Ni har säkert redan hört det, då sociala medier fullkomligt överflödas av nyheten, men igår avled Neil Armstrong i en ålder av 82 år. Som den första människan att gå på månen i juli 1969 så har han för alltid sin plats i vår världs historia. Vila i frid!
Redan har trekkers hört av sig till Roberto Orci med frågan om inte den kommande filmen borde dedikeras till Armstrong. Orci svarade enbart med det kryptiska "Interesting", samtidigt som någon annan ansåg att det vore som att dedikera filmen Bilar till exempelvis Henry Ford...
Neil Armstrong har nämnts i Star Trek vid flertalet tillfällen, bl.a. när T'Pol ställer frågan om att Neil Armstrong kanske inte var den första människan på månen (Carbon Creek). Lake Armstrong på månen och rymdskeppet USS Armstrong fick även sitt namn efter rymdpionjären.
Forskarna har noterat att Curiositys omgivning påminner om delar av sydvästra USA. Närmast förbereder man Marsbilen för en färd till bergstoppen Mount Sharp för att studera dess klippor (syns som en upphöjning vid horisonten på bilderna).
Curiosity kommer också att studera marken där stenar har blottlagts genom utblåset från himmelskranens raketmotorer. Det var himmelskranen som sänkte ner Curiosity till marken.
[Klicka på bilderna för förstoringar]
När Bruce Willis använde en atombomb för att spränga en jättelik asteroid och därmed rädda jorden var det mer fiktion än vetenskap har en grupp brittiska fysiker kommit fram till.
De menar att Willis bomb inte skulle gjort mer nytta än en billig smällare, dessutom användes bomben så sent att jorden skulle gått under i vilket fall som helst.
Gruppen säger att det skulle krävas en bomb som har en miljard gånger större sprängkraft än den största atombomb som någonsin provsprängts, den s.k. Tsar Bomb, för att den 1000 km stora asteroiden skulle förintats. Att spränga asteroiden på ett avstånd som ungefär motsvarar avståndet jorden - månen är också på tok för sent. För att vara på den säkra sidan skulle asteroiden ha sprängts på ett avstånd som ligger långt utanför Plutos bana, slår forskarna fast.
Om det nu skulle vara så att det inte finns något liv på Mars, vore det då fel att introducera liv där, liv som framställts från organismer på jorden?
Flera studenter vid Brown University och Stanford University arbetar för närvarande på att skapa en bakterie som kan överleva de hårda villkoren på Mars. Bakterierna skulle t.ex. kunna användas för att framställa livsmedel, mediciner eller byggnadsmaterial till framtida nybyggare. Men fram till dess hoppas de att de blir de första som koloniserar Mars, även om det bara blir med bakterier.
Bakterien som man gett det passande namnet Hell Cell ("helvetescellen") ska skapas genom att man för in DNA från andra bakterier, som t.ex. kan motstå låga temperaturer (ned till -60° C) och strålning (bakterier som innehåller höga halter av mangan).
Om allt detta är etiskt försvarbart är förstås en annan fråga...
Den mest avancerade Marsbil som någonsin konstruerats landade i morse på den röda planeten efter en åtta månader lång rymdfärd.
Rymdfarkosten, som bar den ett ton tunga Marsbilen Curiosity och det vetenskapliga laboratoriet (MSL), lyckades med varenda fas i den mest komplexa landning som någonsin utförts på Mars, inklusive den sista fasen då Marsbilen sänktes ned till marken av en svävande rymdkran. Curiosity står nu inuti den jättelika kratern Gale, och ska under två års tid utforska Mars och förhoppningsvis bl.a. ge svar på om Mars har spår av liv.
[Klicka på bilden för förstoring]
Ännu en gång söker sig Nasa till Star Trek för att berätta en historia. Rymdbyrån har släppt två versioner av en video om Marsbilen Curiosity som beräknas landa på Mars nästa vecka. Den ena med TOS William Shatner som berättare, och den andra med TNG:s Wil Wheaton.
Den 5 augusti går rymdfarkosten igenom vad Nasa kallar "sju minuter av terror", då den ska placera den jättelika Marsbilen med inbyggt forskningslabb på Mars yta.
För ungefär en vecka sedan landade Nasa för första gången en rymdfarkost med det nya systemet HIAD (Hypersonic Inflatable Aerodynamic Decelerator). Systemet innebär att en speciell värmesköld på rymdfarkosten blåses upp till en svampliknande kon innan farkosten återvänder till jorden. Förhoppningen är att HIAD så småningom ska kunna användas för att landa tung last och människor på jorden eller någon annan planet.
Nu kan du själv se vilka utmaningar Nasa står inför, och utveckla en lämplig HIAD-farkost. Välj rätt form, material och bana för farkosten för att få den att landa med sin last på en förutbestämd plats. (Gränssnitt)
Klicka på bilden till höger för att gå till spelet.
Gotland är vackrast från rymden. Det slår NASA fast efter att Sveriges största ö vunnit omröstningen i tävlingen "Earth as art".
Bilden på Gotland, som beskrivs att vara i samma stil som Von Goghs tavla Stjärnenatt, kan du se här (scrolla ner till botten av sidan).
Totalt inkom mer än 14 000 röster i omröstningen.
USA:s första kvinnliga astronaut är död. Sally Ride avled igår efter en 17 månaders lång kamp mot cancer, skriver Chicago Tribune.
Sally Ride flög för första gången i rymden ombord på rymdskytteln Challenger 1983. Ett år senare gjorde hon ytterligare en rymdfärd. Hennes tredje färd blev dock aldrig av på grund av Challengerolyckan där sex astronauter och en lärare omkom. Efter karriären som astronaut arbetade hon som lärare på Stanford. Ride blev 61 år gammal.
En grupp astronomer har storstilade planer på att starta upp ett ambitiöst och nästan osannolikt projekt - bli de första som lyckas ta en bild på ett svart hål.
Astronomerna vill skapa ett virtuellt instrument, lika stort som jorden och kallat the Event Horizon Telescope (anspelar på det svarta hålets händelsehorisont), med hjälp av ett världsomspännande nätverk av radioteleskop (upp till 50 stycken). Instrumentet beräknas bli kraftfullt nog att ta en bild på det supermassiva svarta hålet (Sagittarius A*) i Vintergatans centrum.
"Ingen har någonsin tagit en bild på ett svart hål", säger Dimitrios Psaltis vid University of Arizonas Steward Observatory, "Vi ska göra just det."
[Klicka på bilden {simulering} för förstoring]
![]()
Nya data bekräftar att exoplaneten Gliese 581g f.n. är den bästa kandidaten för en potentiellt beboelig exoplanet. Systemet Gliese 581 på 20 ljusårs avstånd är känt för att ha två planeter som ligger inom den s.k. livszonen. I katalogen över beboeliga exoplaneter med jordlika förhållanden (Habitable Exoplanets Catalog), publicerad av PHL @ UPR Arecibo, ingår nu Gliese 581g, Gliese 667Cc, Kepler-22b, HD85512 och Gliese 581d.
Bild 1 - Av de fem kända potentiellt beboeliga världarna är Gliese 581g den planet som mest liknar jorden. Samtliga planeter är superjordar med massor som sträcker sig från 1,5 till 10 jordmassor. Siffrorna under planetnamnen anger likheten med jorden, där 1 är identisk med jorden.
Bild 2 - Jämförelse av relativa storlekar och banor för de fem exoplaneterna runt stjärnan Gliese 581. Den gröna ringen representerar den beboeliga zonen, där en jordlik planet kan ha flytande vatten. g rör sig i en idealisk bana runt stjärnan.
[Klicka på bilderna för förstoringar]
U.S. National Science Board (NSB) har gett klartecken för att konstruera LSST (Large Synoptic Survey Telescope): ett optiskt vidvinkelteleskop med 8,36 m spegel och en 3200 megapixels kamera. Teleskopet placeras i Chile.
Teleskopet kommer att spana över himlen och samla in bilder på miljontals galaxer om och om igen. De upprepade observationerna kommer hjälpa astronomer att se förändringar i stjärnor och galaxer på ett oöverträffat sätt, utforska mörk materia och mörk energi, och upptäcka kortvariga fenomen, som stjärnexplosioner.
Teleskopet ska stå klart till 2022.
En tidigare anställd på Roscosmos (den ryska rymdbyrån) och en känd klädesdesigner har tillsammans startat ett företag, Final Frontier Design, som ska ta fram nästa generation rymddräkter för den kommersiella rymdfarten.
De nya rymddräkterna är speciellt avsedda för rymdturister. Nikolay Moiseev och Ted Southern fokuserar på flexibilitet, minskad vikt och framförallt priset. Rymddräkterna kommer att kosta en bråkdel av vad t.ex. Nasa:s rymddräkter kostar idag. De första rymddräkterna för serieproduktion förväntas vara klara inom några år.
Astronomerna har nu upptäckt så många månar runt dvärgplaneten Pluto att de börjar undra om det var rätt att nedgradera Pluto från att vara en äkta planet. Mycket tyder också på att astronomerna kommer att hitta ännu fler månar runt dvärgplaneten.
Några är direkt upprörda över att Plutos status ändrades. Bl.a. säger planetforskaren Kevin Baines vid NASA's Jet Propulsion Laboratory i Pasadena, Kalifornien:
"If you are important enough to have acquired five satellites, you are a planet!"
Den nya månen som upptäcktes på bilder tagna av Hubbleteleskopet är 10-25 km i diameter och har fått det tillfälliga namnet P5. Månen kretsar på ett avstånd av 95 000 km från Pluto och i samma plan som jätten Charon (1 200 km i diameter) och de små månarna Nix och Hydra. Den fjärde månen, som upptäcktes förra året, har fått det tillfälliga namnet P4.
Upptäckterna av de nya månarna oroar gruppen som leder projektet med rymdfarkosten New Horizon, eftersom det kan tyda på att Pluto även omges av ett moln innehållande större och mindre objekt. New Horizon kommer att flyga förbi Pluto 2015. Även en partikel som inte är större än 1 mm kan förstöra rymdfarkosten.