera dagar .

när de kom tillbaka hade Kimera börjat dyka upp på allvar . från att ha varit ett halvdussin skepp på basen var det nu över hundra skepp av olika klasser . en Jagare stod och rök i aktern efter att den tillfälliga reparationen av motorerna hade gett upp och baspersonal kom rusande för att släcka elden . en bit därifrån stod ett Hangarskepp och lastade ut sårade och bredvid den stod en Slagkryssare och man hade börjat plocka loss förstörda kanontorn . när de närmade sig en Korvett hörde Anlath en röst han inte hört på många år .

-"lever du än ? " sa rösten .

Anlath och Ronlath vände sig om . där stod en gammal krigare från Ghearan-Kimera . han torkade av en självlysande grön vätska från axelskyddet på höger axel . precis som underarmsskydden och vadskydden var axelskyddet gjort i mörkbrunt läder precis som bältet och det fem decimeter breda bälte som gick från axelskyddet till vänstra höften där dubbelhölstret satt .

-"på nått sätt verkar jag ha gjort gudarna sura på mig . " svarade Anlath .

-"och du verkar inte ha beviljats en ärofull död i strid du heller Morr Guren . " sa han och tog tag i vännens högra underarm . denne gjorde samma sak .

-" det här är min vän Ronlath . " sa Anlath .

-" en ära . " sa Morr Guren .

-"äran är min . " svarade Ronlath .

de gick vidare runt basen .

-"striden verkar ha varit kostsam för er . " sa Ronlath .

-"och för er . jag såg era skepp vid den där stationen vid Orion VII . Gar gjorde hårt motstånd " sa Morr Guren .

-" men de förlorade fler skepp än oss , vilket kan ses som bra . deras allierade har inte förlorat några styrkor men Gar utgör inget hot på ett tag ." sa Anlath .

då sa Morr Guren vad de alla tänkte .

-"det här var säkert planen hela tiden . Xion visste mycket väl vad Gar skulle göra och vad vi skulle göra så de fick oss att anfalla och förlora massa skepp . " sa han .

ingen som kände till Xion skulle ha tyckt att det var en tokig tanke . det var så de ofta gjorde . för länge sedan när de byggde sitt imperium lurade de ofta två raser att slåss mot varandra innan de kom och tog över det som var kvar . hade det inte varit för "legionerna" hade samma sak hänt mellan Muncrol och Kimera under storkriget . "legionerna" kände till sina forna herrars taktik och förkärlek för manipulation väl och varnade dem de slogs sida vid sida med för vad som höll på att hända .

de gick vidare tills de stötte ihop med kaptenen på "vakruth" . Anlath presenterade Morr Guren och Ronlath presenterade kaptenen .

-" Vad ska du göra nu ? " sa Anlath till Morr Guren .

-" tja , jag måste vänta här till mitt skepp är reparerat . men sen ska jag göra en vän till mig en tjänst . "blev svaret .

de sa adjö eftersom det var dax för "Noragh" att fortsätta hemåt . skeppet var redo att lyfta när man fick veta att antigravitationsgeneratorn krånglade på grund av det stora antal skepp som lyfte och landade . det största skepp som utan risk kunde träda in i en planets gravitation var Korvetter , sen var skeppen för tunga och behövde hjälp vid start och landning av en antigravitationsgenerator . alla rymdhamnar och flottbaser hade en sådan .

efter en timme hade man fått igång generatorn men nu var det trettio skepp som väntade på att få landa och landande fick alltid företräde . tillslut var man på väg , de passerade ytterkanten av Unori rymd när radarofficeren upptäckte tolv skepp av olika typer och raser . vid närmare titt såg man ett skepp som var jagat av inte bara Muncrol utan ochså av båda deras allierade och av Unori , Galaktiska rådet och till och med människorna .

-" gudarna är med mig ! "Black Serpent" ! nu ska hon inte komma undan ! " utbrast kaptenen .

Anlath och Ronlath klättrade in i sina Attackfighters och Anlath kollade skeppets två Laserkanoner . medan han placerades i rännan tänkte han att av de olika Attackfighters han flugit var Mucrols hans favorit . de Attackfighters som Unori hade var bökiga och han förstod inte vad de tänkt på när de placerade kontrollerna som de gjort . Kimera hade placerat cockpiten längst bak med motorerna på sidorna vilket var dugligt men han tyckte motorerna reagerade långsamt vilket kunde vara ödesstiget i en flygstrid . Eldar hade värst attackfighters av alla . de hade placerat cockpiten bredvid kroppen på vänster sida vid Attackfighterns enda vinge och piloten låg på mage . detta gjorde det svårt att fokusera . inte för att en Muncrol inte skulle klara av nåt sånt men ju mer som hindrade ens skicklighet desto sämre .

både Anlath och Ronlath hade sett det efterjagade skeppet flera gånger under de piratjakter som de deltagit i . fyra gånger tidigare hade Anlath tvingats se på när piratskeppet undkom och senast hade han svurit vid sin klan , kejsaren och sina svärd . ja , till och med vid Muncrols alla fyra krigsgudar att nästa gång skulle han sätta stopp för Kapten Morgan om han så måste ramma "Black Serpent" . nu mindes han sin ed medan han avfyrade Attackfighterns Laserkanoner mot en Korvett , stulen från en av raserna i Galaktiska rådet .

genom åren hade man hört rykten om att Kapten Morgan förbättrat sitt skepp rejält . han hade utrustat det med Torpedtuber , Masonkanoner , Ionkanoner och mängder med Laserkanontorn och Tachionkanontorn . han hade ochså förstärkt skeppets pansar . och kaptenen för "Noragh" visste att en Attackfighter inte skulle kunna orsaka nån betydande skada om han inte rammade skeppet så han vände sig åt sin kommunikationsofficer och sa åt honom att skicka ett meddelande om att de siktat "Black Serpent"och att de bjöd in alla som ville se skeppet besegrat.

ett av de ombyggda fraktskeppen hade förmågan att ta med sig ett dussin Attackfighters men dessa var tvungna att lyfta själva . nu angrep Anlath och Ronlath dessa och bjöd upp till dans . de båda skeppen snurrrade medan de spottade ut Laserstrålar mot piraterna .

Ronlath började en flygduell med en gammal Attackfighter som tillhört Xion , troligen bärgad från nåt slagfält från storkriget . han loopade , rollade och loopade igen och kom bakom sin motståndare som började svänga hit och dit för att inte ge Svärdmästaren sikte . Anlath jagade efter en ombyggd Racepod . den ombyggda tävlingsfarkosten från Jorden svängde , rollade och försökte skaka av sig sin förföljare . till skillnad från Ronlath som kände väl till hur hans motståndare kunde flyga hade Anlath lite problem med att hänga med , men efter ett tag hade han lärt sig hur snabba manövrar Racepoden kunde göra och väntade tills han var i rätt läge .

-"nu . " tänkte han och höll in avtryckaren .

Laserkanonerna spottade ut röda strålar och tre träffade Racepoden som exploderade . av de andra Attackfighters som det ombyggda fraktskeppet hade haft var tre kvar , Ronlath hade besegrat sin motståndare och sju andra hade skjutits ner av de andra piloterna från "Noragh" .

-" var är han ! " ropade Ronlath .

Anlath såg sig om . "Black Serpent" var borta .

-"Neeeej ! förbanne dej ! du är min ! jag ska jaga dej till mitt sista andetag ! " vrålade Anlath .

han hade bestämt sig vilket han berättade för Ronlath när de gick över Hangardäck mot hissen .

-"när vi kommer tillbaka till Muncrol Prime ska jag hitta ett skepp och en besättning . sen ska jag jaga det där Piratskeppet tills jag fångat henne , om det så tar alla dagar jag har kvar . " sa han .

-" jag följer med . " sa Ronlath .

väl tillbaka på Muncrol Prime ville Ronlath först hälsa på sin dotter . de gick runt huvudstadens ytterkanter med dess tre murar hur gamla de var visste man inte men det faktum att de stått där så länge gav Muncrol en känsla av att så länge de fanns skulle Muncrol finnas . de passerade en av de fästningar som klanerna rest innanför den innersta muren . den var precis som murarna gjord i grå sten och höjde sig trettio meter upp över deras huvuden . efter fästningen kom de till en låg mur som övergick till ett litet fyrkantigt hus , sen kom en stor träport följd av ett till litet hus och sen mur igen . Ronlath öppnade porten och de gick över den femton gånger femton meter stora gårdsplanen och fram till ett tvåvåningshus med en dörr i mitten och tre fönster på vardera sidan . Ronlath ropade men fick inget svar . de gick ut på gården igen och mot ett av de mindre husen och klev in . lutad över en bänk stod en ung kvinna och sysslade med samma sak som kvinnor sysslade med ofta nu för tiden . under storkriget hade "legionerna" utbildat kvinnorna i teknologi och väckt deras intresse för allt vad uppfinningar hette .

Ronlath lutade sig nämre den unga kvinnans öra .

-"god morgon dotter . vad bygger du den här gången ? " sa han i örat på henne .

-"far ! du är hemma . " sa dottern och tittade äntligen upp och kramade om sin far.

-"ja , och jag har med mig en gäst . " sa Ronlath .

-"mästare . " sa dottern och bugade lite .

-" Anlath , du minns nog Devrian . men senast du såg henne hade hon ännu inte fått tentakler . " sa Ronlath .

-"men hon hade en förmåga att suga på andras . " nickade Anlath .

Devrian blev road .

-" och nu har vi en ny som vill smaka på dem . " sa hon .

Ronlath blev förvirrad .

-" vad menar du med det ? " frågade han .

-"du har blivit morfar sen du gav dig av till Kavlos III . " svarade hans dotter .

-" men jag var bara borta i fyra Månader . " sa Ronlath .

-" ja , du var borta tre Mankhram men det hade redan gått fyra Mankhram när du gav dig av . " sa hans dotter .

det visade sig att Ronlath´s barnbarn var sin mor lik och så fort hon lagt sin avkomma i Anlath´s armar tog barnet tag i en av hans tentakler och stoppade ändan i munnen .

-"var är hans far ? frågade Ronlath .

-" på Muncrol IV . de hade problem med fästningen Agur-Sar ." svarade hans dotter .

de stannade över natten och för att återgälda gästfriheten bjöd Anlath familjen till hans hem . en flygtransport tog dem till Uthar provinsen där Goba-Dur reste sig så att man kunde se provinsens tre byar från fästningens murar . Goba-Dur hade byggts för mycket länge sedan och enligt Muncroltradition var klanen Molath´s huvudsäte orört och man antingen gick eller red dit . de hade inte mycket tid så de bestämde sig att rida och i en av byarna höll Venrath , brorson till Anlath på med att föda upp Hok-Ramur . dessa kraftiga djur på två meter i mankhöjd brölade i inhängnaden när de kom nämre .

en av de mer mörkhåriga stångade inhägnaden med sina kraftiga betar och en mer ljusgrå med en svart rand längs ryggen frustade .

-"tysta era dräglande stinkdjur ! " vrålade en röst och en man kom runt husknuten .

-"brorson . "nickade Anlath .

-"farbror ! "utropade Venrath och kramade om sin farbror .

-"vi har gäster . " sa Anlath .

-"mästare . " sa Venrath till Ronlath och bugade lite .

-"det här är hans dotter Devrian med hans barnbarn . " sa Anlath .

-"jag är ärad ! " sa Venrath .

-"vi vill låna några djur till fästningen . " sa Anlath .

-"visst , ta vilka ni vill . " svarade Venrath .

Anlath var mer van vid Hok-Ramur än de andra så Ronlath lät honom välja ut tre medan han stod hos sin dotter och Venrath . Anlath tog tag i högerbeten på en som stod och frustade medan den trampade med frambenen . man var tvungen att vara bestämd mot den annars kunde man få en bete eller ett par tänder . han tog tag i den tjocka pälsen och vände sig mot Venrath .

-"den här har Shak-rew . " sa han .

Venrath kom fram och tittade . hudsjukdomen var vanlig och inte farlig om den sköttes om ordentligt . först måste djuret isoleras från de andra för att inte sprida smittan sen var det salvor och medecin . gjorde man det kunde djuret bli helt friskt annars följde håravfall och andra mer livshotande sjukdomar . tre andra djur valdes ut och sadlades på innan Anlath , Ronlath och Devrian red upp till fästningen där åtta familjer ur klanen bodde .

de möttes på borggården av Gonrath , klanen Molath´s överhuvud . precis som Venrath tidigare visade han den respekt som krävdes och han visade även stor gästfrihet och erbjöd sig att visa dem runt . Devrian hade inte varit i en fästning förr eftersom hennes egen klan hade förlorat sin fästning i ett Jordskalv för hundra år sen och man var tvungen att känna en ur klanen för att kunna bli inbjuden . präster , Pak-Ma-Rah och kejsaren var undantag . därför såg hon sig om hela tiden . hon hade sett klanen Molath´s märke och fästningens namn på en stor , rund bronsplåt över porten och i salarna hängde Mosh-takh i kors med Bak-Tegh .

Bak-Tegh var det svärd som en Muncrol fick vid ingången till "De fyra gudarnas tempel" vid fem års ålder , det var ett tecken på hans tillhörighet till Kejsaren och imperiet . en Muncrol som blivit fråntagen detta svärd ansågs bannlyst och i exil . var det en fiende som tagit svärdet spenderade krigaren all vaken tid på att återta svärdet . om han blivit fråntagen svärdet av kejsaren spenderade han sin tid åt att återupprätta sin heder och därmed få tillbaka det .

Mosh-takh var det svärd varje Muncrol fick vid födseln . varje svärd smiddes av barnets far och var en symbol för hans tillhörighet till klanen . en klan som vanärats ansträngde den sig för att ta reda på sanningen . om det var sant att klanen vanärats kunde den Muncrol som var skyldig bli fråntagen sitt Mosh-takh . en Muncrol som blivit av klanens överhuvud fråntagen detta svärd ansågs klanlös . om han blivit fråntagen svärdet spenderade han sin tid åt att återupprätta sin heder och därmed få tillbaka det .

i rad efter rad hängde dessa svärd från fallna krigare från sextontusen år tillbaka . efter rundturen åt de middag med de andra som bodde här . efter middagen sov man i varsitt rum . på morgonen återvände de till huvudstaden och Anlath och Ronlath började leta skepp och besättning för sin piratjakt .

de märkte att det inte var svårt att hitta krigare som var besvikna över att de inte kunde följa med och när "vakruth" dök upp hoppades de på att man inte gett kaptenen nya order än . de hade tur , Slagskeppet behövde mer reparationer och sen var de lediga . tyvärr hade man förlorat halva besättningen i striden och de behövde fler man om de skulle kunna ta strid .

efter sex dagar var "vakruth" reaparerad och redo för avfärd . man hade fortfarande inte hittat besättning men spåret efter "Black Serpent" började kallna . kapten Negrath beordrade sin besättning att hålla motorerna på en fjärdedels fart .

-"vi har inte reparerat henne för att gå under redan efter start . " sa han .

-" och du vill inte att hon får skrovsprickor och slutar sina dagar som försvar i omloppsbana . " sa Ronlath .

-"tänk inte ens en sådan sak ." flämtade kapten Negrath skrämt .

de passerade rymdfästningen "Tok-Grah" där kapten Negrath bad personalen att kolla "vakruth" efter skrovsprickor hela fyra gånger innan han var nöjd och de kunde fortsätta .

Anlath tänkte återigen på de mörkblå fläckarna som visade hans höga ålder . utan att andra visste det var detta inte det enda tecknet utan han hade under de senaste dagarna börjat känna av stelheten i lederna . han tänkte att om han överlevde detta skulle han förbereda för "Kul-Nashar" när han kom hem .

"Kul-Nashar" var den ceremoni där en krigare som började bli gammal gav sig av på egen hand för att möta en fiende och möta döden på ett ärofullt sätt . under klanfejdernas tid hade en präst sett till att krigarens Mosh-takh och Bak-Tegh

återbördades till klanen men under korstågen blev detta svårare .

när de kom till gränsen för Muncrol rymd upptäckte de åtta skepp i utkanten av sensorernas räckvid . de gick nämre och upptäckte en Attackkryssare , två Slagkryssare , tre Jagare och fem Korvetter på väg hem till Kimera . när man anropade ledarskeppet hörde de en bekant röst .

-" träffade jag inte dej på Unori´s rymdbas ? " sa Morr Guren .

det visade sig att alla skeppen var fyllda med krigare som inte hade nåt skepp längre och när Morr Guren hörde vad de planerade och att de behövde manfolk hade han ett förslag .

-" tyvärr kan inte våra skepp ansluta sig , de behövs hemma ifall Xion hittar på nåt mer . men jag och ett par dussin män står till ert förfogande " sa han .

så efter att sextiofyra frivilliga Kimera blivit överflyttade fortsatte de .

-"nu har vi manskap som kan sköta kanonerna om vi hittar "Black Serpent" , var hon nu är . " sa kapten Negrath .

de var i närheten av Dobra systemet . det var inget av Unoris viktigare solsystem men Dobra VIII hade en fästning med sexhundra man . plötsligt ropade radarofficeren till .

-"kapten ! långdistanssensorerna har upptäckt ett föremål på väg rakt mot Dobras sol ! " rapporterade han .

ett par sekunder senare förvandlades solen till en supernova .

medan de såg chockat på spred sig vågen från supernovan och pulviserade Dobra I , de andra planeterna i Dorba systemet följde efter en efter en .

-"rorsman ! kurs sex , sju , ett , nio ! maxfart ! " befallde kapten Negrath .

"vakruth" kämpade för att komma undan vågen men träffades . vågen hade försvagats så mycket att där den tidigare smulat sönder hela planeter knuffade den bara skeppet hårt ur balans .

-"skaderapport ! " ropade kapten Negrath .

-"motorer utslagna , kommunikationssystemen utslagna , sensorer utslagna . brand i korridor sju , däck åtta , korridor sjutton , däck elva och korridor tretton , däck två . hål i skrovet korridor tjugotre , däck sju , korridor fem , däck trettioåtta och korridor tjugosju , däck tre . elförsörjning på tjugofem procent . " blev svaret .

-"vad var det där ? frågade Anlath .

radarofficeren fattade och sprang fram till långdistanssensorernas kontrollstation och kollade loggarna .

-"det ser ut som en torped , men tio gånger så stor . " sa han sedan .

de fick igång kommunikationssystemen och skulle just anropa närmsta Unoribas när kommunikationsofficeren rapporterade att han fick in nåt .

-"låt höra ! " sa kapten Negrath .

kommunikationsofficeren tryckte på några knappar och ur golvet dök ett hologram av en man helt täckt i nån form av skyddsdräkt upp .

-"...men det gick ju som planerat . " sa mannen .

en annan röst kom in .

-" och du tror att bara för att det gick bra på ett obetydligt , dåligt försvarat solsystem så är du klar professor ? " sa rösten .

-"nej Menadricon . " suckade mannen och sjönk ihop .

sändningen bröts och kapten Negrath befallde kommunikationsofficeren att spåra varifrån den kommit men det var för mycket störningar .

en timma senare satt kapten Negrath , Ronlath , Morr Guren och Anlath runt ett stort runt bord med ett runt hål i mitten i sammanträdesrummet . i hålet syntes ett hologram av Muncrols "Krigsherre" .

titeln "Krigsherre" hade dykt upp igen efter att tusen år gått sedan den förra blev mördad . i vanliga fall hade den som besegrade "Krigsherren" tagit titeln men eftersom den förra inte stupat i ärlig strid hade tävlingar utlysts varje år av kejsaren och översteprästen . först tre år efter att storkriget börjat lyckades svärdmästaren Tahenath av klanen Hogarth förtjäna titeln vilket var tur eftersom korstågen var oorganiserade och åt vilka mål som helst . "Krigsherren" visade vilka mål som var viktiga och skulle prioriteras .

samtidigt hade man börjat ha fler och fler befriade slavar runt omkring deras städer så en diplomatkår bildades . dess ledare fick titeln "Emissarie" och blev den fjärde medlemen av rådet .

den femte medlemen dök upp när man märkte att korstågen lämnade mycket annat att göra det behövdes nån som hanterade gruvorna , matförsörjningen och byggandet . en kvinna tog på sig ansvaret eftersom hon hade bra ideer . titeln "Administrator" var alltså den femte titeln i rådet .

-"vi kan inte ägna oss åt detta just nu , alla våra styrkor är satta på full beredskap för nästa drag från Xion . med tionde armadan skadad har vi fått flytta om vår flotta . nionde armadan har flyttats till tionde försvarslinjen , åttonde armadan till nionde försvarslinjen och så vidare . detta har lämnat första försvarslinjen och sista försvarslinjen utan annat försvar än gardet . vi har kontaktat våra allierade , Unori och Galaktiska rådet men mer kan vi inte göra." sa krigsherren .

-" det här väcker helt klart intresse hos Antari . " sa Morr Guren .

men de hörde snart en sändning som sa att även om Antari var väldigt intresserade så behövdes de på ett annat håll . vad som kunde vara detta värre hot visste man inte . detta var vanligt med Antari , de talade aldrig om vad de hade för sig .

alltså var det bara "vakruth" och hennes besättning som jagade denne mystiske Menadricon .

kapten Negrath , Ronlath , Morr Guren och Anlath reste sig . de visste att deras jakt på "Black Serpent" skulle få skjutas upp . vem denne Menadricon än var måste han stoppas .

de satte fart och började genomsöka systemet .

-"nånstans måste vi väl börja . " sa kapten Negrath .

-" vi kanske skulle ta vår sensorlogg till nån som begriper sig på vetenskap bättre . " sa Anlath .

-" ingen dum idé . men vem känner vi som begriper sig på såna saker ? " sa Morr Guren .

-"hm , under förra piratjakten räddade vi ett forskningsskepp , "UES Stephen Hawking " . de skulle till en vetenskapskonferens på Uma Galios . vi behövde reparera skeppet så vi stannade länge nog för att upptäcka att en av människorna imponerat rejält på de andra forskarna . " sa Ronlath .

-"tror han fick ett laboratorium och ett forskarteam här i området . " sa han fundersamt .

-"då så , vi letar upp honom ! sen vet vi vad vi ska leta efter . " sa Morr Guren .

tre dagar senare var de på en liten koloni som tillhörde Unori . de små husen med runda tak var alla nedsläkta så här dags , men ett lyste . de ringde på och en man med de runda glasögonen långt ner på näsan och det gråa håret stående rätt ut öppnade .

-"ovanligt att få besök så här dags ." sa han.

-"och ovanligt att få besök av Muncrolkrigare . " la han till när han vände sig om och stängde den bruna , slitna morgonrocken .

efter att ha fått förklarat varför de sökt upp honom lovade professor Henry Jones att han skulle hitta svar åt dem .

i tre dagar väntade man medan professorn noggrant tittade på sensorloggarna från "vakruth" .

de satt utanför en resturang och drack en grön dryck när professorn kom gående . medan Ronlath beställde det som professorn gillade la de andra märke till hans ansiktsuttryck .

-"har du hittat nåt ? " frågade Anrath .

-"ja , vem det än var som byggde missilen gjorde han ett bra jobb . jag fick titta på det ni snappade upp av sändningen men jag kände varken igen mannen i skyddsdräkt eller den han talade med . " svarade professorn .

-"men jag upptäckte nåt annat , nåt som jag tror kan hjälpa er . " sa han och plockade fram en utskrift av sensorloggen .

-"kolla här , tydliga tecken på antimateria . " sa han och pekade .

-" antimateria ? ingen är så dum att han sysslar med så instabila saker . " sa Morr Guren .

-" du har rätt . inte ens "svarta stjärnan" använde såna saker . " sa Ronlath .

-"hur som helst lämnar antimateria tydliga spår som ni kan följa , går inte att dölja dem ! " sa professorn .

-"gör "vakruth" klar för avfärd ! nu har vi ett mål ! " sa Anrath .

det tog lång tid att göra "vakruth" klar trots att de fick hjälp av ett tjugotal soldater i Eldar-Alliansens uniform som var på väg hem . det hade hunnit bli mörkt när de äntligen var färdiga . kapten Negrath skulle just till att beordra besättningen ombord när larmet började låta .

-"omkull ! " varnade Morr Guren .

sekunden efter träffades marken av Laserstrålar och en Attackfighter av okänd design svepte ner . en korvett landade och ett sextiotal varelser kom ut ur luckan på undersidan .

kapten Negrath , Anrath och Ronlath drog sina svärd . Morr Guren la handen på kniven där den satt innanför pistolen i dubbelhöstret och log . fienderna anföll och striden böljade över hela rymdhamnen . en Människa från fraktskeppet närmast kontoret stod på ett par lådor och sköt med en pistol i varje hand. en Unori blev nedhuggen bakifrån . Morr Guren kände luftgraget från en yxa när han gick ned på knä . sedan drog han kniven och begravde den i anfallarens bröst i en rörelse .

kapten Negrath gjorde sitt bästa för att hänga med i svärdmästarnas tempo , medan Anrath gick ned på knä svepte sv??rden till och delade en moståndare på mitten . Ronlath hoppade i en båge över en moståndare och landade lätt på vänsterfoten och i samma rörelse gjorde en piruett och stannade med ett blodigt svärd höjt vågrätt över huvudet och det andra lodrätt med spetsen mot marken och två motsåndare föll omkull .

kapten Negrath böjde sig bakåt och undvek bajonetten som skulle ha genomborrat honom innan han svepte uppåt med högra svärdet . hans fiende stannade till , stod där en sekund med förvånade ögon innan det i mitten av pannan sprack upp och en röd linje dök upp i det svarta . därefter föll varelsen raklång och låg död på marken men vid det laget var hans baneman sedan länge upptagen .

Anrath körde knivbladet längs bak på sitt ena svärd i halsen på en motståndare och svepte till mot en annan . medan den ena föll rullade den andres huvud iväg . Ronlath och kapten Negrath var omringade av ett halvdussin motståndare men detta verkade inte bekymra dem de högg ner ena motståndaren efter den andre och med hjälp av krigarna från Muncrol och Kimera lyckades kolonins säkerhetsstyrka snart tvinga anfallarna till reträtt .

efteråt såg de igenom sina förluster . flera av besättningen hade rusat ombord på "vakruth" och bemannat Laserkanontornen och Tachionkanontornen på översidan och även styrbord och babord och drivit bort fiendens Attackfighters men de hade förlorat ett tjugotal män runtom i staden innan dess .

-"vi får fösöka rekrytera här , nåt annat val har vi inte . " sa kapten Negrath .

tre dussin soldater i Eldar-Alliansens uniform och lika många Unori anmälde sig under dagen och de gav sig av . en timma senare satt kapten Negrath , Ronlath och Morr Guren runt bordet i sammanträdesrummet . Anlath stod i hålet .

-"det där var inga pirater . " sa han .

-"de var för skickliga , för precis . " sa kapten Negrath .

-"för organiserade . " sa Ronlath .

-" de var proffs . troligen legosoldater . " sa Morr Guren .

-"frågan är vem de jobbade för . jag misstänker att de jobbade för vår fiende . " sa Anlath .

-"Menadricon ? varför tror du det ? " undrade kapten Negrath .

-" bara en känsla jag har . " svarade Anlath .

då kom en av soldaterna från Eldar-Alliansen in . hon rapporterade att de fick in ett nödanrop .

när kapten Negrath kom ut ur sammanträdesrummet följd av de andra kom hans försteofficer fram .

-"det verkar som om en planet i handelsvägen är under attack . de skickade de här bilderna . "sa hon .

hon aktiverade hologram projektorn framför kaptensstolen . hologramet visade ett stort skepp med bestyckning som bara kunde betyda att hon var ett slagskepp . skeppet hade placerat sig i omloppsbana och bombarderade planeten . försteofficeren bekräftade att de Attackfighters och korvetter som beskyddade slagskeppet var av samma design som de som anfallit Unori kolonin .

-" sätt kurs mot planeten ! högsta möjliga hastighet ! " befallde kapten Negrath .

försteofficeren slog på larmet .

-"stridsläge ! stridsläge ! alla man till sina poster ! " sa hon .

men när de kom till planeten var det redan över . kolonin var förstörd , allt som återstod var rykande ruiner . ett fåtal Korvetter hade försvarat den men allt som återstod av dem var vrakdelar .

de undersökte området när de fick höra raporter om fler attacker . fyra attacker i handelsleden , och fem i Eldar-Alliansens område . tre av dessa hade varit precis som attacken mot Dobra systemet .

de kontaktade Galaktiska rådet och talade om vad de visste . men när sändningen avslutats visste de att det skulle ta lång tid innan rådet kom till ett beslut . tre dagar senare hade de kommit till området för en av attackerna . närmast det område där ett solsystem tidigare varit var sensorerna störda av supernovan men längre bort upptäckte de ett spår av antimateria . de hade följt spåret i en vecka när radarofficeren rapporterade att spåret från antimaterian upphörde . det tog ett tag men sedan hittade de det igen .

-" spåret maskeras av energispåret från motorer . missilen avfyrades från ett skepp här . " sa radarofficeren .

-"vad ska vi göra nu ? energispåret från motorerna lär försvinna långt innan vi hittar var det kom ifrån . " sa Morr Guren .

-"vi får väl fortsätta och fråga alla vi möter . finns inget annat sätt . "

en månad senare hade man letat överallt . de hade stannat på flera planeter och frågat och snappat upp flera meddelanden om attacker på flera planeter . vid två av dessa kom de i tid för att driva fienden på flykten . de var längre ut än Muncrol , Kimera eller Eldar-Alliansen nånsin varit och hade svårt att förstå språket på Tolaria . men de lyckades få upplysningar . sedan gick de runt i staden med dess kilometerhöga tornliknande hus i ett blåaktigt glänsande material . Tolarier var sköna varelser med samma ljusblå hud som Muncrol men istället för tentakler kröntes deras huvuden av meterlångt , vitt hår och de stod överallt i fontäner med händerna sammanslagna över huvudet och verkade sjunga medan de gungade i takt till den stämgaffelliknande sången. medan de gick på torgen hittade Unori och Eldar-Alliansens folk en hel del grejer som intresserade dem men bara maten och drycken var intressant för Kimera och Muncrol .

de köpte flera lådor som de blev försäkrade skulle hålla sig i en vecka men nåt som började bli ett problem var Muncrolmat och "Kas" . de behövde stanna där och vänta på ett fraktskepp och fylla på förråd . ett fraktskepp som hette "Ivanaskova" kom en vecka senare med nog Muncrolmat och "Kas" för ett halvår . medan fraktskeppet lämnade planeten lastade man in maten och förberedde sig för att fortsätta . de hade just lyft och närmade sig planetens måne när radarofficeren ropade till .

tre slagkryssare av samma design som fiendens tidigare skepp kom fram bakom månen . de vände sina kanoner mot "vakruth" och försteofficeren slog på larmet .

-"stridsläge ! stridsläge ! alla man till sina poster ! " ljöd det i högtalarna och besättningen rusade till sina poster .

samtidigt som slagkryssarna närmade sig vände "vakruth" sina kanoner mot den närmsta fienden .

-"torpedtuber redo , Masonkanoner låsta på målet , Plasmakanontorn "Bac" till "Enas" raporterar avvaktar order ! " raporterade vapenofficeren .

-" korh-sha ! " befallde kapten Negrath .

torpeder lämnade de sex torpedtuberna och de åtta Masonkanonerna avfyrade gröna strålar samtidigt som de tre Plasmakanontornen sköt med sina tre kanoner . den närmsta slagkryssaren träffades i fören av alla sex torpederna och Masonkanonernas strålar samtidigt som skeppet träffades av Plasmaenergi och medan slagkryssaren gick under ui en serie explotioner besvarade de båda andra elden och "vakruth" träffades på ett dussin ställen .

-"Ionkanontornen redo ! " raporterade vapenofficeren .

-" fri eldgivning ! " befallde kapten Negrath .

de två Ionkanontornen på babord sida sköt mot den närmsta slagkryssaren medan de på styrbord sida sköt mot den andra . den på styrbord sida träffades i Ionkanontornet som tystnade medan den andra träffades midskepps . slagkryssaren på babord sida sköt igen med sitt Ionkanontorn och "vakruth" skakade av träffarna medan slagkryssaren på styrbord sida sköt igen med torpederna och Masonkanonerna .

-"vi har brand i korridor trettio , däck tolv ! " raporterade försteofficeren .

-"det är sovbarackerna va ? " sa Morr Guren och höjde rösten för att höras över stridslarmet .

-" ja , som tur är finns ingen där nu ! vi kan stänga luckorna dit och pumpa ut luften ur korridoren . " svarade kapten Negrath .

ytterligare en salva från Plasmakanontornen träffade slagkryssaren på styrbord sida och medan små explotioner visade sig överallt fick skeppet slagsida . Plasmakanontornen började vända mot den andra slagkryssaren som började vända bort ifrån slagskeppet . babord Ionkanontorn sköt igen och träffade fienden i aktern och nu hade Plasmakanontornen vänt och gjorde slut på motståndaren med sina kraftiga kanoner .

man återvände till planeten för reparationer . de flesta var arga över att de skulle bli kvar ännu längre . senare samlades man igen i sammanträdesrummet .

-"våra besättningsmän från Unori och Eldar-Alliansen börjar fundera på att ge upp , de tror att spåret efter Menadricon har kallnat när "vakruth" har reparerats och vi kan fortsätta. " sa kapten Negrath .

-"det är inget konstigt med det . " sa Ronlath .

-"de lever inte efter "krigarens väg" och "krigarens lag" som Kimera och Muncrol . " sa Anlath .

-" ja , "krigarens väg" och "krigarens lag" säger att fred uppstår och ett krig är över först när en sida är besegrad . men Unori och Eldar-Alliansen tänker annorlunda . " sa Morr Guren .

-"det sätter oss iallafall i samma knipa vi var i när vi stötte på era skepp utanför vårt territorrium . och som vi hamnade i efter striden vid Unorikolonin ." sa kapten Negrath .

de funderade över vad de skulle ta sig till när en av Eldar-Alliansens offierare , en Hiron som hette Iala och var Batar av första graden kom inrusande . hon hade en idé .

-"istället för att leta efter fienden skulle vi låta fienden hitta oss . " sa hon .

kapten Negrath , Ronlath , Morr Guren och Anlath förstod vad hon menade . de hade hittills varit i strid med fiendens styrkor vid fyra tillfällen och nu borde fienden snart märka att det varit samma slagskepp som besegrade dem och grusade deras planer .

-"om vi kan stoppa några attacker till måste den här Menadricon eller vad ni nu kallar honom tycka att vi är en nagel i ögat och leta upp oss . " sa Iala .

-"jag antar att du har en idé om hur vi ska göra för att hitta fler attacker att sätta stopp för ." sa Anlath .

plötsligt kände sig Iala som om svärdmästarna studerade henne som om de försökte avgöra om hon var en värdig lärjunge . skötte hon sig bra kunde hon bli den första ickeMuncrol som gick i lära hos en svärdmästare .

-"-jo , vi skulle kunna ta en titt på var tidigare attacker har varit och se var flest attacker sker . sen håller vi oss i närheten . " sa hon .

hon höll på att svimma när hon såg de äldre krigarnas gillande nickningar .

medan "vakruth" genomgick reparationer såg hennes besättning över rapporterna över anfallen . en Unori kastade en rapport åt sidan .

-"hälften av rapporterna handlar ju om vanliga piratöverfall , bland annat tre gjorda av det skepp ni ursprungligen gav er ut för att söka reda på . " sa han .

-" roligt att höra att kapten Morgan inte dödats i dessa attacker . " sa Ronlath .

-"då tycker du nog att den här rapporten är ännu roligare . " sa Morr Guren .

-" ett passagerarskepp som flydde från fienden lyckades tillsammans med ett fraktskepp som flydde från "Black Serpent" undkomma när förföljarna istället anföll varandra ." läste han .

de skrattade men deras skratt avbröts av höga röster från den del av rymdhamnen där "vakruth" reparerades .

-"jag sa ju kolla två gånger ! " gormade kapten Negrath .

-"jag tror att han hellre blir av med båda sina svärd än förlorar skeppet . " sa Anlath .

ytterligare tre dagar senare hade man märkt att attackerna rörde sig mot ett solsystem som hette Uray . de var överens om att de borde hinna dit och deras analys visade att ytterligare tre solsystem skulle bli anfallna efter det . det första fem dagar senare , det andra tre dagar efter det och det tredje fyra dagar efter det .

"vakruth" var reparerad och klar för nya strider . efter tre dagars färd var man framme vid det första systemet . de passerade en av de två månarna till Urayha när de såg tre Jagare närma sig planeten .

-"alla kanaler öppna kapten . " rapporterade kommunikationsofficeren .

-"detta är Muncrols slagskepp "vakruth" till de tre jagarna som just ska anfalla Urayha . Urayha är under vårt beskydd . er herre Menadricon ska dö för vår hand . " sa kapten Negrath .

meddelandet var menat att ha tre effekter . dels varnades Urayha , dels skulle Jagarna rapportera till sin chef och helt klart namnge slagskeppet som la sig i och dels talade man om att man kände till Menadricon . jagarna vände sig mot slagskeppet och hoppades hinna vända och fly innan de var inom räckhåll för det mäktiga krigsskeppets Plasmakanoner . självklart hade Jagarna ingen chans att ta upp striden med skeppet så de valde att fly istället .

-" korh-sha ! " befallde kapten Negrath .

Plasmakanontornen öppnade eld och Jagarna träffades av eldgivningen från ett Plasmakanontorn var . "vakruth" öppnade eld med hela sin bestyckning och den närmsta Jagaren träffades och började brinna . en andra salva slog ut nästa av de tre Jagarna och en tredje träffade den sista . de tre fiendeskeppen var allvarligt skadade och Plasmakanontornen gjorde slut på dem . efter att ha stannat för att sköta om skeppet satte de fart till nästa sol system .

där mötte de ett slagskepp .

-"detta är Muncrols slagskepp "vakruth" . er herre Menadricon är en feg "Kovtcha" , hans dagar är räknade . " sa kapten Negrath .

slagskeppet öppnade genast eld varefter "vakruth" besvarade elden med alla sina kanoner . skeppen rörde sig långsamt mot varandra medan de sköt . en titanernas kamp började med skott som gick fram och tillbaka mellan skeppen . återigen brann det i korridor trettio , däck tolv . maskinrummet hade tagit ett antal träffar och maskinchefen hade beordat besättningen att dra på sig maskerna . manskapet i Plasmakanontorn "Bac" rapporterade att de bara hade kraft för en salva till så de siktade på motordelen sköt . fiendens reaktor exploderade och drog resten av skeppet med sig .

efter striden stannade "vakruth" vid rymdstationen de nyss räddat för att reparera skadorna . rymdstationen som såg ut som två pyramider med den ena vänd upp och ner under den andra var ganska avancerad och de små , vitgrå innehavarna hjälpte gärna till , i två dagar arbetade man hårt för att få slagskeppet klart för nästa kamp . och sedan gav man sig av mot det tredje systemet .

när de kom fram till Opeca trodde de att de kommit försent men så dök en styrka på tolv Korvetter och tjugofyra Attackfighters upp .

-"detta är Muncrols slagskepp "vakruth" . vi är här för att försvara detta folk , er herre Menadricon´s planer är redan omintetgjorda. " sa kapten Negrath .

efter att man skickat ut meddelandet förbereddes Laserkanontornen och Tachionkanontornen på strid igen . för första gången sedan attacken mot Unorikolonin skulle tornmanskapen ha något att skjuta på .

i omloppsbana av Opeca III låg en rymdstation som en stor metallring runt planeten och nu aktiverades Laserkanontornen och Tachionkanontornen på rymdstationen . Attackfighters , Patrullskepp och Korvetter kom ut från dess portar och blandade sig i striden . de två sista av fiendens anfallsstyrka flydde och striden var över .

"vakruth"behövde repareras igen . man hade skyndat på reparationerna på förra stället och pressat motorerna för att hinna till Opeca i tid . resultatet var att det gått upp ett hål i fören och maskinrummet hade strålningsläcka .

de tog sig till det näst sista sol systemet . i omloppsbana runt en måne låg sex Attackkryssare och bombarderade en installation på månens yta .

-"detta är Muncrols slagskepp "vakruth" . vid sju tillfällen har vi hindrat Menadricon , er herres planer . nu är vi här för att utmana honom på strid ." sa kapten Negrath .

den här gången anföll man fienden direkt utan att vänta på deras drag . torpedtuberna sköt mot varsin Attackkryssare . sen öppnade Masonkanonerna eld och träffade den i täten . Ionkanontornen öppnade eld och träffade två kryssare därefter sköt Plasmakanontornen och träffade tre andra . sen var Attackkryssarna rakt inpå och flög runt slagskeppet men tack vare att Ionkanonerna och Plasmakanonerna satt i kanontorn hade de inga större problem att träffa de mer manövrerbara kryssarna . Plasmakanontorn "Bac" sköt och en Attackkryssare började driva med motorerna förstörda . Plasmakanontorn "Jeg" sköt och träffade midskepps och Attackkryssaren klövs i två delar . Plasmakanontorn "Enas" träffade en Attackkryssare rakt framifrån och den tog stora skador och flydde . de tre återstående hade alla tagit träffar från Ionkanontornen och flydde de med .

när de kom till det fjärde och sista solsystemet hade deras fiender inte dykt upp så de hade bara att vänta . i skeppet träningsrum fortsatte man att träna . det kändes skönt för Ronlath och Anlath att träna krigare igen . soldaterna från Unori och Eldar-Alliansen hade imponerat på dem så de lät dessa delta i träningen lika mycket som Kimera deltog men Iala fick enskilda lektioner av bägge svärdmästarna . och det gällde inte bara stridskunskap utan mental träning och sån träning endast lärjungar fick . de åt middag och ägnade en stund åt att prata . det visade sig att Iala hade en farfar som tillhört "Legionerna" under storkriget . han hade anslutit sig till dem så fort han blev befriad när Amara föll . Amara var en bit historia och hade under lång tid varit Xions största bas . hela tjugofyra korståg hade kallats för att erövra planeten men inte förrän Kejsaren kallade till ett korståg , översteprästen till ett andra och krigsherren till ett tredje och de tre korstågen hade sammanstrålat föll planeten . de tre korstågens gemensamma styrka hade visat sig överväldigande för Xion . kort därefter bildades "Amara-legionen" och i Eldar-alliansen var den fortfarande ökänd . "Amara-legionen" hade följt med korståget när det drog vidare för att befria ytterligare tolv solsystem. detta korståg leddes gemensamt av Kejsaren , översteprästen och krigsherren och var det mest framgångsrika och största korståget under storkriget .

tre dagar senare dök ett skepp upp .

-" "Arathan" ? vad gör hon här ? " sa Ronlath .

"Arathan" var ett av Muncrols fem största skepp , ett så kallat flaggskepp med samma bestyckning som ett Slagskepp fast med dubbelt så många Ionkanontorn , Laserkanontorn och Tachionkanontorn som slagskeppen hade och ytterligare ett Plasmakanontorn . två av dem hade inte lämnat omloppsbana runt Muncrol sedan storkriget och användes sällan , de var under befäl av kejsaren som förde befälet över "Hadharan" och översteprästen som förde befälet över "Erhadar" . de andra tre lämnade sällan Muncrol rymd men ibland hände det . "Rolathan" tillhörde krigsherren och även om han sällan behövde delta och fann det bättre att ge andra krigare äran hände det att han personligen ledde anfall . "Administratorn" förde befälet över "Kedaran" och hade få affärer utanför Muncrol som han måste sköta personligen men ibland gjorde han det . "Arathan" tillhörde "Emissarien" och var det flaggskepp som oftast lämnade Muncrol rymd .

nu anropade man "vakruth" och meddelade att "Emissarien" ville tala med kapten Negrath , Ronlath , Morr Guren och Anlath .

man hade låtit meddelandet som skulle locka fram Menadricon följa med i rapporten till Muncrols kejserliga råd och det visade sig att meddelandena vid Urayha och Opeca där man sagt att planeterna stod under deras beskydd hade haft en oförutsedd effekt . Muncrols kejserliga råd hade beslutat att stödja dessa svurna eder om beskydd och sa att "vakruth" talat för hela Muncrol . "Emissarien" hade kommit för att personligen bekräfta detta för Urayha och Opeca och han ville personligen tala om detta för de fyra .

när "Arathan" gav sig av kände man glädje. detta kunde lätt leda till att övriga skulle blanda sig i kampen mot Menadricon , Galaktiska rådet skulle nog kunna övertalas att låta Muncrol starta korståg mot Menadricon trots avtalet om krigsskepp i handelsleden eftersom man angrep en fiende som med kraft anfallit dem . men de kände ochså irritation eftersom "Arathan" närvaro mycket väl kunde ha skrämt bort deras fiende .

-" varför skulle "Emissarien" få för sig att tala om nyheterna personligen . han hade likaväl kunnat göra det via en sändning " sa Ronlath .

Anlath höll med även om han inte sa nåt . Morr Guren och kapten Negrath var lika irriterade de .

plötsligt anföll fem Slagkryssare . de upptäckte snart att "vakruth" var en formidabel motståndare . två Slagkryssare besegrades och den ena exploderade medan den andra drev men oddsen var på Slagkryssarnas sida . "vakruth" träffades från alla håll och för tredje gången sedan hon lämnat Muncrol rymd brann det i korridor trettio , däck tolv .de var säkra på att detta var slutet .

-" Tac-Rahem ." sa Ronlath .

-"vor-kalah " svarade Anlath och kapten Negrath .

detta var Muncrols traditionella ord inför en dömd strid . kapten Negrath ägnade några sekunder åt ett förberett meddelande till Muncrol . i meddelandet hyllade han sin besättning och krävde av överhuvudet till sin klan att denne skulle kalla till korståg mot Menadricon . var och en av skeppets besättning fick lämna ett meddelande och alla krävde att man skulle hämnas deras död .

för Muncrolbesättningen betydde det att fyrahundra klaner skulle kalla till korståg . för Kimerabesättningen betydde det att en hel flotta av krigare skulle ansluta sig till korstågen för att söka hämnd . de från Unori och Eldar-alliansen trodde att deras närmaste skulle göra detsamma men ingen utöver familjen skulle ha någon större anledning att ansluta sig .

kapten Negrath befallde att man skulle skjuta en sista salva mot de tre fiendeskeppen och skulle just trycka på knappen som skickade sonden med skeppsloggen och meddelandet innan han beordrade rammning när ett av dem började driva och kolliderade med ett av de andra två . båda Slagkryssarna exploderade och den sista retirerade .

kapten Negrath såg på när Slagkryssaren gav sig av så fort den kunde . "vakruth" var allvarligt skadat men man kunde inte stanna för reparationer . om deras plan skulle lyckas måste de följa efter fienden till hans bas och hålla sig utanför hans sensorer . det verkade som om Slagkryssarens sensorer hade skadats i striden eller var sämre än Muncrols för Slagskryssaren visade inga tecken på att de blivit upptäckta . de kom till en planet med fyra månar .

de stannade bakom en av månarna och såg på när fiendeskeppet närmade sig planeten . medan de gömde sig bakom månen ägnade man sig åt att reparera "vakruth" .

-"jag har sett över våra förluster . " sa kapten Negrath och gick runt i hålet av bordet i sammanträdesrummet .

-" hur många har mött en ärofullt slut ? " frågade Morr Guren .

-"många . vi har inte nog besättning för att ta "vakruth" i strid igen . " svarade kapten Negrath .

-" det verkar ändå som om vi måste ner på planeten för att avsluta det här . " sa Anlath .

-"men hur ska vi göra det ? " frågade Iala .

där var deras problem . de på planeten skulle knappast låta ett krigsskepp från Muncrol landa och även om de gjorde det skulle fienden få veta att de var där .

-"det finns fler än ett sätt att anfalla med heder . " sa Ronlath .

-"vi får helt enkelt bevaka planeten och komma på ett sätt . " sa Anlath .

under tre dagar låg de gömda bakom månen och såg flera av fiendens krigsskepp komma och gå men såg ochså flera fraktare av olika raser , bland annat en fraktskyttel från Jorden . en plan dök upp .

-"jag vet vad vi ska göra . vi ska stoppa ett av fraktskeppen och åka med det till planeten " sa Iala .

ett fraktskepp från en värld nära Hegarial på gränsen till Muncrol rymd dök upp som de stoppade och kaptenen var lätt att övertala till att ge dem lift när han fick veta varför . han lovade dessutom att stanna kvar ett tag ifall de behövde fly snabbt . men han behövde en anledning att stanna.

-"skjut sönder den där kraftledaren . vi kan landa utan den men behöver ersätta den för att nå maxfart och den byråkraten till rymdhamnchef sätter sig alltid på tvären , det borde ge oss åtminstone tre dagar här ." sa kaptenen .

Morr Guren ryckte på axlarna och drog sin pistol . han siktade noga för att inte Laserskottet skulle träffa nåt som orsakade att fraktskeppet sprängdes och sköt . sedan gömde de sig i lastrummet och väntade .det var inte lätt att gömma besättningen på "vakruth" vilket nu var trettioåtta kimera , tjugonio Unori , ett tjugotal soldater i Eldar-Alliansens uniform och tusenelva Muncrolkrigare i det lilla lastrummet men det gick .

väl nere på planeten beslöt man att skicka ut spanare . Kimerakrigarna var stora och skulle märkas lätt och Muncrol hade problem med att gömma sina svärd under kläderna fraktskeppets besättning fixat fram så uppdraget föll på Unori och Eldar-Alliansens soldater . de andra gömde sig hela dagen på fraktskeppet . på kvällen kom spanarna tillbaka .

-"av vad vi kunnat utröna bor de som är ansvariga för attackerna i tornet i mitten av staden . " sa Iala .

-"då hittar vi Menadricon i tornet . " sa Ronlath .

-"har du upptäckt ett sätt att ta oss in ? " frågade Anlath .

-"ja , det finns ett hål för ventilationssystemen på östra sidan . " svarade Iala .

-"det blir trångt men till och med en kimera kan komma igenom . " sa hon .

-"försöker du säga att jag är tjock ?" frågade Morr Guren i skämtsam ton .

när natten föll rörde de sig i små grupper mot tornet . de hade fått klart för sig att stadens invånare inte hade nått med Menadricon att göra , faktum var att de verkade inte ens veta vem som bodde i tornet . trots det höll de sig i skuggorna och såg sig om ifall att nån från tornet var ute och gick . tornet var enomt , tillräckligt stort för att kunna ha en rymdhamn på toppen . och tre gånger högre än det högsta de sett

gruppen med Ronlath , Morr Guren , kapten Negrath , Anlath och Iala stannade vid ventilationshålet . hela besättningen skulle inte kunna ta sig in den vägen men de visste var huvudporten var och medan deras grupp tog sig in genom hålet skulle resten samlas vid porten och vänta på att den öppnades .

-"känner ni lukten ? " frågade Morr Guren när han var halvvägs genom ventilationen .

-" ja , vad är det för nåt ? " viskade kapten Negrath .

-"kemikalier ? " trodde Iala .

de kom ut ur vetilationsröret och såg sig om .

-" ett laboratorium ! " sa Iala .

de såg två meter höga tuber fyllda med grön vätska utmed väggarna . en Muncrol gick nämre medan han drog sina svärd .

då såg de att det var människor i tuberna .

gruppen gick vidare ut ur rummet och genom en korridor . de skulle just öppna en dörr och gå in i nästa korridor när en vaktstyrka dök upp . Ronlath , Morr Guren , kapten Negrath och Anlath drog sina svärd och de kastade sig mot vakterna . efter ett tag insåg Iala en sak .

-" vi kan bara vinna om nån öppnar porten ! " ropade hon över stridslarmet .

-" sätt fart ! vi täcker dig ! svarade Morr Guren när han grep tag i kragen på en vakt medan han körde sin kniv i bröstet på en annan .

-"gå med henne ! befallde Anlath två krigare från Kimera och två från Muncrol .

Iala rusade in i nästa korridor tätt följd av krigarna . hon insåg snart vilken labyrint tornet var och hela tiden dök det upp vakter . hon kom fram där en korridor korsade den hon var i och medan hon sprang stötte hon åt vänster med sin femdecimeter lång kniv rakt i ögonhålan i hjälmen på vakten som dök upp .

de andra hade besegrat vaktsyrkan och tänkte att ju mer folk de lockade bort från de nedre planen desto lättare skulle Iala ha att nå och öppna porten så de hade delat på sig . tre Unori och en Kimera sprang med Anlath in i ett rum som uppenbarligen var ännu ett laboratorium med alla möjliga tekniska apparater i . de gick genom rummet mot dörren på andra sidan när åtta vakter dök upp i dörren . soldaterna från Unori reagerade snabbt och höjde sina gevär .

-" nej ! " sa Anlath och hindrade dem .

-"inga distansvapen , vi ska sköta det här enligt "krigarens väg" och "krigarens lag" " sa han .

-"dessutom håller vakterna sina pistoler i hölstret , troligen är det riskabelt att avfyra gevär och pistoler här inne . " sa Kimerakrigaren.

de båda grupperna närmade sig varandra . vakterna svängde med sina "stötstavar" , ett vapen som såg ut som spjut där ena änden orsakade dödliga stötar .

tre vakter gick mot var och en av soldaterna från Unori medan tre andra vände sig mot Anlath och de två återstående gick mot Kimerakrigaren .

Anlath märkte att de här var inte som den förra gruppen de slagits mot . de här var skickligare och visade inga tecken på att underskatta sina motståndare . inte ens deras större antal fick dem att tro att segern var given . de tog det försiktigt och bedömde motståndarna noga , studerade deras steg och hur de rörde sig och avvaktade . grupperna fortsatte att röra sig runt varandra , bedöma varandra och då och då göra utfall som mest var till för att ytterligare bedöma motståndaren .

Anlath vred vänsterfoten och väntade . hans motståndare gjorde ännu ett utfall för att bedöma svärdmästaren men Anlath behövde inte det längre , han visste vad han behövde veta och handlade . hans vänstra ben böjde sig medan Anlath högg till utåt med vänstra svärdet och uppåt med högra medan han vred det åt sidan . en vakt vrålade till och en andra gurglade och gick ned på knä med handen för strupen .

den återstående motståndaren visste att det var över , hela striden hade varit om att bedöma motståndaren och svärdmästaren skulle segra . inget vakten kunde göra nu skulle ändra på nåt . hans utfall skulle blockeras och svärdmästaren hade upptäckt hans blotta och han skulle inte kunna stoppa det dödande hugget när det väl kom . så vakten bugade sig , släppte "stötstaven" och gick därifrån .

Anlath väntade . medan han gjorde det såg han på hur de andra skötte sig . han märkte att de lektioner han och Ronlath gett Unorisoldaterna hade tagit väl och en av var ett steg åt sidan från att besegra sin motståndare , en annan dräpte sin med ett hugg mot benet följt av en stöt mot bröstet och den tredje hade redan dödat sin och med tillåtelse av krigaren från Kimera tagit över den ena av hans motståndare . efter att de var klara fortsatte man .

Ronlath ledde en grupp på en av soldaterna från Eldar-Alliansen , två Muncrolkrigare och en Kimerakrigare . de kom ut på en bro som spände över ett stort djup . de hade hunnit halvvägs över när de hörde ett ljud . på båda sidor av bron stod vakter redo med "stötstavar" i händerna .

bron gav dem inte samma möjlighet att bedöma motståndaren som Anlath och hans grupp haft . det trånga utrymmet hindrade alla rörelser och krävde mer av krigarna men varken Kimera eller Muncrol var otränade i såna strider . Eldar-Alliansens soldater fick inte träning med närstrid som huvudinriktning så Angurianen i gruppen tog mittenposten medan Ronlath och den ena av de två Muncrolkrigarna stallde sig så att de mötte fienden från ena sidan samtidigt som den andre av de två Muncrolkrigarna och Kimerakrigaren stallde sig så att de mötte fienden från andra sidan .

vakterna anföll från båda hållen . Angurianen hade tagit över en "stötstav" från en fallen vakt och använde vapnets längd för att nå motståndarna med krigarna som mur . "stötstavarna" jämnade med sin längd ut skillnaden i skicklighet som var men inte tillräckligt . efter flera minuters kamp hade vakterna nedgjorts och Ronlath hj??lpte Muncrolkrigaren bredvid honom upp på fötter .

Morr Guren och hans grupp på fyra soldater från Eldar-Alliansen hade kommit till sovbarrackerna . de sprang genom en sal när vakter dök upp i båda dörrarna och sköt med sina gevär . medan de dök i skydd bakom sängarna och skåpen sköt Morr Guren och hans grupp tillbaka . en av vakterna föll i dörröppningen . Morr Guren fnös och reste sig upp i sittande , siktade och sköt och en som just tagit sikte på en av hans män föll bakåt och låg död på rygg . genast blev han tvungen att huka sig ner igen .

en av hans män siktade noga med sitt gevär och sköt . skottet åtföljdes av ett skrik och den vakt som bara stuckit ut en arm och tillräckligt av sitt huvud för att kunna se stapplade bakåt och föll . de andra två soldaterna vände sina gevär mot vakterna som hade rusat in och tagit skydd bakom sängarna längst bort . de avfyrade tre snabba skott var . vakten till höger hukade sig medan den andra träffades i bröstet .

Morr Guren och soldaten bakom skåpet sköt en snabb salva mot den andra dörren och tvingade de två vakterna att ta skydd . då kom det som Morr Guren undrat varför de inte tänkt på innan . en silverfärgad cylinder med en blå lampa i ändan kom inrullande . Morr Guren och tre av soldaterna sköt mot dörrarna medan den fjärde plockade upp cylinden och kastade tillbaka den . de kastade sig omkull och sekunden efteråt exploderade korridoren på andra sidan av bortre dörren . de två vakterna vid andra dörren dök upp men hann aldrig trycka av .

kapten Negrath och en grupp på en Muncrolkrigare och tre krigare från Kimera gick i vad som verkade vara en fabrik för Attackfighters när de anfölls från tre håll , snabbt stallde de sig i cirkel med ryggen mot cirkels mitt och en meter emellan sig för att få svängrum . hela tiden rörde de sig och fällde vakt efter vakt . kapten Negrath vred sig undan ett vapen medan han högg ner dess ägare och parerade ett yxvapen i en och samma rörelse . han hukade sig och snurrade runt och fällde yxmannen .

när har reste sig upp såg han Muncrolkrigaren parera med ena svärdet och stöta med det andra . han hann se en krigare från Kimera använda sin kniv till att styra en stöt från sin motståndare så att spjutet träffade en annan i bröstet . sen anföll en vakt honom . vakten kom rusande med ett yxvapen höjt över huvudet . precis som vakten nåt fram

snurrade kapten Negrath runt , parerade vaktens hugg och gjorde ett eget utfall . vakten tog ett steg tillbaka och undvek hugget innan han gjorde ett nytt utfall . kapten Negrath var nära att träffa med nästa hugg . men insåg att de var lika skickliga . han behövde göra nåt . han bedömde motståndaren och visste hur mycket han skulle vrida sig . nästa hugg motståndaren kom med träffade honom i sidan men detta gjorde att motståndaren var öppen . ett snabbt hugg delade vaktens huvud från kroppen . de tre kvarvarande fienderna var upptagna med de andra i gruppen så kapten Negrath gick fram till den som fallit . tre sår från yxvapen , två från "stötstavar" och en kniv i ryggen visade att Kimerakrigaren kämpat väl .

Iala hade nått till rummet där huvudporten fanns . hon kikade ut i rummet och såg fyrahundra vakter beväpnade med gevär , pistoler och "stötstavar" .

Iala och krigarna från Muncrol och Kimera var överrens om att de var för många även för dem . en krigare föreslog att de skulle hämta en av de granater de sett i ett förråd tidigare . om de satte granaten på nedräkning och gömde sig nära dörren till rummet där huvudporten var skulle de ha en god chans att locka bort större delen av vaktstyrkan . de gick tillbaka till förrådet och satte nedräkningen på en granat på tio minuter .

taktiken lyckades och vaktstyrkan rusade iväg samtidigt som larmet började låta . Iala och krigarna utnyttjade tillfället och rusade fram från sitt gömställe och anföll de kvarvarande vakterna . det var femton vakter kvar men för Iala , de två krigarna från Muncrol och de två krigarna från Kimera var det inga svåra odds . de hade oskadliggjort en tredjedel av vakterna när de som rusat iväg kom tillbaka . Iala rusade mot huvudporten och placerade sin hand i det urgröpta avtrycket på den kupolformade kontrollen som öppnade huvudporten . sakta gled de två dörrarna åt sidan och besättningen på "vakruth" kom in redo för strid i samma stund som ytterligare femhundra vakter stormade in .

Ronlath och hans grupp hörde larmet tjuta och visste att nu skulle det snart komma fiender från alla håll . de rundade ett hörn och genast kastade sig Ronlath och krigaren bredvid ner samtidigt som en grupp vakter längre fram i korridoren öppnade eld . den bakom Ronlath träffades fyra gånger i bröstet medan soldaten från Eldar-Alliansen och Kimerakrigaren drog sig tillbaka bakom hörnet varifrån de kommit . Ronlath drog de två Muncrolpistoler som han bar och som kvinnorna hade haft ett envist jobb att övertala männen till att använda .

anledningen var att de föredrog de traditionella svärden och att "krigarens väg" och "krigarens lag" talade mot att döda på avstånd . kvinnorna lydde dessa inte lika hårt och gjorde undantag när det var nödvändigt . för att få männen att acceptera pistolerna hade man satt fast ett knivblad lika långt som en underarm under den lika l??nga pipan för närstrider .

nu sköt han och den andra krigaren bredvid honom skott efter skott med båda pistolerna där de låg raklånga i korridoren . soldaten från Eldar-Alliansen och Kimerakrigaren dök fram bakom hörnet och sköt de med . Kimerakrigaren hade sin långa pistol i vänstra handen med underarmen stödd mot vänstra knät . soldaten från Eldar-Alliansen stod med sitt gevär över sin kamrat och siktade noga innan han tryckte av . Ronlath rullade över på rygg och sköt mot vakterna som kom från andra hållet samtidigt som soldaten från Eldar-Alliansen vände sitt stora gevär åt det hållet .

Morr Guren hade precis som Ronlath hört larmet och hans grupp snabbade sig på eftersom korridoren varken var bra för närstrid eller för strid med pistol och gevär . de blev överfallna i samma stund som de klev in i ett större rum med massa datorer . Morr Guren hann märka att hans grupp tränats väl ombord på "vakruth" och reagerade snabbt . alla fem drog sina knivar samtidigt och lyckades hugga ner en motståndare var precis som denne nådde fram . en av soldaterna grep tag i en "stötstav" och vred den så att det långa skaftet blockerade hugget från ett yxvapen och stötte sin kniv i bröstet på "stötstavens" ägare .

Morr Guren stötte med kniven rakt upp under hakan på vakten han slogs mot och parerade en stöt från nästa anfallare . han skar till och medan hans motståndare föll vände han sig mot nästa . men han var inte snabb nog och han kände hur vaktens yxvapen skar i sidan . detta retade honom men han var för erfaren för att låta sig påverkas och tappa koncentrationen . han kröp ihop och svepte till med benet i en spark . denna stridskonst som Kimera tränade i skilde sig åt beroende på vilken kontinent stilen kom i från men den var ytterst effektiv och Morr Guren hörde motståndarens vad brista . han gjorde slut på motståndarens liv och reste sig upp .

när han såg sig om föll blicken på en soldat från Eldar-Alliansen som matt försökte hugga sin motståndare medan han sjönk ihop . hugget missade och vakten höjde sitt yxvapen . Morr Guren lät höra ett stridsrop medan han anföll och vakten vände sig mot honom . Morr Guren duckade för vaktens hugg och svepte med kniven . vakten tog ett steg tillbaka och gjorde ett nytt utfall som undveks varefter Morr Guren gjorde ett utfall . detta höll på ett par omgångar innan Morr Gurens erfarenhet avgjorde det hela . han tog ett steg åt sidan och medan motståndarens yxvapen svepte förbi honom svepte han till med armen och begravde sin kniv i vaktens rygg .

Anlath och hans grupp hade just besegrat den andra gruppen de stött på . Anlath böjde vid Unorisoldaten som stupat och la hans händer över bröstet innan han la sina händer över sina lår och slöt ögonen .

-"gudar , här kommer en krigare ." sa han .

sedan öppnade han ögonen och reste sig . medan de gick vidare tänke han på att han snart skulle säga dessa ord igen under sin "Kul-Nashar" som avslutandes med orden "jag tar mina fiender med mig i döden" . hans ålder hade visat sig under striden . ett hugg som han förr haft lätt att parera hade nästan ändat hans liv och han tryckte handen mot såret . i slutet av korridoren hittade de en antigravitationslifthiss och klev in , en av de två Unorisoldaterna öppnade kontrollen och fick hissen att åka till översta planet .

när de klev ut såg de en lång korridor med tungt beväpnade vakter längs bak . Anlath rusade ut ur hissen tätt följd av Kimerakrigaren och tog skydd bakom hörnet samtidigt som vakterna sköt med allt de hade . medan Anlath och Kimerakrigaren besvarade elden och täckte sina kamrater lämnade Unorisoldaterna hissen och tog skydd bakom det andra hörnet . en vakt föll och två till men det var omöjligt att nå den andra änden av korridoren . Anlath sköt ner en till vakt när en av de Unorisoldaterna ropade till . hissen var på väg upp och från de två korridorerna där de stod hördes ljudet av springande fötter .

Iala hade kommit in i ytterligare ett rum . striden hade spridit sig från huvudporten och besättningen på "vakruth" stred i korridor efter korridor . Iala skulle just lämna rummet när tre vakter dök upp . de lektioner hon fått av de båda svärdmästarna visade sig tjäna henne väl och hon parerade , snurrade och duckade . hennes eget utfall fällde två motståndare på samma gång . men hon hade bara ett par dagars lektioner och hon var trött så den sista motståndaren fick in ett armbågsslag i nacken och följde snabbt upp med ett knä mot revbenen och ett dubbelt handflateslag mot bröstkorgen som fällde henne . Iala var envis och försökte resa på sig men såg vakten höja sitt yxvapen .

hissen stannade och dörrarna öppnades . ut klev kapten Negrath , han insåg snabbt situationen och tog skydd på samma sida som Anlath . de skulle just bedömma situationen när gallret i taket till ventilationen plötsligt föll ner . sen hoppade två Eldar-soldater ner ledda av Morr Guren med sin ljusbruna läderrock helt täckt av grönt , blått och rött blod .

-"vi tyckte trapporna var för jobbiga. " sa han .

kapten Negrath och hans grupp placerade sig så att de täckte ena korridoren medan Morr Guren och hans grupp vände sig mot den andra och höll vakterna borta . som tur var stod det lådor vid hissen som de kunde ta skydd bakom .

-"det är fortfarande för svårt att nå andra änden av korridoren . " sa kapten Negrath .

-"till och med för några som är så skickliga som vi . " sa Morr Guren .

-"och vi är sårade , något som hindrar våra rörelser mer än vi tror . " sa Anlath .

Iala märkte att armbågsslaget mot nacken hade varit genomtänkt och paralyserade hennes muskler och hindrade henne från att resa sig . hon såg yxbladet komma nämre och visste att det var slut . plötsligt dök det upp två Muncrolsvärd som blockerade yxan . hon såg förvånat på Ronlath som vände sig mot hennes motståndare . hon kände fortfarande av slaget och kunde bara se på medan vakten vände sig mot hennes lärare . vakten gjorde utfall men Ronlath var för snabb . vakten snubblade dubbelvikt vidare ett par steg innan han föll ihop . kvar stod svärdmästaren med svärdet höjt

vid hissen började man fundera på att anfalla och ta så många med sig man kunde när hissdörrarna öppnades igen .

-" ta skydd ! " ropade Iala .

ned längs korridoren rullade den granat hon tagit med sig från förrådet . explotionen skakade tornet och sedan stormade man framåt . dörrarna gled lätt upp och de fem gick in i en stor sal . på ena väggen fanns en karta över de områden som låg närmast deras imperier . på en tron satt en l??ng smal varelse .

-"välkomna , besättning på "vakruth" ! för vilka kan ni annars vara ? en blandning av Muncrol , Kimera , Unori och Eldar-alliansen . " sa varelsen .

den silverhudade varelsen reste sig .

'

-"jag är Menadricon . och jag måste säga att ert sätt att lägga er i mina angelägenheter har varit högst irriterande ." sa han .

femtio vakter kom plötsligt in och stallde upp sig i en cirkel runt salen .

-" Menadricon är min ." sa Anlath lågt .

Ronlath , Morr Guren och kapten Negrath var lite sura över att Anlath hunnit tinga ledaren först men nu spred de sig mot sidorna .

-" döda dem ! " befallde Menadricon .

vakterna anföll och kampen började . Anlath såg Menadricon försvinna uppför en trappa och kämpade för att nå fram .

en liten , snabb enmansfarkost väntade på taket . Menadricon tryckte på fjärrkontrollen och öppnade dörren . han skulle just gå in men stannade och vände sig om . vinden fick den slitna , svarta rocken att dansa runt benen på mannen som stod bakom honom .

-"jag vet vem du är ." sa Anlath .

-"och vem är jag , Muncrolkrigare ? " frågade Menadricon .

-"du är projekt omega , skapad av Xion under storkriget . en supersoldat . " svarade Anlath .

-"ja , jag skapades för det här . att skapa kaos i universum . sedan storkriget slutade för hundra år sedan har jag förberett det här ." sa Menadricon .

-"så du jobbar för Xion ." sa Anlath .

-"det är väl uppenbart , men nu måste jag ge mig av . " sa Menadricon .

-"jag tänker inte låta dig göra det ." sa Anlath .

-"naturligtvis ." sa Menadricon .

han tog fram ett Muncrolsvärd .

-"vet du vad det här är ? det är det Bak-Tegh som tillhörde Namath av klanen Horagh , en av era största hjältar tror jag ." sa han .

Menadricon bugade lätt .

-"mästare ." sa han .

de två började cirkla runt . hela tiden med ögonen på den andre , hela tiden bedömande den andre . hela tiden gick utfall åt båda håll , hela tiden cirklade de runt . Menadricon stannade till och Anlath gjorde utfall men Menadricon parerade och svepte till uppåt med svärdet . Anlath kastades bakåt och landade på rygg . han reste sig mödosamt och tog sig för såret . han stirrade på Menadricon som åter stod i utgångsställning och plockade upp sitt Mosh-takh . åter började de cirkla och göra utfall . Anlath kände att hans sår skulle tillsammans med tröttheten från striden under dagen och hans egen höga ålder ge Menadricon övertaget om han inte gjorde nåt snart .

när Menadricon gjorde utfall gjorde Anlath det ochså med ena svärdet samtidigt som han parerade Menadricons svärd med det andra . men Menadricon tog ett steg åt sidan och medan hugget missade svepte han till med sitt svärd . Anlath kände svärdet träffa i ryggslutet och föll på mage . återigen reste han sig , återigen började de cirkla och göra utfall . Anlath gjorde utfall som Menadricon parerade samtidigt som han slet fram en kniv och stötte . kniven trängde in i armhålan och Anlath kände att han tappade greppet om svärdet men den här gången föll han inte ihop . istället sjönk han ner på knä för att plötsligt störta upp medan han stötte uppåt med båda svärden .

-"det var en bra kamp ." sa han till Menadricon där hans fiende stod på knä med båda svärden i bröstkorgen .

-"det...var det...svärdmästare . " sa den döende supersoldaten .

Anlath drog ut svärdet och gjorde slut på sin fiende .

-" kan vi sätta efter "Black Serpent" nu ? " sa en röst bakom Anlath .

SLUT

Redigerad av K´hogh son of Klintoch
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Väldigt intressant historia. Det är alltid kul att följa en icke-människas äventyr. Du skriver väldigt bra.

tack för berömmet (kan du gissa vad "Jocklapooodink" egentligen är ? ledtråd :en av mina favoritefterrätter , denna bruna efterrätt görs i ordning med mjölk innan den får stå och kallna ett tag innan den äts tillsammans med grädde eller vaniljsås eller bådeoch .)

Redigerad av K´hogh son of Klintoch
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Jag håller med ovanstående. Denna bok börjar mycket bra (bättre än den förra) och fångar intresset direkt. Det märks att du har förbättrat din kvalitet och gillar att skriva. J.

tackar . ett problem är att för att fatta den här boken måste man kanske läst förra men tävlingen fortsätter :gissa vad "Jocklapooodink" egentligen är ? ledtråd :en av mina favoritefterrätter , denna bruna efterrätt vispas med mjölk innan den får stå och kallna ett tag i kylskåpet innan den äts tillsammans med grädde eller vaniljsås eller ibland bådeoch .)

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Jag håller med ovanstående. Denna bok börjar mycket bra (bättre än den förra) och fångar intresset direkt. Det märks att du har förbättrat din kvalitet och gillar att skriva. J.

tackar . ett problem är att för att fatta den här boken måste man kanske läst förra men tävlingen fortsätter :gissa vad "Jocklapooodink" egentligen är ? ledtråd :en av mina favoritefterrätter , denna bruna efterrätt vispas med mjölk innan den får stå och kallna ett tag i kylskåpet innan den äts tillsammans med grädde eller vaniljsås eller ibland bådeoch .)

du snackar om chokladpudding va?? :lol: det får (eller snarare fick) jag varje gång jag hade namnsdag. haha min bror som är 25 nu sa att när han var liten tyckte han att det var fuskit att han inte hade nåt andranamn, han fick ju bara chokladpudding en gång om året :P

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Jag håller med ovanstående. Denna bok börjar mycket bra (bättre än den förra) och fångar intresset direkt. Det märks att du har förbättrat din kvalitet och gillar att skriva. J.

tackar . ett problem är att för att fatta den här boken måste man kanske läst förra men tävlingen fortsätter :gissa vad "Jocklapooodink" egentligen är ? ledtråd :en av mina favoritefterrätter , denna bruna efterrätt vispas med mjölk innan den får stå och kallna ett tag i kylskåpet innan den äts tillsammans med grädde eller vaniljsås eller ibland bådeoch .)

du snackar om chokladpudding va?? :lol: det får (eller snarare fick) jag varje gång jag hade namnsdag. haha min bror som är 25 nu sa att när han var liten tyckte han att det var fuskit att han inte hade nåt andranamn, han fick ju bara chokladpudding en gång om året :P

RÄTT! stjärna till NX-01 .

detta visar att det kan finnas problem med olika språk i mitt universum

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Captain's Log. Stardate .......

This is the commanding officer captain Nathan Salomon of the newly commisioned USS United, Liberty Class. The ship is finally ready for the shakedown cruise and my crew together with the department chiefs has arrived too. I look forward to working with them and to explore the galaxy with this high tech ship. Our destination is the Ryalli sector in the Beta Quadrant were we will rendevouz with the USS Olympus at Liberty Station.

The bridge was full of life in this morning. The last check of all systems. Commander Salstroem sat in her chair at the command section. She monitored the systems to read all reports coming on from the departments. Cheif CONN Ben Sander talked with some technicians about the new systems. Cheif Tactical Neno Javar from Cardassia monitored her systems from the tactical section on the right side while Chief Ops Ren Kvar from Andoria laid on the floor and fixed some couplings. At the same time Chief Security Kahlon son of Jator entered the bridge equipped with the new Tactical Assault Suit (TAS) that all security and marine personnel shall wear during crisis. On his back he had put the families Batleth. He was allowed to use it during battle since he was a great warrior in that art. Captain Salomon had changed many directives on this ship. . The Bajorans was allowed to wear their jewelry as was the Vulcans and all others. As long as it did not interfere with their duty or intimidated anyone. Suddenly the captain came out from his ready room. He moved to the command section and sat down in his chair.

- Number One, whats our status. Nathan asked Salstroem.

- All departments report a green except engineering captain.

- Why is that?

- They had some problems down there.

Nathan pressed the comm button on his chair.

- Engineering, this is the captain. Whats the hold up?

- This is Chief Engineer John Mades. We had some problems with the slipstream sir.

- Cant we go to warp commander?

- We can sir but not slipstream.

- Well then, what are we waitng for, the slipstream can be fixed later

- Aye captain. We are ready for shakedown sir.

- Good, Bridge out.

Nathan ended the communications.

- Computer, bring up primary command console

A computer console arrived beside the captain and positioned itself infront of him. A holographic display showed veyrthing he needed to know and enginering now reported a green.

- Number One...

Johanna nod and went up.

- Navigator, plot a course to the Ryalli Sector and engage warp. Use shakedown procedure.

- Aye mam. Heading 268.65 Ryally Sector. Warp 1.

United jumped away into subspace.

- Tactical. start sensor sweep. Test all frequencis. Later we will perform combat sim.

- Security, prepare your teams for extensive simulation of close combat and boarding

- Ops, double check all systems while we are engaged.

- Science, cross check your sensors sweep with Tactical.

- Medical, prepare for simulated casuality

- Engineering, test all systems and report directly to command.

Johanna sat down again and looked while everyone followed her order.

- Nice work commander, Nathan said while overlooking all systems.

Lieutenant Commander Mades stood at the warp controls in engineering and instructed some third class crewmembers what to do.

- Crewman London, crawl up Jeffries Tube 43 and check those couplings. Crewman Jones, help Ensign Evn with the slipstream.

- Aye sir. They said and walked away.

Mades looked up at the warp core. It was a nice ship but many of these new tech was all new and he was the first engineer to test it truly on a deep space assignment. Especially the slipstream. After he read the report from USS Voyager about it he was a bit shaky but he would make it, he had too. His captain needed and trusted him. With the new Borg Computer or the Assimilator as some called it would make the calculations far more faster than a normal computer core. If it all worked well they would have access to the entire galaxy and beyond. That thought made him eager but in the same time scared. They would be the first out there. He shaked his head to throw away that thought and headed into his office. The room was furnished with a desk, a chair, standard Starfleet computer, a commodity replicator and a sofa. On the wall hanged some paintings of motorcycles. He got that interest from his father who built them. He ordered the replicator to make some cafe latte and then he sat down in his chair to study schematics.

Kahlon walked thru the corridor on deck 5 to the messhall to get something to eat. He was one of the first to graduate Starfleet after the famous Liuetenant Miral Paris. She was a rolemodel and he could only dream of meeting her. Kahlon came from the proud family of Jator. They had good contacts with the Federation and a strong position in the Klingon High Council.

jag måste säga att den här historien var rolig ! men den kanske passar bättre in i tråden"Vad tycker ni om detta, Jag som skrivit" eftersom den inte har ett dugg med USS Ullysses eller serien att göra (bland annat nämns Miral paris som vid den tiden är en bäbis).

och sen undrar jag : "varför skriver han på engelska ?" . det får du förklara .

Det stämmer utmärkt det så därför har jag flyttat denna del till nämnda tråd. Vel becomme! J.

Redigerad av K´hogh son of Klintoch
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Han kanske vill ha kontakt med hollywood? lol En sak som jag reagerar på är att befälhavaren sätter igång lite för mycket aktiviteter med en gång. Det är warp, sensor svep, taktiska simuleringar och Q vet vad. Om jag skulle ge mig ut på en shakedown cruise så skulle jag inte stressa utan ta systemen steg för steg ett i taget. Jag skulle mao börja med impulsmoterna och testa dem och på sin höjd testa lite sensorsvep under tiden de testas. När jag vet att impulsmotorerna fungerar så att jag kan ta mig tillbaka aktiverar jag warphärden och testar den inklusive simulerade warpflygningar. När allt fungerar där drar jag upp skeppet i warp. När det fungerar som det ska är det dags att testa taktiska system genom att börja med att ladda upp phasrarna och sedan testskjuta dem och till sist skjuta mot mål. Samma sak med alla andra system lungt och fint. När alla system sedan är testade var och en för sig så kan man dra igång lite red alert drills och combat simulations och högfartstester. Men man ska börja lungt och fint med ett nytt skepp. J.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Han kanske vill ha kontakt med hollywood? lol En sak som jag reagerar på är att befälhavaren sätter igång lite för mycket aktiviteter med en gång. Det är warp, sensor svep, taktiska simuleringar och Q vet vad. Om jag skulle ge mig ut på en shakedown cruise så skulle jag inte stressa utan ta systemen steg för steg ett i taget. Jag skulle mao börja med impulsmoterna och testa dem och på sin höjd testa lite sensorsvep under tiden de testas. När jag vet att impulsmotorerna fungerar så att jag kan ta mig tillbaka aktiverar jag warphärden och testar den inklusive simulerade warpflygningar. När allt fungerar där drar jag upp skeppet i warp. När det fungerar som det ska är det dags att testa taktiska system genom att börja med att ladda upp phasrarna och sedan testskjuta dem och till sist skjuta mot mål. Samma sak med alla andra system lungt och fint. När alla system sedan är testade var och en för sig så kan man dra igång lite red alert drills och combat simulations och högfartstester. Men man ska börja lungt och fint med ett nytt skepp. J.

det kanske är med den kaptenen som det är med Harriman på USS Enterprise NCC-1701-B . min teori om varför man skulle sätta en så velig människa i kaptenstolen på ett skepp vid namn Enterprise är att federationen utkämpat en hård strid där flera mer kompetenta officerer dog . i den striden gick även föregångaren till Enterprise-B under eftersom Enterprise-A var fullt funktionsduglig sist man såg henne . det är min teori iallafall

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

varför jag skriver på engelska. Så att mina amerikanska och kanadensiska vänner kan läsa den när jag skickar över den. Sen orkar jag inte hålla på att översätta alla konstiga ord som är helt naturliga på engelska.

Kapten kanske har lite bråttom, ja, men han har kanske en anledning till detta o. Tex, kommer Kahlon in med T.A.S. som bara andvänds under kriser.

Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

ny historia !

han hade inte hunnit aldrig packa upp efter att Kimera återlämnat basen innan han gav sig av igen . rymdbasen hade lugnat sig lite sen han gav sig av . för fem månader sedan hade basen varit full av gräl och debatter . hela Unori hade delats i två läger , ett som tyckte att "min fiendes fiende är min vän" och tyckte att det var bra att Eldar-alliansen och Kimera fick låna baserna . det andra lägret höll precis som under storkriget på Unoris självständighet och hävdade att de behövde inte nån hjälp från varken Eldar-alliansen , Kimera eller Muncrol .

till det lägret hade Ua sällat sig och han hade inte gillat att regeringen lät de tre imperierna färdas med sina flottor i deras rymd och låna deras baser för en operation Unori hade ingen del i . det faktum att Kimera hade byggt ut basen med nytt försvar och dessutom upprättat ett dussin förrådsdepåer i de närmsta systemen som nu bara väntade på att tas i bruk av Unori hade inte fått honom att ändra åsikt . men sen hade Dobrasystemet förintats och en kort tid efter det även Adransystemet och Jevalsystemet . en fiende som ingen kände till anföll inte bara dem utan även de planeter som tillhörde Galaktiska rådet , Eldar-alliansen och kanske till och med Muncrol . det hade fått de som var emot samarbetet att ändra sig .

han hade åkt till staden Ty-kel där en minnesstund för de åttamiljoner som dog i attacken mot Jevalsystemet hölls . Jeval III hade varit bebott och det hade även Jeval VI . men nu var Ua tillbaka på rymdbasen . han såg ett skepp längst bort som inte tillhörde Unori .det var ett litet skepp av skyttelstorlek och när Ua såg besättningen på fem personer visste han direkt vad de var .

under storkriget hade Xion arbetat med ett projekt kallat "Projekt omega" och som handlade om supersoldater . de flesta hade varit obrottsligt lojala mot Xion men ett trettiotal hade flytt och varnat Eldar-alliansen som skickat en styrka till basen där projektet utvecklades och beskjutit den från omloppsbana till ruiner . man hade trott att alla supersoldater dödats ända tills en av de som varnat Eldar-alliansen blev dödad av en av de överlevande . de övriga bildade jaktlag och hoppades att kunna spåra upp de som kommit undan Eldar-alliansens attack . nu ägnade sig supersoldaterna åt ett liv som innebar "jaga och jagas" .

en timme senare kallades Ua och basens övriga högre officerare till befälhavarens kontor . Ou var Imar av tredje faal och en tredje generationens militär . hans farfar hade träffat hans farmor på bryggan till sin Jagare under storkriget och det var likadant med mormor och morfar . även hans far och mor hade mötts när de tjänstgjorde ihop . så ingen var förvånad över att Ou hade träffat sin fru , även hon en tredje generations militär på samma sätt . nu satt han i sin stol på ena kortsidan av det rektangelformade bordet i rummets mitt . på ena långsidan satt de fem supersoldaterna och på den andra satt Ua och de andra officerarna .

-"ni vet redan vilka det här är , så jag går rakt på sak . " sa Ou .

-"jag har fått veta att en supersoldat gömmer sig på basen . så från och med nu ska antigravitationsgeneratorn vara urkopplad och alla mindre skepp som försöker lämna basen stoppas med våld om så är nödvändigt . " befallde han .

-"hur kan en supersoldat gömma sig här ? vi borde upptäcka honom genast . " sa en officer .

-"han är formändrare . ena stunden kan han se ut som jag , andra stunden ser han ut som Imar Ou , nästa som du . men han kan bara göra humanoider " sa en kvinna med rött svajande hår .

-"och hur avslöjar vi honom ? " frågade Ua .

-"jag är telepat . jag kan känna honom på direkten om jag kommer tillräckligt nära och Jex kan känna hans lukt ."sa kvinnan .

Ua kom att tänka på en rapport om en annan supersoldat .

-"du tänker på Menadricon . vi har sökt honom förgäves i åratal . han dödades förra veckan av en svärdmästare av Muncrol från ett slagskepp som hette "vakruth" . Menadricon var telepat han med . " sa kvinnan .

-"nå , vi märker alla som blivit godkända med en sändare som ger ifrån sig en signal . förr eller senare hittar vi honom . " sa Ou .

därmed var mötet slut och man reste sig .

Ua följde med supersoldaterna till deras rum och pratade med kvinnan .

-"så ni har jagat andra supersoldater länge ? " sa han .

-"jag gömde mig i en liten koloni i Eldar-alliansens område under många år . Jex hittade vi medan vi jagade en supersoldat som jagade honom och Deruul anslöt sig när hans fru och hela hennes grupp blev utplånad i en fälla . men Grol och Naas har jagat supersoldater ända från början . "svarade kvinnan .

-"vänta Drana , jag ser nåt . "sa den taniga , blekgula mannen som kallades Naas .

den rödhåriga kvinnan vände sig mot honom .

-"vad ser du Naas ? " viskade hon .

-"en sprängladdning , bakom panelen där . troligen rörelseaktiverad . " sa mannen .

-"jaså den . " sa Ua .

-"Xion minerade många av baserna när vi gjorde uppror men eftersom vi kände till var de fanns hjälpte det inte värst mycket . vi har hållit dem i skick och flyttar dem med ojämna mellanrum . de aktiveras först vid larmkod röd ." förklarade han .

de kom till den korridor där supersoldaterna skulle bo och Ua sa godnatt . han gick till sitt eget rum och la sig att sova . tre timmar senare vaknade han av att larmet ljöd . han drog hastigt på sig byxorna och rocken och lämnade rummet .

-"vad har hänt ? " frågade han en soldat som sprang förbi .

-"explotion i korridor tolv-Beta ! " svarade soldaten och rusade vidare .

Ua följde efter till korridoren där supersoldaterna hade sina rum och såg förödelsen .

fyra av supersoldaterna hade samlats utanför rummet som tillhörde den de kallade Grol .

Ua skulle just säga till dem att hans död inte skulle bli förgäves när en röst hördes därinnefrån .

-"typiskt , jag gillade den skjortan ." sa rösten och ut kom Grol helt oskadd med undantag för djupa sår som verkade läka av sig själva på bara två sekunder .

det visade sig att någon flyttat en av sprängladdningarna och aktiverat den .

-"tur att det var Grols rum , vem som helst av oss andra hade blivit dödade ."sa Naas .

Jex sniffade och morrade . den vithåriga varelsen höjde sin cybernetiska vänsterarm och pekade .

-"därrråt ! "sa han .

-" hur kunde du överleva explotionen ? " frågade Ua medan de följde efter Jex .

Grol log ett brett leende .

-"jag är skapad för att absorbera energi och förvandla den till en vätska som läker min kropp . de tänkte placera mig i en cell med energistrålar och suga ut vätskan för att ge till sina soldater . " svarade han .

-"så du är med andra ord odödlig ? " frågade Ua .

-"inte alls , jag åldras precis som ni andra och gift , gas och knivar har samma effekt på mig som på alla andra . " svarade Grol .

-"en gång blev jag sårad av så många svärdhugg att de var tvungna att sänka ner mig i en reaktor så att jag kunde läka . " berättade han .

Jex hade stannat vid en lucka .

-"härrr ." sa han .

-"den leder till kraftledningstunneln under basen . " sa Ua .

-"det är sällan någon är där och det bara om någon kraftledare behöver repareras eller bytas ut ." fortsatte han medan han slog in koden som öppnade luckan .

Ua klättrade ner efter de andra och följde efter i den mörka tunneln , svagt upplyst av kraftledarna . lite längre fram stannade Jex och de andra såg varför , en man i Unoriuniform låg i vägen med ansiktet nedåt . Grol kände igen såret på ryggen .

-"en Tac´la ." sa han .

-"vad är en Tac´la ? " frågade Ua .

-"ett yxvapen som användes av Kimera förr ." sa Grol .

-"det är två meter långt med ett yxblad i ena änden och en spjutspets i andra . på mitten sitter ett handtag med knogskydd . " berättade Naas .

-"jag har aldrig sett en Kimera med nåt sånt vapen . "sa Drana .

-"det är för att i slutet av storkriget hängde de vapnen på väggen och svor en ed på att inte ta ner dem innan de hittat kvarlevorna efter deras kejsare . " sa Grol .

-"vilket de inte gjort än . av den anledningen har de inte haft en kejsare på över hundra år eftersom kröningen av den nye kejsaren och begravningen av den gamle är samtidigt ." sa Naas .

de vände kroppen på rygg och såg på den dödes ansikte .

-"den vi jagar har säkert använt hans utseende för att komma in i Grols rum . " sa Ua .

-"ja , men nu har han säkert bytt utseende . " sa Drana .

de fortsatte vidare i en timme när Jex stannade igen .

-"spåret slutarrr härrr . sa han .

tre dagar senare hade man inte kommit närmare att hitta supersoldaten men man hade börjat rensa ut personalen . de hade kallat in dem en efter en i det rum där Drana och Jex väntat men Jex hade inte känt lukten som han följt ner i kraftledningstunneln och Drana hade inte känt några andra tankar än vad de väntat sig att känna hos en förvirrad Unorisoldat .

Ua satt i mässen när larmet ljöd igen . man rusade till det område där svävarfordonen stod uppställda . där på Tachionkanontornet på taket låg supersoldaten kallad Deruul . Grol satt på huk och undersökte kroppen .

-"en Tac´la ?" frågade Ua .

-"ja " svarade supersoldaten och reste på sig .

-" det är det märkliga . Deruul var Telekinetiker . ingen borde ha kunnat komma nära honom med ett så stort vapen i handen ."

-"ingen här i allafall . Unori är inte mycket för eggvapen så det borde ha gjort honom misstänksam . " sa Ua .

basens chefsläkare gjorde en obduktion av Deruul .

-"jag fann en sak . ni ser det här märket precis i såret ? det är ett laserskott . sedan har hugget träffat rakt över det ." sa han .

-"men borde vi inte hört skottet ? " sa Ua .

-"kanske ingen var i närheten . men då undrar jag varför Deruul var där ensam . " sa Naas .

-"vänta lite...jag har livstecken . svaga , men de är där . " sa chefsläkaren .

läkarteamet började arbeta med att rädda Deruuls liv . de andra fick vänta utanför . fem timmar senare kom chefsläkaren ut .

-" han börjar återhämta sig . nu kan vi bara vänta . "sa han .

tre dagar senare vaknade Deruul och fick frågan vad han hade gjort i fordonsgaragen .

-"jag kom på att supersoldaten behöver inte lyfta från basen . om han har ett litet skepp undangömt så kan han lyfta från andra sidan planeten där basens kanoner inte når honom . så jag tänkte kolla att alla fordon var här . " svarade han .

-"oroa dej inte för det . " sa Imar Ou .

-"när jag rapporterade till högkvarteret beslöt de att skicka en styrka på sex korvetter och en Jagare som hindrar alla skepp från att lämna planeten ." berättade han .

Redigerad av K´hogh son of Klintoch
Länk till kommentar
Dela på andra webbplatser

Var med i konversationen

Du kan skriva ett inlägg nu och registrera dig senare. Om du har ett konto, logga in nu för att skriva inlägg med ditt konto.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Inklistrad som formaterad text.   Klistra in som klartext istället

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Ditt tidigare innehåll har återställts.   Rensa editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.


×
×
  • Skapa nytt...