Jump to content

Vad tycker ni om detta


Bebbe

Recommended Posts

Läs detta och säg vad ni tycker. Min grammatik är inte den bästa, jag vet men ni kan väl gissa.

-Sir, a vessel is approihing us. Its an Defiant class. Lt. Dukat said from the tactical station.

- A Defiant? Can you identify? Captain Caine said a bit troubled, there were no other Starfleet vessels in this sector other than theirs.

- Yes, sir...It is the USS Carpe Diem NCC-56891.

- The Carpe Diem? Wasn't she lost two months ago in the Badlands?

- Thats the ship, and she is back. Dukat said.

Caine looked at the viewscreen as the Carpe Diem got closer. It had no apparent damage which was strange after a trip tru the Badlands.

- Lieutenant, hail them. Caine said quikly.

- Aye, sir...wait. Im getting some strange readings. Its not Federation...Its Maquis.

- MAQUIS! All stations, go to red alert. Commander Haleus said.

- What the hell are the Maquis doing with a Defiant vessel?

- They must have boarded it, shall we open fire, captain? Dukat said, his voice had some irritation in it, Obviously, he didn't like the Maquis nor the Colonial Alliance.

- No, wait. Open hailing frequiencies.

- Hailing frequencis open sir, Lt Reese said from Ops.

- This is captain Caine of the Federation starship United. I know that you're the Maquis. Stand down and be prepared to be boarded. If you do not cooperate you will be fired upon.

There was no answer to his Speech.

- I dont think they will respond, sir. Jennifer said.

- Captain, they are charging weapons.

- Dukat, bring down their shields, commander Kahlan, assemble the marines, your orders are to take back the Carpe Diem. Shoot first, ask questions later, is that understood commander.

- Affirmative Caine, it shall my pleasure.

Dukat started to fire the pulse phaser and fired one quantum torpedo. The Uniteds weapons was superior to the Carpe Diem and her shields webt down quite quick. But the Maquis didnt stop, they fired quantum torpedos and the United shaked.

- Shields at 76% captain.

- Steady, lieutenant.

The comm made a noice and Kahlan hailed them.

- Captain, we will beam over now.

- Good, keep open comm channel, if it goes bad I will get you out of there.

- Sir, this is our proffesion, we are warriors. Some Maquis scum won't be much of a challenge.

- I hear you Kahlan. Caine out.

Kahlan and twenty other marines with TAS (Tactical Assault Suits) and compression rifles stepped onto the transporter. The marines was mixed with humans, andorians, klingons, cardassians etc.

- Marines, deploy armor. Kahlan said

The soldiers pushed a device on their chest and a armoured suit deployed over every visible area. It was an invention of the Ablative Hull Armor that was deployed over the ships orginal hull. The TAS was flexible just at cloth but hard as tritanium.

- Report!

- Everything is green sir.

- Energize.

The squad dissapeared with a blue light.

They materliased in the conference room on the Carpe Diem. The new target scanners was superb. The marines took defensive position behind the table and beside the doors.

- Alpha Squad, open, flash and clear. Kahlan said while pointing at the bridge door.

The alpha squad moved into positions.

-Beta Squad, engage cloak and proceed to engineering. Deadly force is authorized. Go Go Go.

The Beta Squad cloaked and disappeared while a grenade was thrown into the bridge. People started to scream in there and bam, a white light flashed and the marines stormed the room. The Maquis was disoriented and many surrendered at once. Some took up arms while they couldn see. One Maquis started to fire wildly and hit one of his comrades in the head. Seargent Linder aimed with her rifle and stunned him.

- This is Kahlan, the bridge is secure. We have prisoners.

- Affirmative, we will beam them over, good work. How is engineering?

- I have Beta Squad down there now.

Lieutenant Sanders was the deputy of security and Kahlans right hand. He and the Beta Squad was outside engineering and waiting for the moment. The Maquis who walked by didnt have a clue that they stood there. Sanders drew his knife while a Maquis walked by with some armaments. He grabbed his chest and sliced the throat of the Maquis. He then ordered the rest of the squad to engage to people in engineering. They stormed thru and fired. At that moment they become visible as well. Cant fire while cloaked. The Maquis had armed themself when they didnt got any response from the bridge but they were suprised when ten marines just popped out from nowhere. They were all stunned quite quikly. The Maquis got some good shots on some of the marines but the TAS protected them. Sanders put his foot on one of the men that was still conscious.

- Where is the crew?

The Maquis didn't answer.

- Answer me, where is the crew!?

The man looked up and with a grin he said.

- They are all dead, Federation pig.

Sanders screamed and punched the guy with the back of the rifle. He then called for prisoner transport.

Meanwhile Kahlans group secured the rest of the ship. No sign of the original crew. But they had prisoners, the Colonial Alliance had much to answer for now.

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 132
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

riktigt bra, gillar verlkigen hur insatsstyrkorna jobbar. fast personligen tycker jag att den perfekta styrkan har fyra medlemmar och så har man två sådana på slagfältet. mer personer så blir det för mycket och mindre så blir det svårt med avancerade manövrar, fyra är en perfekt balans tycker jag. och sen har man den teknologiska fördelen som med TAS och cloaking möjlighet behöver man inte fler personer, då kan man jobba som the ghosts (hehe kunde inte låta bli att dra paralleller till Ghost Recon Advanced Warfighter...), alltså komma in, ta ut fienden och försvinna innan nån märkt det.

Link to comment
Share on other sites

Tack NX-1. Logiken i det du sa går inte att motsäga så jag ändrar det.

ja du behöver ju inte ändra om inte du vill, jag bara berättade min åsikt om hur många det ska va. men du var har du fått namnet Kahlan ifrån?? eller har du kommit på det själv??

Link to comment
Share on other sites

Nä, men det du sa lät bra.

Kommit på det själv. Ändrade namnet Khaless

okej, nää jag tänkte bara på den kvinnliga huvudpersonen i fantasyserien Sanningens Svärd, hon heter Kahlan där. det är en väldigt bra serie, tyvärr är det väldigt många böcker, typ 14-15 eller nåt och jag har hunnit till nr 13, men jag vet inte om jag tänker fortsätta, det är ju så jobbigt när det kommer nya hela tiden.

Link to comment
Share on other sites

föreslår att du tar en titt i andra ämnen som kan intressera :

A TIME OF FIRE & LOST IN TIME - våra följetångshistorier

Star Trek : new adventures, ny Star Trek-serie - vår nystartade grej

Gissa Star Trek-handlingen!, Kul lek! - här ska man skriva handlingen till ett avsnitt och en titel som nästa ska skriva ...ja du fattar när du läser inläggen :klingon:

--------------------

''tlhIngan jIH!Heghlu'meH QaQ jajvam!''

K´hogh son of Klintoch av huset Koragh

Edited by K´hogh son of Klintoch
Link to comment
Share on other sites

  • 1 month later...

här är en liten berättelse från mig den har inget med Star Trek att göra visseligen men ändå:

det var vårt eget fel...vi själva orsakade mänsklighetens undergång .

det började när ett utforskningsskepp hittade en ovanlig och väldigt användbar metall på planeten Varia . förhandlingar om gruvdrift påbörjades men Varianerna var helt emot det eftersom de ansåg berget heligt . med det gjorde vi vad människan alltid gjorde då . vi kallade Varianerna onda och påstod att de hatade människor .

propagandamaskinen gick varm : en deprimerad man begick självmord genom att skjuta sig själv , skottet gick rakt igenom honom och råkade träffa en gasbehållare med en explotion som dödade sextioätta människor och förstörde fem byggnader . nyhetsprogramen sa att det var ett bombdåd och gav Varianerna skulden .

passagerarskeppet SS Monitoba exploderade på grund av en defekt kraftledare och åttatusen människor dog , men företag fick aldrig skulden på den tiden och olyckan var ytterligare ett tillfälle att skylla på Varianerna så istället sa nyhetsprogramen att skeppet föstörts av Varianska krigsskepp .

när kolonin New Chicago förstördes var det inte Varianerna som låg bakom utan en okänd sjukdom . militären brände kropparna och återigen gav propagandamaskinen Varianerna skulden och sa att Varianska stormstyrkor invaderat och förstört kolonin

därmed var kriget i full gång . alla anmälde sig frivilliga till tjänstgörning och ville slåss . tre månader efter krigsförklaringen gick vår flotta på trettiosju skepp mot Varia .

när flottan passerade den sjätte planetens fjärde måne bevisades vår arrogans . på bara en timme slog Varianerna ut hela flottan utan en enda förlust och fortsatte mot Jorden i en motattack . vårt försvar var helt chanslöst och Varianernas flotta placerade sig i omloppsbana runt Jorden där de påbörjade bombningen av vår planet

Edited by K´hogh son of Klintoch
Link to comment
Share on other sites

Kul grej men jag tror att ten forward är ett bättre område för denna grej varför jag flyttar denna dit. Blev lite sugen på att skriva en bok om det misslyckade kriget mot Varia eftersom det är en så bra beskrivning över hur goda intentioner och propaganda kan baktända totalt. Men du kanske tänker skriva själv (Jag vill ju inte sno iden om du vill använda den)? J.

Hm nu blev jag maximalt förvirrad! Var hör denna tråd hemma nu när det ligger både st saker och icke st saker i den???? Jocke? Pjotrk? J.

Link to comment
Share on other sites

Kul grej men jag tror att ten forward är ett bättre område för denna grej varför jag flyttar denna dit. Blev lite sugen på att skriva en bok om det misslyckade kriget mot Varia eftersom det är en så bra beskrivning över hur goda intentioner och propaganda kan baktända totalt. Men du kanske tänker skriva själv (Jag vill ju inte sno iden om du vill använda den)? J.

Hm nu blev jag maximalt förvirrad! Var hör denna tråd hemma nu när det ligger både st saker och icke st saker i den???? Jocke? Pjotrk? J.

nej skriv du , bok två kan handla om livet på en ödelagd planet(Jorden). men jag har ganska svårt att se de "goda intentionerna" i berättelsen(ser mest girighet , lögner , naivitet och den arroganta iden att vi får komma och ta vad vi vill ha .men även att bara för att "propagandamaskinen" säger att ett folk är onda behöver det inte vara sant) .

Edited by K´hogh son of Klintoch
Link to comment
Share on other sites

Kul grej men jag tror att ten forward är ett bättre område för denna grej varför jag flyttar denna dit. Blev lite sugen på att skriva en bok om det misslyckade kriget mot Varia eftersom det är en så bra beskrivning över hur goda intentioner och propaganda kan baktända totalt. Men du kanske tänker skriva själv (Jag vill ju inte sno iden om du vill använda den)? J.

Hm nu blev jag maximalt förvirrad! Var hör denna tråd hemma nu när det ligger både st saker och icke st saker i den???? Jocke? Pjotrk? J.

nej skriv du , bok två kan handla om livet på en ödelagd planet(Jorden). men jag har ganska svårt att se de "goda intentionerna" i berättelsen(ser mest girighet , lögner , naivitet och den arroganta iden att vi får komma och ta vad vi vill ha .men även att bara för att "propagandamaskinen" säger att ett folk är onda behöver det inte vara sant) .

Jag tänkte mig att det är ambassadören på Valaria som skriver boken efter kriget. Han förstår hela tiden att Valarierna inte är några onda varelser och försöker att tala om det för jordledningen men ingen vill lyssna på det örat eftersom de är så itutade att det är hin håle själv som viskar kärleksfulla ord i ambasadörens öra. Det blir alltså en svart mot vitt historia där Valariarna är hjärtegoda, fredsälskande varelser som till slut tvingas förinta jordborna när deras hemplanet är hotad men först efter att de har retirerat ifrån hela sitt imperium i hopp om att jordborna ska sansa sig. Men jordborna tar detta som en svaghet och blåser upp sin tuppkam ändå mera och kräver att Valaria ska erövras. Då måste Valarierna agera och då går det som det går... J.

Link to comment
Share on other sites

Kul grej men jag tror att ten forward är ett bättre område för denna grej varför jag flyttar denna dit. Blev lite sugen på att skriva en bok om det misslyckade kriget mot Varia eftersom det är en så bra beskrivning över hur goda intentioner och propaganda kan baktända totalt. Men du kanske tänker skriva själv (Jag vill ju inte sno iden om du vill använda den)? J.

Hm nu blev jag maximalt förvirrad! Var hör denna tråd hemma nu när det ligger både st saker och icke st saker i den???? Jocke? Pjotrk? J.

nej skriv du , bok två kan handla om livet på en ödelagd planet(Jorden). men jag har ganska svårt att se de "goda intentionerna" i berättelsen(ser mest girighet , lögner , naivitet och den arroganta iden att vi får komma och ta vad vi vill ha .men även att bara för att "propagandamaskinen" säger att ett folk är onda behöver det inte vara sant) .

Jag tänkte mig att det är ambassadören på Valaria som skriver boken efter kriget. Han förstår hela tiden att Valarierna inte är några onda varelser och försöker att tala om det för jordledningen men ingen vill lyssna på det örat eftersom de är så itutade att det är hin håle själv som viskar kärleksfulla ord i ambasadörens öra. Det blir alltså en svart mot vitt historia där Valariarna är hjärtegoda, fredsälskande varelser som till slut tvingas förinta jordborna när deras hemplanet är hotad men först efter att de har retirerat ifrån hela sitt imperium i hopp om att jordborna ska sansa sig. Men jordborna tar detta som en svaghet och blåser upp sin tuppkam ändå mera och kräver att Valaria ska erövras. Då måste Valarierna agera och då går det som det går... J.

kan funka lika bra som iden jag hadde (att det skulle vara en av de överlevande människorna på Jorden som skriver ner historian efter att han funnit bevisen som pekar på att regering , företag och framför allt media ljög för att få stöd till erövringen av Varia . Varianerna själva visste inte om vad som pågick fören krigsförklaringen kom . på så sätt kan det heliga berget liknas vid Black Hills i USA där man fann guld och ville driva bort Cheyenne och Siox...människornas flotta liknar då det berömda 7:e kavalleriet och striden vid månen det lika berömda slaget vid Little big horn . skillnaden är förstås att i storyn skulle ingen anmäla sig till att slåss för att göra politiker mäktigare och företag rikare så det ljugs kraftigt för att reta upp folket mot Varianerna)

Edited by K´hogh son of Klintoch
Link to comment
Share on other sites

Kul grej men jag tror att ten forward är ett bättre område för denna grej varför jag flyttar denna dit. Blev lite sugen på att skriva en bok om det misslyckade kriget mot Varia eftersom det är en så bra beskrivning över hur goda intentioner och propaganda kan baktända totalt. Men du kanske tänker skriva själv (Jag vill ju inte sno iden om du vill använda den)? J.

Hm nu blev jag maximalt förvirrad! Var hör denna tråd hemma nu när det ligger både st saker och icke st saker i den???? Jocke? Pjotrk? J.

nej skriv du , bok två kan handla om livet på en ödelagd planet(Jorden). men jag har ganska svårt att se de "goda intentionerna" i berättelsen(ser mest girighet , lögner , naivitet och den arroganta iden att vi får komma och ta vad vi vill ha .men även att bara för att "propagandamaskinen" säger att ett folk är onda behöver det inte vara sant) .

Jag tänkte mig att det är ambassadören på Valaria som skriver boken efter kriget. Han förstår hela tiden att Valarierna inte är några onda varelser och försöker att tala om det för jordledningen men ingen vill lyssna på det örat eftersom de är så itutade att det är hin håle själv som viskar kärleksfulla ord i ambasadörens öra. Det blir alltså en svart mot vitt historia där Valariarna är hjärtegoda, fredsälskande varelser som till slut tvingas förinta jordborna när deras hemplanet är hotad men först efter att de har retirerat ifrån hela sitt imperium i hopp om att jordborna ska sansa sig. Men jordborna tar detta som en svaghet och blåser upp sin tuppkam ändå mera och kräver att Valaria ska erövras. Då måste Valarierna agera och då går det som det går... J.

kan funka lika bra som iden jag hadde (att det skulle vara en av de överlevande människorna på Jorden som skriver ner historian efter att han funnit bevisen som pekar på att regering , företag och framför allt media ljög för att få stöd till erövringen av Varia . Varianerna själva visste inte om vad som pågick fören krigsförklaringen kom )

Jag gjorde just en outline på historien och den blev riktigt bra. Ambassadören fick förövrigt namnet Khogh Klintoch :blink: och anledningen till detta kan du säkert lista ut... J.

Link to comment
Share on other sites

...Jag gjorde just en outline på historien och den blev riktigt bra. Ambassadören fick förövrigt namnet Khogh Klintoch :blink: och anledningen till detta kan du säkert lista ut... J.

kul! vore roligt om man fick läsa outlinen(vad det nu är) nån gång(man blir nyfiken) .

Edited by K´hogh son of Klintoch
Link to comment
Share on other sites

...Jag gjorde just en outline på historien och den blev riktigt bra. Ambassadören fick förövrigt namnet Khogh Klintoch :blink: och anledningen till detta kan du säkert lista ut... J.

kul! vore roligt om man fick läsa outlinen(vad det nu är) nån gång(man blir nyfiken) .

Outlinen är en steg för steg guide till romanen. En scen för scen guide från sida 1 till slutet skulle man kunna säga. Har man en sådan är det mycket lättare att skriva en bok än om man inte har den. Och du kan ju outlinen i stora drag eftersom det är du som kom med iden till boken... J.

Link to comment
Share on other sites

...Jag gjorde just en outline på historien och den blev riktigt bra. Ambassadören fick förövrigt namnet Khogh Klintoch :blink: och anledningen till detta kan du säkert lista ut... J.

kul! vore roligt om man fick läsa outlinen(vad det nu är) nån gång(man blir nyfiken) .

Outlinen är en steg för steg guide till romanen. En scen för scen guide från sida 1 till slutet skulle man kunna säga. Har man en sådan är det mycket lättare att skriva en bok än om man inte har den. Och du kan ju outlinen i stora drag eftersom det är du som kom med iden till boken... J.

så du menar att det här är en typ av outline:

Terran wars:

Introduction

Marsian rebellion

ända sen Mars koloniserades hade ropen på självständighet kommit och gått men när Jupiter skickade sina Dreadnoughtrobotar och Spiderrobotar till fabriken på Mars för uppgradering , lyckades rebellerna ta kontroll över dem och i panik skickade Mars administrator Dreadnoughtrobotarna och Spiderrobotarna från Mars att anfalla . i ett slag där robot mötte robot möttes styrkorna och rebellerna vann . med hotet från Dreadnoughtrobotarna som patrullerade gatorna och Spiderrobotarna som patrullerade ödemarken borta reste sig folket på Mars mot förtryckarna . när det stod klart att upproret var på väg att lyckas beordrade Administrationen hangarskeppet "Excalibur" att skicka sina attackfighters att anfalla de marsianska städerna , men eftersom hela besättningen på "Excalibur" var från Mars anslöt de sig istället till upproret . Administrationen skickade då tre attackkryssare att anfalla "Excalibur" . "Excalibur" hade inte eldkraft nog att slåss mot så tunga skepp och sände ut ett nödanrop , slagskeppet "Ullyssess" (vars besättning var från Jupiter) svarade på nödanropet och besegrade attackkryssarna . under följande timmar anslöt sig fler skepp till både "Ullyssess" och "Excalibur"

Jupiter riot

Jupiter hade under många år levt under en terroriserande administrator , döttrar tvingades gå till administrationsbyggnaden för att under tvång ligga med henne . ilska och hat bubblade . den enda som lyckades lugna folket var en man som hette Joshua Lincoln , men när han mördades fick år av hat och ilska utlopp . detta skedde samtidigt som Jupiter skickade sina Dreadnoughtrobotar och Spiderrobotarna till fabriken på Mars för uppgradering . den stora skillnaden mellan upproret på Mars och upploppen på Jupiter är att under Marsupproret kunde man se poliser stå i gatuhörnen och dela ut polisvapen till den upproriska befolkningen som belägrade Administrationens byggnad medan man under Jupiterupploppen kunde se den uppretade befolkningen hämnas på polisen och bokstavligt slå ihjäl de polismän som inte hann undan .

war in space

under fem år efter upproret på Mars och upploppen på Jupiter drabbade de skepp som anslutit sig till Mars och Jupiter samman med Administrationens flottor och strider böljade fram och tillbaka i hela solsystemet . den viktigaste slaget stod om kontrollen över rymdstation Cappa Bravo som bytte ägare flera gånger om året

Venus war begins

Venus var den plats där Administrationen skapade de genetiskt framsällda varelser som gick under namnen GEN - 1 , GEN - 2 och GEN - 3 . GEN - 1 var blåhudade , grönhåriga sjöjungruliknande varelser som efter att de skapats placerades på Neptunus , GEN - 2 var grönhudade varelser med fiskliknande huvuden och simhud mellan fingrarna , de hade skapats för att bli en genetisk krigare men de ansågs vara misslyckade eftersom de var pacifister och GEN - 3 som var grönhudade och grönhåriga varelser med krokodilliknande huvuden , simhud mellan fingrarna och grodyngelliknande stjärt, de hade skapats för att bli en genetisk krigare eftersom GEN - 2 ansågs vara misslyckad men det var som jägare den utmärkte sig och deras huvudföda var GEN - 2 . nu bad dessa Mars och Jupiter om hjälp . Mars ansåg att så länge Administrationen fanns var deras självständighet hotad och Jupiter mindes fortfarande med hat Administratorns övergrepp och båda skickade trupper för att delta i ett krig som skulle vara i tio års tid och kräva många liv och beröva många soldater deras sinnen .

Uranus incidenten

när Venuskriget började flyttade Administrationen all genforskning till Uranus . där framställdes GEN - 4 , skickligare jägare än GEN - 3 och med förmågan att vistas på torr mark vilket GEN -3 inte kunde eftersom den var en simmare GEN - 4 gjordes blodtörstigare , snabbare och starkare än GEN - 3 och fick likt myror och getingar förökas med en drottning som kunde lägga femhundratusen ägg under en vecka vilket Administrationen ville , det skulle betyda att de bara behövde placera en drottning på Mars och en på Jupiter och deras fiender skulle vara krossade . tidiga rapporter sa att "drottningen" som lagt de första femhundratusen äggen även lagt hundra ägg som verkade innehålla nya drottningar . men olyckligt nog för Administrationen bröt sig GEN - 4 ut från sina celler så fort de kläcktes och plötsligt fylldes basen av femhundratusen mordiska bestar som snabbt hann upp all personal och rev och slet i deras kött . sedan incidenten gjordes flera försök att landa på Uranus med resultatet att samtliga som deltog i landningsförsöket omkom .

end of the Venus war

när Uranus incidenten skedde hade Deltaflottan från Pluto med förstärkningar på väg till Venus stannat till vid Uranus för att byta ut skeppens energiceller som ger energi till allt på skeppen : motorer , vapen , sensorer, ja även livsuppehållande system . utan nya sådana hade Deltaflottan inte mer energi än att skicka ett nödmeddelande till Jorden . medan den så nödvändiga förstärkningen sakta frös ihjäl över Uranus nådde de Marsianska och Jupiteranska förstärkningarna fram till Venus och de trupper som Administrationen hade där var inte tillräckligt . forskningsstation Alpha kapitulerade tolv dagar efter att belägringen började och avslutade kriget .

race for the Deltafleet

Deltaflottan var kvar över Uranus medan Venuskrigets vinnare och förlorare ersatte förlusterna efter kriget . för både vinnare och förlorare var Deltaflottan värdefull och betydde ett avgörande övertag . Administrationen , Jupiter och Mars skickade varsin flotta med energiceller och besättning för att ta kontroll över den öde flottan

liberation of Saturn

med Deltaflottan i händerna på Jupiter och Administrationens flotta i händerna på Mars hade alliansen tillräckigt med skepp för att våga sig på ett angrepp på Saturnus . när de två flottorna nådde fram passade Saturnus administrator på att kasta av sig Administrationens styre och utropade Saturnus självständigt . de tio av Administrationens skepp som fanns i omloppsbana runt Saturnus anslöt sig och Mars lovade Saturnus stöd . Jupiter var inte säkra på allvaret i självständighetsförklaringen och avvaktade men tillslut beslöt sig även de att stödja Saturnus nya regering och skrev över en stridsgrupp med fyra Jagare , tre Attackkryssare två Slagkryssare och ett hangarskepp på Saturnus

Edited by K´hogh son of Klintoch
Link to comment
Share on other sites

Ja du verkar ha fattat det hela även om jag gör ett annorlunda upplägg. Så nu är det bara att skriva boken också <_< En normal roman ligger på mellan 80 000 till 120 000 ord även om det finns undantag både uppåt och nedåt.

Själv brukar jag göra en outline så här:

*Amiralen går till skolans aula i akt och mening att lyssna på undervisningen som hålls där men blir istället ombedd att föreläsa om slaget om jorden.

*Amiralen börjar sin berättelse med att beskriva om hur hans tid på kadettskolan var.

*Amiralen beskriver hur imperiet steg för steg drivs tillbaka från sina ställningar i vintergatan

och så vidare... Men smaken är ju som baken och det viktigaste är att man gör en outline inte hur den ser ut. J.

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...
här är en liten berättelse från mig den har inget med Star Trek att göra visseligen men ändå:

det var vårt eget fel...vi själva orsakade mänsklighetens undergång .

det började när ett utforskningsskepp hittade en ovanlig och väldigt användbar metall på planeten Varia . förhandlingar om gruvdrift påbörjades men Varianerna var helt emot det eftersom de ansåg berget heligt . med det gjorde vi vad människan alltid gjorde då . vi kallade Varianerna onda och påstod att de hatade människor .

propagandamaskinen gick varm : en deprimerad man begick självmord genom att skjuta sig själv , skottet gick rakt igenom honom och råkade träffa en gasbehållare med en explotion som dödade sextioätta människor och förstörde fem byggnader . propagandamaskinen sa att det var ett bombdåd och gav Varianerna skulden . passagerarskeppet SS Monitoba exploderade på grund av en defekt kraftledare och åttatusen människor dog , men företag fick aldrig skulden på den tiden och olyckan var ytterligare ett tillfälle att skylla på Varianerna så istället sa propagandamaskinen att skeppet föstörts av Varianska krigsskepp . när kolonin New Chicago förstördes var det inte Varianerna som låg bakom utan en okänd sjukdom . militären brände kropparna och återigen gav propagandamaskinen Varianerna skulden och sa att Varianska stormstyrkor invaderat och förstört kolonin

därmed var kriget i full gång . alla anmälde sig frivilliga till tjänstgörning och ville slåss . tre månader efter krigsförklaringen gick vår flotta på trettiosju skepp mot Varia .

när flottan passerade den sjätte planetens fjärde måne bevisades vår arrogans . på bara en timme slog Varianerna ut hela flottan utan en enda förlust och fortsatte mot Jorden i en motattack . vårt försvar var helt chanslöst och Varianernas flotta placerade sig i omloppsbana runt Jorden där de påbörjade bombningen av vår planet

kom på att man kan göra ett spel av det här:

en man(spelaren) reser tillbaka i tiden för att stoppa det som händer . han har fem försök på sig att hindra jordens förintelse :

1(värde:2500 poäng) genom att sabotera sensorerna på utforskningsskeppet förhindrar han att den värdefulla metallen upptäcks och inget av de andra utspelas på ett sätt som leder till att planeten bombas

2(värde:2000 poäng) om han misslyckas med det måste han hindra mannen från att begå självmord

3(värde:1500 poäng) om även det misslyckas måste han hindra passagerarskeppet SS Monitoba från att explodera

4(värde:1000 poäng) om passagerarskeppet SS Monitoba exploderar måste han hindra kolonin New Chicago från att drabbas av en okänd sjukdom

5(värde:500 poäng) som sista försök att hindra Jorden från att ödeläggas måste man stoppa Jordens flotta

Edited by K´hogh son of Klintoch
Link to comment
Share on other sites

Mary Celeste

Mary Celeste var en gammal skorv , byggd för över tvåhundra år sedan . sen dess hadde hon blivit ombyggd flera gånger . Kera Veran hade ingen aning vilken del som var orginal och vilken som inte var det men hon visste att Jonas Quinn , kaptenen och ägaren av fraktaren tog varje tillfälle att bygga om och uppgradera fraktskeppet vilket ledde henne till dagens arbete . vraket efter en Defiant hade bärjats och bland delarna fanns tre Puls phaser kanoner , skadade men möjliga att reparera och Jonas hade tagit dem som sin del i bärjarbytet . nu installerade Kera Veran dem i skeppet för att med sju tidigare Puls phaser kanoner , fyra Romulanska torpedtuber och sex tunga Disruptors av klingon design utgöra skeppets beväpning tillsammans med sköldar Jonas efter lite övertalning fått rabatt på av en Ferengi och en kamoflage anordning han fått av en klingon vid namn K´hogh son of Klintoch

Kera sträckte sig in för att kalibrera systemet när hon kände nåt . nyfiken tog hon ut saken , det var en kartong inslagen i nåt rött , spegelblankt papper med ett mörkgrönt band knutet runtom . vid rosetten upptäckte hon en lapp : "God Jul Kera önskar Jonas !" stod det . hon öppnade ivrigt pappret och höll upp klänningen . även Buros ,skeppets kock hittade ett paket i en av sina kastruller , "nä , nu är kapten för tokig" sa han när han öppnat det och höll upp en skimrande kristall som verkade sjunga när man vred på den .

Benjamin Hansen blev snopen när han kände att nåt låg i armen på hans jacka och när han hittade ett blått paket med guldband runtom visste han inte riktigt vad han skulle ta sig till så han öppnade det och brast ut i gråt , det var en bild på hans nyfunna släkting Annika . Rita Dawson kom inrusande på bryggan med en ny jacka i handen och kramade om Jonas så hårt att han stönade . lilla Megan kom in med en docka i famnen , hon gick fram till Jonas och klättrade upp i hans knä där hon satt en stund och stirrade på honom . "tack!" sa hon sen och sprang iväg .

på kvällen undrade hela besättningen varför mässen var stängd men när dörrarna slogs upp kunde de bara gapa . i hörnet stod en gran prydd med röda kulor ,blinkande gröna och gula ljus och silverfärgade snören . bordet som annars var naket och lite tomt hade fått en röd duk som täckte hela bordet och på duken stod skinka , gröt , köttbullar , sex fat med olika sorters korv och annan mat . vid bordet stod Jonas klädd i en röd mössa , han slog ut armarna och utropade :

"GOD JUL ALLESAMMANS!"

Edited by K´hogh son of Klintoch
Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...

det här är ur min stora story .

först lite bakgrund :

året är 2354 och människan ägnar sig åt lite småhandel , väl medvetna om att det minsta av de åtta imperierna kan erövra Jorden på en vecka och i sin tur bli erövrade av ett av de sex andra på samma tid medan den urgamla och teknologiskt avancerade och mäktiga rasen Antari(ser ut som Asgard i Stargate) skulle kunna besegra alla imperier på en dag

i denna lilla historia följer vi ett skepp i vad som kallas "den stora handelsleden"

RYMDFRAKTAREN IVANASKOVA

det hade tagit Jorden år av förhandlingar att övertala Galaktiska rådet att låta dem sköta rymdstationen som kallades "Rio Sierra handelsstation"eftersom människan ansågs filosofiskt underutvecklad eller "ung" som Antari kallade dem .

"Rio Sierra " låg mitt emellan Unori-imperiets område och Eldar-alliansens område och av de raser som fanns därute var dessa två de som Jorden handlade mest med av de stora imperierna . Antari lämnade inte ut teknologi därför att de ansåg ingen vara redo för den , Xion skulle bara stjäla de varor som Jorden hade att sälja eller sälja värdelösa varor till hutlösa priser , Muncrol gillade inte människor och de andra imperierna: Gar , Tch´Len och Kimera låg för långt bort för att utgöra en effektiv handelspartner .

superfraktaren "Ivanaskova" stannade till vid "Rio Sierra" . där lastade de av hundra lådor med teknolgi för en ny kraftkälla som köpts av Unori . kapten Barlon Warten gick tillsammans med sin besättning till baren där flera olika raser fanns .

vid ett bord satt fyra Muncrolkrigare som att döma av märkena på deras svärd tillhörde klanen Hayokh ,en klan som Jorden stött på flera gånger , alltid med samma våldsamma utgång . Muncrol fann inte det humoristiska i människornas kommentarer utan tog det som en förolämpning . enligt "krigarens väg" och "krigarens lag" var en förolämpning en utmaning och krigsförklaring vilket lett till dragna svärd och diplomatiska problem .

av den anledningen valde kapten Warten och hans besättning ett bord långt bort från de blåhudade krigarna .

-"undrar vad Muncrolkrigarna gör så här långt hemifrån" sa Sara Lindstrom .

Sara Lindstrom var förste officer på skeppet och visste precis som de andra att när den klanen lämnade Muncrols territorium följde strider och kaos . antingen hade någon varit dum nog att förolämpa klanen eller så var nåt ännu värre på gång .

efter ett tag kom lastanordaren in och meddelade att medecinen som skulle till Eldar-alliansen var lastad och klar . Jordens enda riktiga resurs hade visat sig vara helt vanliga huvudvärkstabletter . på människor hade de en obetydlig verkan men på raserna i Eldar-alliansen och Unori var det svaret på deras problem .

kapten Warten och hans besättning lämnade baren och gick ombord på "Ivanaskova" och gav sig av.

de var på väg mot Eldar-alliansens område vilket skulle ta flera dagar , nästan en vecka . efter tre dagar passerade de ett asteroidfält nära gränsen till Eldar-alliansen när radaroperatör Dwight Schultz sa att han fick in nåt på radarn .

-"vi ligger en dag före i tidstabellen , lika bra att undersöka vad det är." sa Sara Lindstrom .

-"ok , sätt kurs mot vad det nu är , låt oss ta en titt" sa kapten Warten .

genom bryggans fönster såg de ett mörkt föremål .

-"ett skepp ! " utropade Sara Lindstrom .

-"ser så ut , men vilken typ av skepp och vilken ras ? " undrade kapten Warten .

-"bra fråga , vi vet ju att Eldar-alliansen , Muncrol och Kimera var inblandade i strider med Gar , Tch´Len och Xion här förr . till och med Unori var med i ett par strider . det lutar åt att det är ett krigsskepp . " svarade skeppets doktor Leo McEvoy .

-"hon ser för liten ut för att vara en kryssare , Slagskepp eller Hangarskepp . " funderade kapten Warten .

-"och hon verkar vara för stor för att vara en Korvett . " sa David Schultz.

-"det betyder att hon måste vara en Jagare " sa doktor Leo .

-"ska jag ta ett par män och borda henne ? " frågade Sara Lindstrom .

-"det vore en ide´, vi kanske hittar nåt användbart . " svarade kapten Warten .

David Schultz och Sara Lindstrom var först att gå ombord på det gamla skeppet genom ett hål på babordsidans för. misstanken om att det var ett krigsskepp visade sig stämma när man fann Torpedrummet med tretton Partikelenergitorpeder kvar i förrådet det faktum att skeppet inte hade några Masonkanoner bredvid torpedtuberna visade att det inte var en kryssare precis som de trott . sedan gick man till bryggan i hopp om att hitta några loggar.

Dwight Schultz läste bokstäverna på tangentborden .

-"hon verkar ha tillhört Xion , antingen dem eller Eldar-alliansen eller Unori som använde Xionskepp i början . " sa han i radion.

-"har ni hittat nåt vi kan använda ? " frågade kapten Warten .

-"torpedtuberna är skrot men tretton Partikelenergitorpeder finns kvar i förrådet . " svarade Sara Lindstrom .

-"vad har vi för nytta av dem ? vi har aldrig lyckats komma på hur de andra håller stridsspetsarna stabila så att de inte exploderar innan de träffar målet . " sa besättningsman Robert Perry .

-"du är ny i besättningen va ? det mesta vi hittar säljer vi . sen kan vi köpa annat som vi har mer nytta av " sa besättningsman Fabio Terrell .

-"eller så plockar vi isär torpederna och lär oss mer om hur de är gjorda" sa Dwight Schultz .

Sara Lindstrom ledde sin grupp mot vad som skulle ha varit maskinrummet men när de kom dit tittade de bara på ett stort hål . inget fanns kvar av skeppets motor . de bärjade torpederna och så mycket av skrovet man kunde innan man fortsatte .

efter tre dagar kom man till det solsystem där man skulle lasta av medecinen . men två jagare spärrade plötsligt deras väg .

-"de har låst vapnen på oss ! " raporterade David Schultz .

-"de anropar oss och beordrar oss att förbereda på att bli bordade ." sa radioofficer Miriam Haskell .

-"tre Attackkryssare är på väg häråt ! " meddelade David Schultz .

-"öppna en kanal till Jagarnas ledarskepp." beordrade kapten Warten .

-"det här är kapten Barlon Warten på "Ivanaskova" , av vilken anledning bordar ni mitt skepp ? " sa kapten Warten .

-"våra sensorer visar att ert skepp är utrustat med torpeder och teknologi som används av Xion . " var svaret .

-"i så fall möts vi vid luftslussen , välkomna ombord . " sa kapten Warten .

när en officerare och sex beväpnade soldater i Eldar-alliansens uniform klev in genom luftslussen väntade kapten Warten , Sara Lindstrom och doktor Leo McEvoy på dem .

officeraren presenterade sig som Uglar , Batar av andra graden och kapten Warten presenterade sina medföljande medan doktor Leo McEvoy observerade att soldaterna var en blandning av fyra olika av de över sjuttiotusen raser som tidigare varit slavar hos Xion men som nu utgjorde alliansen .

sedan ledde kapten Warten honom och hans soldater till lastrummet där de lagt torpederna och skrovbitarna och överlämnade loggarna de hade laddat ner . Bataren var nöjd och det var hans överordnade ochså .

medan Jagarna och Attackkryssarna avlägsnade sig fortsatte "Ivanaskova" till planeten . en Slagkryssare passerade dem på styrbord sida och en grupp Attackfighters flög förbi i V-formation på babord sida . ytterligare åtta fraktare och tjugo andra skepp väntade på tillträde till rymdhamnen . bland annat ett flaggskepp med diplomatmärkning från Muncrol och två Befälsskepp från Kimera .

nere på planeten såg de mängder med olika raser , alla före detta slavar hos Xion även om en del av de personer de såg var för unga för att komma ihåg nåt av det hemska . medan rymdhamnens personal lastade av medicinen från "Ivanaskova" gick kapten Warten och hans besättning till området av barer , resturanger och affärer .

Sara Lindstrom försvann med ett lyckligt tjut in i en klädaffär och David Schultz skakade på huvudet och småskrattade innan han följde med doktor Leo McEvoy , Terry Anatol , skeppets maskinchef Bill Maden , Kelly Roberts och Miriam Haskell med hennes dotter Vanessa till en resturang . när de satte sig vid ett bord kom en Hermolin fram och tog deras beställning . Vanessa tittade på honom och eftersom han som alla Hermoliner var kort och luden sträckte hon sig mot honom .

-"voffe !" utbrast hon .

Hermolinen såg frågande och oförstående ut och skrattade när han fick förklarat vad en "voffe" var . Hermoliner var trots sina svåra år i Xions tjänst glada och sällskapliga och servitören pratade gärna med dem eftersom middagsrushen var över .

-"... men gissa vad jag såg häromdagen !" sa han .

-"ingen aning . " svarade Terry Anatol .

-"jo en Pak-Ma-Rah !" sa Hermolinen .

-"en vad ? " frågade Kelly Roberts .

-"en Pak-Ma-Rah , en helig krigare från Muncrol ." svarade Hermolinen .

-"de tränar från födseln att strida mot den stora ondskan och dess tjänare ." la en gäst vid bordet bredvid till .

-" när de inte gör det står de vakt vid de tempel som är tillägnat nån av Muncrols fyra krigsgudar och "de fyra gudarnas tempel" sa hans kamrat .

-"frågan är vad en sådan krigare gör utanför Muncrols territorrium" muttrade doktor Leo fundersamt .

efter maten gick de runt lite på stan . Miriam Haskell blev tvungen att prata med massa Hermoliner som hennes dotter Vanessa pekat på och kallat "voffe" .

bortsett från trängseln var det deras enda problem . inte ens när Robert Perry råkade knuffa till en Muncrolkrigare blev det några problem eftersom krigaren förstod att det inte var en provokation utan en olyckshändelse .

-"ni ser , bara man bemöter dem med artighet utan att komma med hånfullhet eller en dum attityd är Muncrol ganska hanterbara även om de inte gillar oss . " sa doktor Leo .

-"till skillnad från Gar , de har inte samma heder enligt "krigarens väg" och "krigarens lag" som Muncrol och Kimera utan anfaller av den enkla anledningen att de vill slåss . " fortsatte han .

-"du har forskat mycket på detta , va ? " sa Terry Anatol .

-" lite grann när jag var på ett diplomatskepp . " svarade doktor Leo .

-" jag minns när vi precis i början stötte på Muncrol , vi var på en planet när kaptenen gick in i en krigare ur klanen Hayokh . han började skälla ut krigaren som blev arg och drog sina svärd ." sa doktor Leo .

de fick veta att "Ivanaskova" var omlastad och klar för avfärd och gick tillbaka . på vägen såg de en kvinnlig Muncrol i röd dräkt till skillnad från krigarnas svart/gråa och doktor Leo talade om att det var Emissarien , ledaren för Muncrols diplomatkår .

"Ivanaskova" lämnade planeten bakom sig och styrde mot Jorden vilket förvånade hela besättningen eftersom det var flera år sedan någon av dem var på Jorden . Vanessa hade aldrig varit där alls .

nåt som förvånade dem ännu mer var de två Angurianer i Eldar-alliansens uniformer som stod utanför den hytt som stått tom sedan en av besättningens medlemar gift sig och slagit sig ner på kolonin Vega II där han tänkte ta över handelsboden .

Angurianerna lät ingen komma in i hytten men bar flera gånger om dagen måltider dit . doktorn märkte vilken typ av mat och drog slutsatser .

-"det är en Muncrol därinne . " sa han .

-"varför tror du det ? " frågade Robert Perry .

-"på brickan som en av dem bar in var det mat som Muncrol alltid äter . " svarade doktor Leo McEvoy .

besättningen funderade mycket på vem som kunde vara där inne men avstod från att bli för nyfikna . Sara Lindstrom blev sur på kapten Warten eftersom hon märkte att han visste vem det var och varför personen färdades i en gammal Superfreighter istället för på ett passagerarskepp . Sara Lindstrom förstod att det var en uppsatt person eftersom det följde med en eskort så varför inte ett diplomatskepp ?

-"Barlon , kan du inte berätta ? " sa Terry Anatol när de låg i sängen i hennes hytt .

-"ledsen , regeringens beslut . vi får inte ens medge till någon att vi haft passagerare på den här färden . " svarade kapten Warten .

de närmade sig en av Jordens yttersta kolonier och stannade för att fylla på förråd . varken Angurianerna eller deras skyddsling lämnade "Ivanaskova" och de verkade inte gilla dröjsmålet . där träffade kapten Warten på en bekant , sergeant Jarny Samokov som tjänstgjort under kapten Wartens far , amiral Sebastian Warten på "USS Saratoga " , ett av Jordens fåtaliga Hangarskepp .

-"man borde uppgradera pansarskroven på Hangarskeppen . det är detta som gör Jordens Hangarskepp mest underlägsna de andra rasernas Hangarskepp . sen är det motorer , kommunikationssystem och radar men utöver detta är Jordens hangarskepp lika bra som någon annans . de kan ta med lika många Attackfighters , de har lika många kanontorn och de har lika bra besättning ." sa han när de satte sig ner mot en husvägg för att prata.

-" men Jorden har ingen stor eller värst stark flotta . " sa kapten Warten .

-"visst , vi har skepp av Jagarstorlek och Slagkryssarstorlek så om man bara kan lära sig hur man bygger torpeder och hittar bättre Pansarskrov , motorer , kommunikationssystem , datorer och radar skulle Jagarna kunna mäta sig med Jagare som Muncrol ,Kimera eller Gar använder och om man lärde sig bygga Ionkanoner skulle man dessutom ha Slagkryssare , men Attackkryssarnas rörlighet och manöverförmåga är en helt annan sak så det kommer inte bli av i första taget . " fortsatte han .

en ung pojke med rufsigt rött hår och fräknar kom springande och talade om att de fick ett samtal från Kairo . när jorden hade förenats under en flagga då FN , EU , Asien Unionen och Arabiska Samröret gått samman hade huvudstaden flyttats till Paris medan militärens högkvarter blivit placerat i Kairo .

det visade sig vara kapten Wartens far , amiral Sebastian Warten som hört att "Ivanaskova" var i närheten .

-"hej pappa . hur mås det? " hälsade kapten Warten .

-"bra , inga bekymmer alls . hur mår du själv Barlon ? " svarade amiralen och rättade till den grå uniformsjackan .

-"jag mår bra . alldeles för mycket Unoriansk mat men mer är det inte " svarade kapten Warten .

-"har du talat med din mor ? " sa amiral Sebastian Warten i en närmast tillsägande ton .

-"ja pappa , hon sa att doktorn försökte få dig att sluta äta pommes frites och röka cigarr . " sa kapten Warten .

-"vad vet han ? nåt roligt måste man få ha i min ålder ." muttrade amiralen .

-" det var kul att höra av dig igen och säg till din bror att komma och besöka din mor han med . hon oroar sig så . " sa han sedan .

efter att besättningen fått äta färsk människomat för första gången på tre månader fortsatte de .

när de passerade Jupiters största måne Io fick de ett meddelande från Darma Schultz , David Schultz mamma . hon bjöd in hela besättningen på middag .

"Ivanaskova" landade på Paris Rymdhamn och hennes besättning gick till svävarbussarna . efter att ha färdats i en timme klev de av på Denvers central och möttes av Darma Schultz . efter att hon hälsat och kramat om alla tog hon Sara Lindstrom och Kelly Roberts under varsin arm och gick före . David Schultz , Robert Perry , Fabio Terrell , doktor Leo McEvoy , Bill Maden , Terry Anatol och Miriam Haskell med hennes dotter följde med.

de bjöds på mat de inte ätit på flera år . skinka , ost , korv , tomater , gurka och tårta som Vanessa lyckades få över hela ansiktet och glass .

veckan som följde levde de glatt på farmen som paret Schultz hade . kapten Warten dök upp en dag efter de andra sedan han sålt de tretton torpederna till myndigheterna . med sig hade han David Schultz pappa , Harry Schultz som kommit hem med sitt fraktskepp "San Fernando" efter en tur till en handelsstation i närheten av Antari rymd .

han berättade att hans gamle vän Hector fick ett konstigt uppdrag av hamnpersonalen , att ta en flaska Dom Perignon till Mars . det konstiga med det var att en vanlig enmansfarkost hade kunnat göra det och man behövde inte ett fraktskepp och att dessutom frakta en enda flaska var lika konstigt det . men "Ivanaskova"s besättning anade att det hade med deras mystiska passagerare att göra .

när veckan var över skulle de ge sig av även om det var lite motvilligt . de sa hej då och god resa och gav sig av när de kom till Denver såg det nyheterna på stora skärmar , nyhetskvinnan pratade om att en explotion hade inträffat på en rymdbas på Jordens måne Luna . kapten Warten och hans besättning visste att det var dit man förde de saker man fick tag på ute i rymden och det var dit torpederna hade förts .

-"inte första gången det smäller där . " sa Terry Anatol .

och hon hade rätt , de flesta gånger som man försökt lista ut hur Partikelvapen fungerade , det spelade ingen roll om det var Jagarnas torpeder eller Korvetternas minor , hade det slutat i en explotion .

efter det inslaget kom ett om att ännu ett skepp hade försvunnit .

-"det är det fjärde på en månad . " sa kapten Warten .

den här gången var det ett passagerarskepp som försvunnit och det fanns inga ledtrådar om vad som hänt .

de gick runt bland skyskraporna men tröttnade snart på trafiken och regnet och efter att ha tagit flygbussen tillbaka till Paris gick de mot rymdhamnen .

-"hämtar du fraktorden , Sara . " sa kapten Warten när de gick mot "Ivanaskova".

-"måste jag ? " knorrade hon .

anledningen till att hon inte tyckte om det var rymdhamnens fraktchef . en överviktig och ganska otrevlig människa som alltid kom med samma påträngande närmanden . kvinnan som var hans sekreterare var i Saras ögon lika otrevlig hon . och nu fick hon som alltid höra sekreterarens irriterande åsikter om att män och kvinnor skulle hålla sig till det motsatta könet och att vad Sara och Kelly Roberts ägnade sig åt var en styggelse .

det var lättare nu för tiden att ignorera den trångsynta sekreteraren medan Sara planerade nästa spratt att utsätta henne för men som alltid gnisslade Sara tänder så fort hon klev in på det dåligt upplysta kontoret , genom fönstret trängde solens strålar igenom och lyste på ett arkivskåp och fraktchefens skrivbord . bakom skrivbordet satt fraktchefen i en smutsig undertröja och kliade sig på sin stora mage . "Grisen" som hon kallade honom lämnade över fraktorden och kom sedan med sin senaste idé som fick Sara att sparka till och följa upp den första sparken med en andra riktad mot hans orakade haka .

"Ivanaskova" lämnade sedan rymndhamnen med sin nya last och satte kurs mot de yttre kolonierna .

-"Terraformningsutrustning till Orion VII va . " sa kapten Warten när han såg fraktorden .

när han sa det fick han olika reaktioner från sin besättning . Miriam Haskell stönade vid tanken på att träffa sin före detta äkta man , Vanessas far . Fabio Terrell suckade eftersom han visste att hans mor än en gång skulle gnälla på honom för att han valt en annan karriär än den hon valt . men Kelly Roberts jublade vid tanken på att få träffa hennes far och pratade om det under hela måltiden med Sara i mässen .

-"... och du gillar ju honom du med . " sa hon .

Orion VII var en av jordens yttersta installationer runt en obeboerlig planet . det som gjorde den obeboerlig var avsaknaden av luft vilket gjorde planeten utmärkt för terraformning . man hade placerat en forskningsstation i omloppsbana och den bemannades av ett Terraformingsteam . Terraforming var en av de nya teknologier man hade köpt sedan man började handla i handelsleden och man hade precis börjat använda den .

Miriam Haskell satt och lyssnade vid kommunikationsstationen när hon tittade upp och vände sig till kapten Warten .

-"vi bör hålla oss borta från områderna mellan Xion och Unori ett tag ."sa hon .

-"varför ? "ville kapten Warten veta .

-"rykten säger att Xion brytit mot avtalet med Galaktiska rådet och upprättat en utpost i handelsleden ," svarade Miriam .

-"Gar har satt en flotta på att skydda den . " sa hon sedan .

-"inte bra , det betyder att Muncrol , Eldar-alliansen och Kimera har rätten att svara med flottor enligt deras avtal med Galaktiska rådet ." sa kapten Warten lågt .

-"och Tch´Len blandar sig nog i saken de med och skickar en flotta att försvara utposten . " sa doktor Leo .

-"vi får hoppas att Antari tar hand om saken innan det händer annars har vi ett nytt storkrig igång där till och med Galaktiska rådet kanske blir inblandade . " sa kapten Warten .

-" ja , nått nytt storkrig vill vi inte ha . " sa doktor Leo .

alla människor hade hört historierna om f??rra storkriget . då hade det giriga och makthungriga Xion erövrat alla planeter och förslavat alla raser de stötte på . detta gjorde de tills de kom till planeterna Muncrol och Kimera , båda fullt upptagna med egna krig . Muncrol var upptagna med flera tusen klanfejder .

dessa upphörde helt i samma stund som översteprästen gick ut och sa att Xion var en av den stora ondskans tjänare . Muncrols religion berättade om fyra krigsgudar låsta i evig kamp med den stora ondskan . den stora ondskan hade skapat tjänare bland de dödliga så de fyra krigsgudarna hade skapat Muncrol att ta upp kampen med dessa . i samma stund som Pak-Ma-Rah anföll Xion avbröt klanerna sina fejder , även de klaner som nyss drabbat samman i blodig kamp . istället hade de vänt sig mot Xion med resultatet att hela Xions styrka blev nergjord . Muncrol förstod att deras fiende inte var helt besegrad och alla från klanledare till präster till Pak-Ma-Rah till Kejsaren till självaste översteprästen hade kallat till korståg

på Kimera fanns fem fraktioner , de levde på fem kontinenter och hette samma sak som kontinenten de bodde på och de slogs både kors och tvärs ,Ghotar-Kimererna mot Altar-Kimererna , Altar-Kimererna mot Durath-Kimererna och så vidare

när Xion kom provocerade de hela Kimera med sina krav på Kimeras områden . det ledde till att fraktionerna började bilda allianser med de forna fienderna i de andra fraktionerna mot Xion och snart var de gamla krigen utbytta mot hämndaktioner och räder riktade mot Xion .

både Muncrol och Kimera var framgångsrika i deras krig och där de slog till befriade de förslavade raser överallt . dessa befriade slavar bildade styrkor som kallades "legionerna" av både Kimera och Muncrol . efter femtio års krig hade man erövrat stora delar av Xions territorium .

det var vid denna tid som slavarna i solsystemet Eldar gjorde uppror och reste sig mot sina herrar , "legionerna" hos Kimera och Muncrol bad sina allierade att få ta kontrollen över de Xionskepp som erövrats och ansluta sig till Eldarsystemets rebeller . de båda krigarraserna ansåg att "legionerna" hade kämpat så väl vid sidan av krigarna att hedersskulder inte bara var återgäldade utan nu var det de som var i skuld till "legionerna" . så "legionerna" fick Xionskeppen och de gav sig av och anslöt sig till Eldar systemets försvarare .

ytterligare en tid senare hade Xion samlat tre flottor för att slå till mot sina fiender . en flotta var menad att gå mot Kimera medan en flotta skulle anfalla Muncrol och den tredje skulle krossa upproret i Eldar-systemet . på basen där de tre flottorna samlades fanns ett stort antal slavar som nu tog chansen att fly . de stal alla tre flottorna och satte kurs mot Eldarsystemet där man efter att ha samordnat med Kimera och Muncrol påbörjade krigets största offensiv .

offensiven var kostsam för Xion och de b??rjade förhandlingar med två andra raser , båda nomader . den ena var Tch´Len , en ras som använde skepp som inte hade någon besättning alls . alla skepp styrdes med radiosignaler från planeter , rymdstationer eller rymdbaser . för Xion betydde detta tillgång till teknologi nödvändig för att fullborda deras nya planer . i vanliga fall hade Xion bara tagit den teknologi de ville ha men Tch´Len hade ett annat användningsområde . de kunde ge Xion ytterligare flottor så i utbyte mot ett område att slå sig ner på och bygga ett eget imperium skulle de ansluta sig till kriget på Xions sida

om Tch´Len gav Xion förstärkningar i kriget så gällde det ännu mer den andra rasen . Gar var en krigarras , de älskade striden , levde för den precis som Kimera och Muncrol . men till skillnad från dem brydde sig Gar inte om heder och anföll vem som helst oftast utan anledning eller provocerade fram bråk.

de skrattade åt svagare raser men var ändå inte lika känslokalla och grymma som Xion som ansåg att Gar hade ingen vidare teknologi att erbjuda men dessto mer eldkraft . och den teknologi de hade var nödvändig för Xions planer . precis som Tch´Len fick Gar ett område att slå sig ner på och bygga ett eget imerium , i utbyte mot skulle de ansluta sig till kriget på Xions sida .

kriget fortsatte och höll på sådär när ännu en av de raser som Xion erövrat gjorde uppror . Unori hade till skillnad från andra raser inte spridits över hela Xion rymd utan hölls på ett par baser nu bröt de sig in i vapenförråden och anföll . attacken gick hem och flera av Xions krigsskepp föll i deras händer , de började genast säkra ett litet område .

vid det laget hade Xion fullbordat sin plan . de hade byggt ett rymdvapen kallat "svarta stjärnan" . först nu visade Antari intresse för det krig som pågick där ute eftersom Xion hade varit förståndiga nog att inte utmana den gamla rasen eller Galaktiska rådet , en orginisation som Antari var medlemar i och fungerade som orginisationens försvarare och upprätthöll de avtal som orginisationen hade .

men nu när "svarta stjärnan" var skapad visade Antari intresse för saker som inte hade med Galaktiska rådet att göra . Antari visste vilka effekter energin som "svarta stjärnan" avfyrade skulle ha på universum . så en dag innan vapnet togs i bruk dök ett Antari moderskepp upp . det tefatsformade skeppet med ett dussin master av olika längder på undersidan och översidan lös med starkt orangefärgat ljus . en liten äggformad enmansfarkost med fyra ovalformade vingar i fronten kom ut från en lucka på undersidan och satte kurs mot rymdvapnet .

besättningarna på skeppen visste oftast att det var dårskap att angripa Antari men det nya vapnet hade gjort dem kaxiga . Jagarna började skjuta med både sina torpedtuber , kanontornen med de snabbskjutande laserkanonerna och Tachionkanonernas kanontorn . Attackkryssarna f??ljde upp med samma bestyckning och dessutom Masonkanonerna monterade bredvid torpedtuberna . därefter blandade sig Slagkryssarna och Slagskeppen i och öppade eld med dubbelpipiga Ionkanontorn och trippelpipiga Plasmakanontorn men attackfightern hade undvikit all eldgivning och fortsatt mot "svarta stjärnan" .

medan det lilla skeppet avfyrade vapen lika kraftfulla som slagskeppens hela bestyckning mot rymdvapnet och totalförstörde det hade moderskeppet närmat sig flottan och de som försökte göra motstånd hade ingen chans . hela flottan omintetgjordes .

efter det hade Xion inte längre råd att fortsätta kriget eller skepp nog att behålla kontrollen över stora delar av deras område . resultatet blev att de sålde områdena mellan Muncrol rymd och Kimera område och även mellan Muncrol och Eldar-Alliansens territorium till Galaktiska rådet , väl medvetna om att de skulle upprätta handelsleder vilket skulle leda till att de försökte göra ett av sina standardavtal med Xions fiender .

dessa löd varje gång på samma sätt . inga krigsskepp annat än de med diplomatisk status fick färdas i handelslederna , man fick inte heller sätta ut militära baser eller utposter i handelsleden .

Muncrol , Kimera och Eldar-Alliansen gillade inte att de inte fick skicka flottor dit . den största av de nya handelslederna låg mellan dem och Xion och deras allierade vilket placerade Unoris område mitt i den stora handelsvägen och enligt Muncrol och Kimera var det fortfarande krig , deras fiender var inte slagna och skulle bara fortsätta sina gärningar . Eldar-Alliansen var fortfarande ute efter att hämnas år , till och med sekel av slaveri , tortyr och mord .

för att förhindra att de tre inte skulle storma handelsleden så fort minsta sak inträffade och för att de skulle skriva på avtalet överhuvudtaget erbjöd man en speciell paragraf i avtalet att Muncrol , Kimera och Eldar-Alliansen skulle bli de som patrullerade handelslederna och eskorterade konvojerna . de skulle vara piratbekämparna i handelslederna och turas om att patrullera områderna och hade dessutom rätten att skicka flottor inom en vecka mot eventuella baser som Xion eller deras allierade satte upp i området .

"Ivanaskova" närmade sig Orion systemet . Miriam Haskell lyssnade noga på radiopratet .

-"hör du nåt ? " frågade kapten Warten .

-"ja , mest tjatter men det låter som motorljud i bakgrunden . " svarade Miriam .

kapten Warten visste att för att Jordens kommunikationssystem skulle kunna snappa upp motorljuden måste skeppen vara nära .

Fabio Terrell visste det med och nu stallde han sig bredvid Dwight Schultz och stirrade intensivt på skärmen .

-"där ! kommer ut ur gasmolnet på babord sida . " sa han och pekade på skärmen .

allas ögon vände sig mot babord .

ut ur gasmolnet tittade den klotformade fören på ett forskningsskepp ut . efter fören följde den cylinderliknande kroppen och sist kom motordelen .

-"är det "Aurora" ? " frågade Miriam .

-"anropa henne . " beordrade kapten Warten .

just som Miriam skulle göra det dök ett till skepp upp ur gasmolnet bakom "Aurora" . den lådliknande formen med en motordel och pyramidliknande brygga längst bak var okänd för besättningen på "Ivanaskova" men de kände igen de röda strålarna som kom ur fören ock träffade "Aurora" i motorsektionen .

-"laserkanoner ! nu sitter vi verkligen i klistret ." flämtade Fabio Terrell .

-"vänd om ! ta oss härifrån genast ! " beordrade kapten Warten .

-"men "Aurora" då ? " frågade Miriam .

-"hon är redan slut ." svarade kapten Warten .

som om för att hålla med honom började forskningsskeppet explodera och det mystiska skeppet vände sig mot sitt nästa byte .

-"all tillgänglig personal ska till kanonerna ! " vrålade kapten Warten .

-"och se till att få fart på den här skrothögen ." sa han till Fabio Terrell .

Terry Anatol klättrade in i buktornet och aktiverade de laserkanoner Jorden köpt av Galaktiska rådet . vanligtvis var de inte för ivriga att handla med vapen men de hade tydligen ansett att om människan skulle färdas i en galax full av krigande raser och pirater behövde de kunna försvara sig . däremot sa de stopp vid laserkanonernas kraftigare kusin Tachionkanonen . båda dessa var kraftfulla nog för att skada civila skepp som fraktskepp , passagerarskepp och forskningsskepp . men även mindre militära skepp som Attackfighters , patrullskepp och korvetter . varken laserkanonen eller Tachionkanonen kunde däremot göra skada på pansar som satt på Jagare och större skepp .

Sara Lindstrom hade bemannat babord kanontorn medan Kelly Roberts hade placerat sig i ovansidans kanontorn , Robert Perry raporterade att styrbords kanontorn var redo och för tillfället var detta hela "Ivanaskova"s beväpning .

medan Fabio Terrell styrde mot ett asteroidfält där de hoppades kunna skaka av sig förföljaren beordrade kapten Warten maskinchef Bill Maden att sätta ytterligare press på motorerna .

-"ska försöka , men kom ihåg att hon är ingen ungdom , vår dam . " svarade Bill .

"Ivanaskova" var inte särskilt snabb av sig , i jämförelse med korvetterna var hon en snigel och i jämförelse med Attackkryssarna som hade en fjärdedel av Attackfighterns manöverförmåga lämnade "Ivanaskova"s manöverförmåga mycket att önska . så medan Sara Lindstrom blåste bort sin blonda lugg och tog sikte på förföljaren var hon glad att den

hade ännu sämre manöverförmåga .

kapten Warten funderade på Diana , denna piratdrottning hade stulit fyra Attackkryssare för några år sen och hennes signalement var spritt över alla Jordens kolonier och utposter och kapten Warten hade en gång sett henne personligen . hennes kläder som dolde hennes slanka figur hade varit lika svarta som hennes midjelånga hår och den lapp hon hade över högra ögat . han tänkte att det var tur att det inte var hon eftersom förföljaren inte verkade ha kraftigare vapen än laserkanoner .

"Ivanaskova" rundade en asteroid lika stor en måne och Fabio Terrell gapade . en eskader på tre Attackkryssare låg på linje framför dem . deras mörkgröna skrov med ljusgröna linjer i ett märkligt blixt mönster hade designen som var vanlig hos Muncrol och Fabio Terrell försökte få "Ivanaskova" ur eldlinjen . han visste att Muncrol var inte mycket för att hålla igen och så snart han lämnat sikten fri åt Attackkryssarna öppnade de eld med både torpedtuber och Masonkanoner . förföljaren träffades i fören av åtta av tolv torpeder och de återstående fyra träffade aktern medan de gröna skotten från Masonkanonerna träffade bryggan och midskepps och skeppet gick under i ett par explotioner .

kapten Warten såg på det exploderande vraket och vände sig sedan till Miriam .

-"kontakta Attackkryssarna , hälsa att vi bjuder på middag som tack . " sa han .

Attackkryssarnas kaptener accepterade och besättningen på "Ivanaskova" förberedde sig för middagen .

man upptäckte snart att "Ivanaskova"s mässhall var lite liten för att rymma besättningarna på Attackkryssarna och "Ivanaskova" men det gick . som tur var hade Attackkryssarnas kaptener tagit med flera tunnor "Kas" . det luktade starkt men doktor Leo varnade för att drycken var tre gånger starkare än vanliga drycker . som tur var hade man maträtter Muncrol åt sedan deras färd från Eldar-Alliansen

det var fyra maträtter tillägnad var och en av Muncrols fyra krigsgudar , varje maträtt tillägnad sin egen krigsgud . man såg på hur Muncrolkrigarna la maträtterna på fyra tallrikar innan de skar upp en bit av en stek som kallades Pak Tah från ena tallriken och la på en femte tallrik som kallades Mok Tagria . därefter drack de en klunk "Kas" för att hedra de fallna .

därefter skar krigarna en bit av en sorts kött som de kallade Hogh Ref och la på Mok Tagria innan de drack en till klunk "Kas" . Mok Lath , en typ av kött i sås var nästa maträtt att skäras upp och läggas på Mok Tagria varefter en tredje klunk "Kas" dracks .

efter det skars en bit av Kal Tianh och flyttades från den fjärde tallriken innan de för fjärde gången drack för att hedra de fallna , därefter åt man hela måltiden med vad som lagts på Mok Tagria sist . sen var den rituella delen av måltiden över och Muncrol kunde slappna av mer . Sara Lindstrom talade med en av skyttarna på en av Attackkryssarna . som oftast när muncrol pratade , talade han om ära , framtida strider och möjligheten att återigen möta den stora ondskans tjänare .

Vanessa hade vaknat , nu satt hon i knät på en försteofficer på en av Attackkryssarna och fingrade på en av de många tentakler Muncrol hade istället för hår . middagen förflöt tills en av försteofficerarna fick ett meddelande och gick fram till sin kapten . denne gick fram till kapten Warten och tackade för en trevlig kväll innan han med hög röst sa nåt på Muncrol . Attackkryssarnas kaptener och deras besättningar reste sig och började gå .

medan Attackkryssarna gav sig av började Sara Lindstrom ta reda på var de var och upptäckte att de kommit rejält ur kurs , så långt ur kurs faktiskt att människan sällan var här . det var långt från använda handelsleder eller foskningsstationer .

kapten Warten tittade ner i hålet i golvet .

-"hur går det?" frågade han .

Bill Maden tittade upp ur hålet .

-"dåligt . styrbordsmotorn tog tre träffar och kraftfördelaren är totalt förstörd , måste bytas ut . vidare brändes fyra energiacceleratorer i flykten , tror inte att vi har tillräckligt med reservdelar där . vi kan nog få henne igång igen men det tar minst arton timmar och vi kommer inte att kunna färdas snabbare än i halv maxfart . " svarade han .

han vände plötslig på huvudet .

-"för tusan Perry ! rör inte den där ! " röt han .

kapten Warten hade hört sin maskinchef styra och ställa förr så han lämnade maskinrummet . i korridoren mötte han Sara Lindstrom , hon talade om att de börjat bärga vad de kunde från förföljaren. bland annat ett oskatt Laserkanontorn och fyra reparerbara Tachionkanoner som de hittat i skeppets lastrum

-"då har vi fem Laserkanontorn och fyra Tachionkanoner , samma beväpning som ett Patrullskepp ! " sa kapten Warten .

efter sjuttiotvå timmars hårt arbete var kanontornet och Tachionkanonerna instuvade i lastrum två och motorerna på "Ivanaskova" var tillfälligt reparerade och skulle hålla tills de kom till en rymdhamn som var bättre utrustad och kunde reparera motorerna mer permanent .

det hade visat sig att förföljaren hade plundrat längs en av de rikare handelslederna och lastrummen var fyllda till bredden med byte som enligt Galaktiska rådets lagar nu tillhörde "Ivanaskova" och hennes besättning . efter att man färdats i ett par dagar hade man hittat tillbaka till Orion systemet och närmade sig nu en stor , livlös planet med röda klippformationer och brunröd sand .

i planetens omloppsbana låg en station som såg ut som en stav som stod rätt upp med ett antal stavar utstickande på flera ställen . "Ivanaskova" dockade vid en av de nedre stavarna och kapten Warten , Sara Lindstrom , Bill Maden och doktor Leo gick ombord på stationen där de möttes av en kvinna med sitt gråa hår i uppsatt i en knut . hon stod där med armarna i kors och hade en sträng min .

-"och var är min slyngel till son ? " frågade hon .

Fabio Terrells mor var oftast en glad och trevlig kvinna men hon uppskattade inte att henes utrustning kommit senare än det var sagt och som kapten Warten visste var hon orolig för sin son .

-"din slyngel till son mår fint Marla . " sa han .

-"vi hörde om "Aurora" och skickade ett skepp att plocka upp de överlevande . när ni inte kom på utsatt tid blev vi oroliga . "sa hon .

medan "Ivanaskova" blev urlastad sökte hon upp sin son .

-"...och både du och jag vet att fraktskepp är ett eftertraktat mål hos piraterna . " sa hon .

-"mamma , attacken på "Aurora" visar att även forskningsskepp börjar bli ett byte . kanske människan börjar komma upp i den teknologiska nivån där vi är värda besväret på mer sätt än de laster fraktskeppen kommer med från imperierna ." svarade hennes son .

hon suckade och stallde ner kaffekoppen .

-"så du har tänkt den tanken du med ? " frågade hon .

-"inte jag , Bill Maden . " svarade Fabio Terrell.

-"Bill Maden ? skulle Bill Maden haft en vettig tanke för en gångs skull ? " sa Marla Terrell tveksamt .

-"äsch mamma , jag vet att ni hade ett förhållande när ni var yngre . " sa Fabio .

Marla log lite i smyg .

-" jo , vi hade väl det ." sa hon .

efter det visade hon sin son runt medan Kelly Roberts omfamnade sin far . Woodrow Roberts var en kraftfull man och kunde lyfta sin dotter lika lätt nu som när hon hade varit i Vanessas ålder . han skojade lite med att lyfta upp sin dotter på högra axeln och Sara Lindstrom på vänstra .

Bill Maden morrade när deras tjut och stojanden fick honom att rycka till medan han arbetade med att installera Laserkanontornet och Tachionkanonerna . det svåra var att koppla Tachionkanonernas avfyrningssystem till radarn men Burton Renolds , en av de överlevande från "Aurora"som hade tagit jobb på "Ivanaskova" hade visat sig vara en tillgång .

samtidigt hade Woodrow Roberts efter lite tillsägnelser satt ner sin dotter och Sara Lindstrom . de hade satt sig vid ett bord där de berättade för varandra vad som hänt senast . Sara Lindstrom skulle just till att berätta om passageraren när hon hejdade sig och snabbt styrde in samtalet på vad Woodrow Roberts varit med om .

-"bortsett från vad som hände "Aurora" har det faktiskt bara hänt en sak ."svarade Kellys pappa .

-"för sex dagar sen kom Muncrol på besök , och inte de vanliga patrullerna på piratjakt . nej det här var en hel slagstyrka . tre Hangarskepp , åtta Slagskepp , tio Slagkryssare , femton Attackkryssare , tjugo Jagare och trettio Korvetter . de stannade inte länge , bara tillräckligt länge för att deras befälhavare skulle kunna ha ett samtal med professor Terrell .

alla har spekulerat om vad de talade om men Marla vägrar säga nåt." berättade han .

Bill Maden arbetade fortfande med att installera Tachionkanonernas avfyrningssystem och var nära att ge upp . de hade tagit vad de kunde ha nytta av från det som bärgats från "Aurora" men det var ingen lätt sak att få kanonerna färdiga .

-"var la jag spännarnyckeln . " muttrade han medan han kände sig för .

plötsligt stack en hand in genom hålet i skrovet , i handen fanns ett verktyg .

-"letar du efter den här , Bill Maden ? du borde inte låta dina verktyg ligga och skräpa . " sa en röst som Bill kände igen väl .

-"och du borde fatta att en så vacker dam som du distraherar pojkarna i deras arbete Marla . " svarade han .

han tog en paus och krånglade sig ut genom hålet och sträckte fram armarna .

-"kom inte med dina armar innan du tvättat av dig ! " sa Marla och tog ett steg bakåt .

Bill log och började torka av sig smörjan .

Marla väntade tills han var klar innan hon föreslog att de skulle ta en kopp kaffe . så de gick till mässen där Woodrow Roberts fortfarande satt och pratade med sin dotter och Sara Lindstrom .

de hade en trevlig fikastund och pratade om gamla tider som bara stördes av Miriam Haskell och hennes före detta man som förde ett livligt gräl . efter fikat tog de en promenad runt stationen . sen var Marla tvungen att återvända till arbetet och det gjorde även Bill Maden.

när han kom ner till dockan stod kapten Warten och tittade på Tachionkanonerna .

-"vet du om de blir användbara , de här kanonerna ? " sa han .

-"vet du , jag betvivlar att de kan vara användbara som de är monterade . det fungerar att ha dem monterade på det viset , framåtriktade i nosen på skepp med rörligheten hos Attackfighters , Patrullskepp och Korvetter . men "Ivanaskova" är för långsam i vändningarna ." svarade Bill .

-"vi borde montera dem i kanontorn menar du . "sa kapten Warten fundersamt .

-"vi skulle kunna montera dem i det nya kanontornet . "sa kapten Warten och tittade på kanontornet som blivit monterat långt fram på skeppets ovansida eftersom ovansidans enda tidigare kanontorn var placerat längst bak .

-"jag funderade på det men kanontornet är gjort för Laserkanoner och energiledarna som krävs för Tachionkanoner är en tredjedel st??rre och istället för tre behövs fem . " sa Bill .

-"vi behöver ett större kanontorn . "sa kapten Warten .

ett par dagar senare styrde "Ivanaskova" mot handelsleden . kapten Warten tänkte sälja det dom bärgat från piraten och köpa ett par kanontorn där . de kom till en av de världar som Galaktiska rådet hade köpt av Xion och flera raser som var medlemar höll till där . när de gick över rymdhamnen stannade plötsligt Sara Lindstrom till och tittade på ett skepp . de andra tittade de med .

-" hm ,"Big Bertha" . verkar som "swede" är här . " sa doktor Leo McEvoy .

Sara log vid åsynen av det skepp där hon hade växt upp . hon hade fått tala om för ett par medlemar i besättningen att skeppet inte alls var döpt efter hennes bortgångna mor utan efter en hund som hennes far hade haft när han var liten . de gick vidare till rymdhamnschefens kontor . där talade kapten Warten affärer i en timme innan de gick tillsammans in i staden . precis som de flesta rymdhamnar var här ett myller av barer , resturanger , affärer och annat .

människan höll sig oftast borta från mer skumma rymdhamnar som "Hur Lureal" och "Gerash" av den anledningen att där samlades smugglare , lönnmördare , legoknektar och annat avskum . men även här kunde man hitta lite mer otrevligare tillhåll . de gick förbi en bar när en grönhudad varelse plötsligt flög ut genom fönstret till en bar och landade framför deras fötter , ytterligare en kom farande baklänges genom dörren flaxande med armarna . han backade ut på gatan och föll på rygg där han blev liggandes .

doktor Leo McEvoy och Bill Maden tittade in i baren och såg en syn de sett förr . mitt i rummet stod en jätte till man med en motståndare i var och en av hans jättenävar . ytterligare en motståndare klängde på hans rygg .

-" hej Karl ! vill du ha hjälp ? " ropade Bill för att höras över bråket .

jätten lyfte på sitt skalliga huvud och lät höra ett mullrande skratt .

-"med de här ? den dagen jag behöver hjälp med såna här skaffar jag mig en gungstol och drar mig tillbaka . " svarade jätten och slängde en motståndare i väggen så att det skakade .

han dängde sin stora näve i ansiktet på den i andra handen och denne sjönk ihop medvetslös . jätten grep tag i den som klättrade på hans rygg och dängde honom mot ett bord som gick i flisor . baren blev plötsligt tyst nu när bråket var över .

nu klev Sara fram till jätten och kramade om honom .

-"hej pappa . " sa hon .

-"hej skorpan , hur mår du ?" hälsade Karl Lindstrom .

de andra var vana men de av barens gäster som fortfarande var vid medvetande var chockade av att jätten som gått fram som en orkan kunde vara så varsam och ömsint .

Karl "the swede" Lindstrom satte sig vid ett bord och röt en beställning och hans dotter , kapten Warten , doktor Leo McEvoy och Bill Maden slog sig ner de med .

"swede" berättade att han passerat i närheten av Vendra systemet i utkanten av Muncrol rymd för två dagar sedan och upptäckt att hela Muncrols tionde armada samlades . Muncrols styrkor var fördelade i tio armador ,var och en bestod av tio flottor som bestod av tio slagstyrkor . oftast räckte det med en slagstyrka för att ta hand om eventuella hot och det var ovanligt att en flotta samlades så nu när en hel armada samlades började kapten Warten tro på rykterna om Xions bas .

när "swede" fick höra om attacken på "Aurora" och vad som lett till att "Ivanaskova" sökt sig hit vände han sig mot kapten Warten .

-"du fick ett anständigt pris förstår jag , Musk brukar sköta affärerna snyggt . " sa han .

-"jo , det blev till och med så mycket att vi kunde hyra hans manskap att montera in kanontornen där vi vill ha dem . "svarade kapten Warten .

ett dygn senare var arbetetet med "Ivanaskova" klart och de skulle ge sig av när Musk kom gående . den vithudade Rugalien hade inga besvär att tala med fraktkaptenerna som samlats på balkongen till baren "Hegra´s" eftersom hans ben var längre än till och med "swede" som mätte över två meter i strumplästen .

-"jag harrr en lassst , sssstor lasssst måssste ha fler skepp ." sa han .

-"hur många skepp behöver du ?" sa en kapten som hette McClure .

-"och vad är avgiften ? " frågade James Headley , kaptenen på "Anastasia" .

Musk hade redan tänkt efter och räknat på vad de olika fraktskeppen i rymdhamnen kunde lasta .

-"behöverrrr sssju skepp , avgiften ssssom alltid ." sa han .

av de åtta kaptener som samlats kunde alla utom en ställa upp eftersom han skulle åt andra hållet . efter att ha lastats placerade sig "Ivanaskova" i konvojen mellan "Anastasia" och "Big Bertha" och konvojen gav sig av.

som vanligt när det var konvoj lämnade man kanalen öppen över högtalarna och pratade hej vilt . efter ett tag hördes kapten McClure .

- "på babord sida !" sa han och på "Ivanaskova" såg man en sak som inte setts sen storkriget . Kimera , Muncrol och Eldar-alliansens förenade styrkor färdades i handelsleden mot det område där ryktet sa att Xion byggt en bas .

Vanessa som satt i Miriams knä kände att hennes mamma var rädd och blev rädd hon med . alla blev rädda vid synen av tusen och åter tusen skepp och vad de betydde men räddare än andra blev Kelly Roberts och Fabio Terrell eftersom deras föräldrar satt mitt i det område där striderna troligast skulle börja .

men det var inte mycket de kunde göra åt saken . konvojen fortsatte medan rapporter kom in om skepp som flydde området . "Ivanaskova" låg kvar på sin plats i konvojen när ett fraktskepp längre fram slog larm . sekunden efter slog en superfraktare längre bak larm även den .

-"pirater ! " ropade Sara Lindstrom .

-"bemanna kanontornen ! " befallde kapten Warten .

i piratflottan fanns det en del stulna krigsskepp men mest var det ombyggda frakt och passagerarskepp . Sara och Terry Anatol klättrade in i de nya kanontornen och aktiverade deras Tachionkanoner . Tachionkanonerna var inte lika snabbskjutande som Laserkanonerna men de var kraftfullare . nu öppnade Sara eld mot en Korvett som stulits från Unori .

Korvettens avsikt var uppenbar , den tänkte komma så nära fraktaren som möjligt och släppa en mina . taktiken hade fungerat tidigare men alltför sällan för att anses som pålitlig . piratkorvetten närmade sig medan Sara sköt för allt hon hade , ett skott träffade nosen på Korvettens och ett andra styrbordsmotorn . två till träffade Korvetten mitt på och ett slog ut ett av Korvettens tio Laserkanontorn . Tachionkanontornet på Korvettens nos öppnade eld men träffade inga vitala delar . Sara bet ihop och öppnade eld , både kanontornet och bryggan tog tre träffar var och slogs ut .

på bryggan kollade Dwight Schultz radarn .

-"styrbord sextiofyra grader ! " ropade han .

genast la Fabio Terrell om rodret och frågade sedan varför . men så förstod han , på väg rakt mot dem kom ett ökänt skepp .

-" "Black serpent" ! " flämtade Fabio Terrell .

-"trodde hon blev förstörd av Unori . " sa Miriam Haskell .

-"tydligen inte . hur som helst är hon på väg hit ." sa kapten Warten och slog på knappen till kommunikationssystemet .

-" hör upp alla kanontorn . fri eldgivning , jag vill se det där skeppet blåst i bitar om jag så måste ramma henne . " sa han .

de fem Laserkanontornen och båda Tachionkanontornen gav allt de hade och sköt allt vad de kunde mot det mest beryktade piratskeppet i handelsleden .

men "Ivanaskova" var inte ett krigsskepp och hennes bestyckning var inte tillräckligt kraftfull för att hindra Kapten Morgans skepp och "Black serpent" dockade .

-"klart för drabbning ! " vrålade kapten Warten i kommunikationssystemet .

Sara kröp snabbt ut ur kanontornet eftersom man lätt blev fångad därinne , väl ute drog hon pistolen hon fått av sin far för många år sen .

över hela skeppet drabbade man samman . i maskinrummet svingade Bill Maden ett stort verktyg som man spände kraftledare med .

i mässen osäkrade Terry Anatol de pistoler som tillverkats av Kimera och som hon hon köpt på Rio Sierra handelsstation för två år sen . ett halvdussin pirater , mest människor men det var två varelser från andra raser stormade in genom dörrarna och Terry fick bevis för att hon gjort ett bra köp .

pistolerna fällde fyra pirater innan de hann komma tre meter in i rummet , de andra två föll för den halvmeter långa kniv som även den var tillverkad av Kimera och Terry var tacksam för den stridsträning i närstrid en Kimera gett dem för några år sen medan han liftat tillbaka hem .

kapten Warten stack sitt Eldartillverkade gevär ut i korridoren och avfyrade ett halvdussin Laserskott . därefter tittade han ut och sköt två skott mot de två pirater som inte fallit .

doktor Leo släpade Fabio Terrell till sjukstugan .

-"det är bara en skråma , kommer inte ens att bli ett ärr . " sa han .

-"men nästa gång en pirat försöker slå dig i huvudet med ett rör , skulle du kanske inte tro på vad vi säger när vi påstår att du inte har nåt av vikt däruppe och ta och ducka ." sa han .

Fabio skulle till att svara när en pirat dök upp i dörren . Fabio reagerade snabbt och sköt . piraten föll med ett skrik .

Dwight Schultz höll bryggan vilket inte var särskilt svårt efter som den enda dörren var smal och bara en åt gången kunde kliva igenom den . men det var ett trettiotal pirater utanför och Dwight började få ont i avtryckarfingret .

Kelly Roberts sprang och sköt över axeln medan fem pirater jagade efter henne . när hon rundade hörnet kröp hon ihop och riktade pistolen mot det håll hon kommit ifrån . den första piraten att runda hörnet stannade till av förvåning och sen kramade Kelly avtryckaren . de första tre dog innan de hann reagera men de två kvarvarande sköt ett skott var . den ena missade men den andras skott snuddade på högra sidan , Kelly föll omkull men höjde pistolen och sköt igen . hon pustade ut och blåste luggen ur ögonen .

i maskinrummet brottades Robert Perry på stålgången med en Gi´kan . den grönhudade varelsen visade en lång rosa tunga och två rader med vassa tänder och väste , Robert brydde sig mer om den långa och sågtandade kniven och ansträngde sig för att vrida den ur piratens hand . han hann inte se hur men plötsligt satt kniven i piratens bröst .

Sara Lindstrom duckade från ett macheteliknande blad som svepte förbi över hennes huvud innan hon använde sina kunskaper i den kampsport som kallades "Jailhouse rock" . den hade uppfunnits i ett fängelse på nittonhundratalet och Sara var duktig utövare . nu svepte hon till med högra benet och sparkade till med hälen i piratens knäveck därefter slog hon till med armbågen mot piratens näsa innan hon satte knät i hakan på honom , piraten insåg att han inte kunde vinna och tog till benen .

Miriam Haskell hade sagt att det var en lek för att hennes dotter inte skulle bli skrämd , nu sa hon åt sin dotter att stanna i garderoben där hon stod i dörren och sköt mot en grupp pirater som tagit skydd på andra sidan dörren till korridoren . hon sköt ner en till som gömde sig på höger sida av dörren . och igen tog en ny den fallnas plats . men plötsligt drog de sig tillbaka .

"Black serpent" kopplade loss sig och började dra sig undan . de andra piratskeppen avbröt sin attack och flydde de med .

-" vad händer ? varför flyr han ? " sa Dwight Schultz .

i samma stund som han sa det dök sex slagskepp upp . de långa kropparna glänste och deras för visade varför de kallades "hammarhajar" av människan. på ovansidan framför bryggan satt de tre kanontornen med tre Plasmakanoner var på linje . de fyra dubbelpipiga Ionkanontornen på varje slagskepp svängde och öppnade eld mot ett ombyggt passagerarskepp på slagskeppens styrbord och en ombyggd bärgare till babord om slagskeppen . de femtio Laserkanontorn och femtio Tachionkanontorn som var och ett som Slagskeppen hade gjorde slut på de pirater som inte kunde fly.

- " och vem sa att Kimera aldrig är i närheten när det gäller ! " jublade Fabio Terrell .

slagskeppen kollade om alla var okej men hade inte tid att stanna och ta emot några tack så konvojen fick samla ihop resterna efter piraterna själva . "Ivanaskova" la beslag på Korvetten som Sara hade skjutit mot , det verkade som om att besättningen hade övergett skeppet och man kunde i lugn och ro undersöka skeppet . åtta av Korvettens tio Tachionkanontorn var hela men till Saras besvikelse talade Bill om att de andra var omöjliga att reparera . Saras humör vände när Bill talade om att systemet för minläggning var intakt . inte nog med det men de hade dessutom kunnat konstatera att Korvetten hade fullt förråd av minor .

-"de kan bli användbara nästa gång n??n jagar oss . " sa Sara .

de undersökte Laserkanontornen efter det och gladde sig åt att de kunde utöka sina fem nuvarande kanontorn med ytterligare sju . det var en kraftfull bestyckning för att vara ett fraktskepp men om rykterna stämde nalkades ett storkrig och beväpningen skulle komma att behövas .när allt var bärgat meddelade de andra fraktarna att de var klara de med och konvojen fortsatte sin färd . efter tretton dagar som inte innehöll mer händelser bortsett från ett spontant race mellan Gobha systemet och Antios systemet och en vild fest på Antios IV nådde de fram till deras mål . som alltid med konvojer splittades man åt efter att man fått betalt av företaget som ägde frakten .

James Headley , kaptenen på "Anastasia" sa hejdå till kapten Warten på sitt speciella sätt vilket retade Terry Anatol lite . hon tyckte att den blonda kaptenen använde mer tunga än det var nödvändigt . kapten McClure försökte som vanligt att locka över Sara till sitt skepp .

-"blir du inte trött på den där gamla skorven ? " sa han när han kramade om henne .

-"nej , faktum är att jag blir bara mer och mer fäst vid henne . " svarade Sara med ett skratt .

-"nå , om du nånsin vill jobba på ett riktigt skepp så vet du var jag finns . " sa kapten McClure och vinkade adjö över axeln medan han traskade iväg .

Karl "the swede" Lindstrom och kapten Warten hade bestämt sig för att hänga ihop ett tag till och skulle till Ios VIII där en last väntade . efter tre dagar kom de till ett område i närheten av Unori rymd när Dwight Schultz sa till att man borde sakta ner . kapten Warten förstod varför , framör dem låg en kvarleva från storkriget . ett minfält som sträckte sig en bra bit åt båda hållen .

-"vi har tid att plocka på oss lite minor , va ? " sa "the swede" i kommunikationssystemet .

-"enligt din dotter har vi hållit rekordfart och ligger fem dagar före i tidstabellen så vi kan nog samla ihop hur många minor som helst ." svarade kapten Warten .

man började med det långsamma arbetet med att bärja minorna . människan hade inte tillräcklig kunskap om hur man tillverkade minor men de hade lärt sig hur man desarmerade dem så Robert Perry och Burton Renolds drog på sig rymddräkterna och svävade fram till minorna . det var det enda sättet att säkert desarmera dem . när de var desarmerade fördes de till lastlucka två där Miriam Haskell och Jesse Dane som precis som Burton Renolds hade mönstrat på när "Aurora" blev förstörd väntade och tog hand om minorna . Bill Maden kom in på bryggan .

-"jag har bytt ut den nedre Oxidentanken och istället monterat in systemet för minläggning från Korvetten ." sa han .

-" nåja , den har ändå inte fungerat de senaste tolv åren och det nya miljösystemet vi ska kunna köpa efter den här lasten använder ändå inte Oxiden . sa kapten Warten .

-"så du har hittat ett nytt miljösystem . " sa Bill .

-"ja , fick höra för tre minuter sen att det finns ett Mark III på Ios VIII och jag övertalade rymdhamnschefen där att hålla på det tills vi kommer . " svarade kapten Warten .

att bärja minorna skulle ta lång tid så de som inte var upptagna med det gick och åt .

-"var tusan köpte du den där ? " frågade kapten Warten på kvällen .

-" på Antios IV . " svarade Terry Anatol när hon satt på sängkanten i ett mörkblått plagg som visade mer än vad det doljde .

-"gillar du den ? " frågade hon och såg med sina gröna ögon på kapten Warten .

-"oja . " sa han och drog ner henne i sängen .

"Ivanaskova" och "Big Bertha" närmade sig Ios VIII . de passerade en rymdstation som påminde om en rockring , rymdstationen hette Ag´Har och det var länge sen den var i bruk som forskningsstation . nu förtiden var den nedslitna konstruktionen bara använd av luffare .

nere på planeten mottogs de av Marla Terrell och Woodrow Roberts . efter omfamningar fick de veta att man hade evakuerat Orion VII och Muncrol hade tillfälligt tagit över rymdstationen för att använda den som bas .

-"jaså det var därför en Muncrol åkte med oss till Jorden ! " sa doktor Leo McEvoy .

-"verkar så . " sa kapten Warten .

som alltid när Woodrow Roberts och Karl "the swede" Lindstrom möttes börjades det pratas om en brottningsmatch . rymdhamnschefen var entusiastisk över det hela och hjälpte gärna till att ordna en match . medan dagen flöt spreds nyheten och på kvällen kom hela rymdhamnen till en barrack som tömts på last och läktare riggats upp . i mitten hade man rest fyra pinnar och dragit två rep runt dem . de två jättarna klev in i ringen och blev presenterade av rymdhamnschefen sen började matchen . publiken hejade på och kämparnas döttrar föll omkull tjutande av skratt vilket publiken inte kunde förstå , brottarna var ju riktigt duktiga . men besättningen på "Ivanaskova" visste mycket väl hur det skulle sluta . och efter ett tag av envisa försök att brotta ner den andre förklarade man matchen oavgjord . publiken var inte ett dugg besvikna , de hade fått se en sju tusan till match . rymdhamnschefen gick fram till brottarna .

-"bra match gossar ! vi delar pengarna från biljettförsäljningen rättvist , en tredjedel var . det blir väl bra ? " sa han .

-" ge min andel till min dotter . " pustade Woodrow Roberts .

-" och min till min dotter . " stönade Karl "the swede" Lindstrom .

-"ska jag lämna lyset på , pappa ? "frågade Kelly Roberts när de gick .

-" gör du det du gumman . " frustade hennes pappa .

-"vi ses när ni fått nog , pappa ." sa Sara Lindstrom .

kvar i hangaret blev två jättar som fortfarande kopplade grepp på varandra .

SLUT

Edited by K´hogh son of Klintoch
Link to comment
Share on other sites

Verkar vara en nice story. Kanske något att skriva en bok om? J.

planen är att skriva flera böcker som utspelas i detta universum med olika personer i varje story

Det låter lovande men greppa inte över för mycket bara. Börja med en historia och utveckla den till en bok. Sedan är det lättare att skriva nya böcker i det universumet. J.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.


×
×
  • Create New...