Under sina 84 år i livet skapade Harve Bennett flera klassiska TV-serier, såsom The Six Million Dollar Man och The Bionic Woman, och många anser att han räddade Star Trek när franchisen stod för dödens port.
Harve Bennett föddes i Chicago den 17 augusti, 1930. Som barn var han en mycket duktig elev, och när han var tio år gammal rekommenderade hans rektor att han skulle vara med i det rikssända radioprogrammet Quiz Kids, där programledaren besvarade inskickade frågor med hjälp av en panel med begåvade barn. Bennett blev intagen på provinspelning och efter att ha blivit antagen var han med i hela 213 avsnitt.
Quiz Kids introducerade Bennett till nöjesbranschen, och det gav honom även en viss förkärlek till det militära. Detta var mitt under andra världskriget, och showen reste landet runt och till olika militäranläggningar för att sälja krigsobligationer och muntra upp mannarna. Han såg soldaterna som riktiga hjältar, och han skulle senare reflektera tillbaka på den tiden och inse att han hade ägnat mycket av sin karriär åt att berätta historier om just hjälter.
Harve Bennett syns här på ett av vykorten som skickades ut till lyssnare som hade skickat in frågor till radioprogrammet Quiz Kids.
Bennett blev äldre och hade funderingar på att jobba inom radio, men vid det laget var pratradio på väg att bli en döende bransch, så han inriktade sig istället på film och teater. Han sökte sig till University of California i Los Angeles och gick ut med examen från deras filmskola. Han jobbade ett kort tag som journalist, men med Koreakriget i full fart valde han att söka sig till armén. Kriget tog slut senare samma år, och Bennett jobbade vidare inom militärpolisen i Kalifornien som rehabiliteringsspecialist. I januari 1955 blev han utsedd till månades soldat av sitt regemente, och han lämnade armén senare samma år, då med rangen korpral.
Nu satte Bennett sin examen till nytta och tog började jobba vid CBS, och inom två års blev han deras yngsta producent. Där jobbade han bland annat var med och producerade den legendariska varietéserien The Johnny Carson Show (numera kallad The Tonight Show, med Jimmy Fallon i spetsen). Han bytte sedan över till ABC, där han blev biträdande redaktör med ansvar för programinnehåll.
År 1968 var han med och skapade den ikoniska polisserien The Mod Squad, som skulle leda till hans första Emmy-nominering. Under åren som följde jobbade han för Universal Studios som producent på flera TV-serier, bland annat kultklassiker såsom The Six Million Dollar Man, The Bionic Woman och The Invisible Man.
År 1979 hade Star Trek: The Motion Picture premiär, och trots imponerande biljettintäkter gick filmen inte alls väl hem bland kritikerna. Paramount insåg att de behövde följa upp med en riktig höjdarfilm för att rädda franchisen, och de misstänkte att Harve Bennett var rätt man för jobbet.
Bennet blev inkallad till ett möte där han fick frågan om vad han tyckte om The Motion Picture, och han svarade uppriktigt att han tyckte att den var tråkig. Då fick han följdfrågan om han kunde göra en bättre film på en budget under 45 miljoner dollar, och det visste han att han kunde.
Sagt och gjort: Bennett fick jobbet, och skred genast till verket. Som förberedelse tittade han igenom alla 79 av de Star Trek-avsnitt som fanns på den tiden, och han föll särskilt för avsnittet Space Seed, där stjärnskeppet Enterprise erövras av Khan Noonien Singh och hans "familj" av supermänniskor. Avsnittet slutade med Khan och hans följe strandsatta på en karg och främmande planet, vilket gav Bennett den öppning han behövde.
Vi vet alla vad resultatet blev: Star Trek II: The Wrath of Khan blev en hit hos såväl kritiker som biobesökare, och än idag anser många att det är den bästa Star Trek-filmen genom tiderna. Star Trek hade fått nytt liv, och Bennett fortsatte med att producera de kommande tre Star Trek-filmerna, där han också var delaktig som manusförfattare.
Harve Bennett producerade Star Trek III: The Search for Spock, som han även skrev manuset till. Här i bild tillsammans med Leonard Nimoy, som regisserade filmen.
Star Trek V: The Final Frontier blev i mångas ögon en rejäl flopp, men Paramount hade fortfarande fullt förtroende för Bennett, och bad honom att komma med idéer till en sjätte Star Trek-film. Bennett hade en idé om att göra en film kallad The Academy Years, där vi hade fått följa Kirk och Spock som unga kadetter. Paramount gillade idén, men var osäkra på om den nu något uppskakade filmserien kunde husera en film utan sin beprövade stjärnbesättning, särskilt som filmen var tänkt att märka Star Treks 25-årsjubileum.
De frågade Bennett om han kunde tänka sig att göra en till film med Enterprise-besättningen och skjuta på The Academy Years några år, men han sade nej. Som skäl uppgav han att han hade en brist på idéer, samt att det snäva schemat skulle innebära en hel del stress.
Detta blev slutet för Harve Bennetts karriär inom Star Trek, men han skulle fortsätta sin karriär som TV-producent ett tag till, och producerade bland annat TV-serierna Time Trax och Invasion America (en animerad miniserie med bland annat Leonard Nimoy i rollerna).
Under sina många år som TV-producent hade Bennett vid flera tillfällen arbetat tillsammans med USA:s armé och säkerhetstjänster. Genom det samarbetet blev han år 1984 utsedd till civil medhjälpare till Kaliforniens armésekreterare, och tjänstgjorde fram till 1993 som kontaktperson mellan armén och nöjesbranschen. Där fick han chansen att återkoppla med sina gamla barndomshjältar när han var med och organiserade firandet av 50-årsjubileumet för Dagen D, var han 1995 fick ta emot försvarsdeparementets medalj för särskilt utmärkt civil tjänstgöring.
Han satt även under flera års tid med i styrelsen för Veterans Park Conservancy, ett naturreservat ämnat att hjälpa krigsveteraner att återhämta sina kroppar och sinnen genom kontakt med miljön.
Harve Bennett avled under onsdagen den 25 februari, 2015. Han blev 84 år gammal.
Producent
Han deltog även i utvecklandet av manusen till filmerna Star Trek II: The Wrath of Khan, Star Trek III: The Search for Spock, Star Trek IV: The Voyage Home och Star Trek V: The Final Frontier.
Litteratur