Hick Trek

Som sig bör när en ny Star Trek tv-serie börjar så får man en svag start. Jag kan inte sätta fingret på exakt vad det är som gör att jag alltid upplever det så, men för mig så har en ny sådan tv-serie alltid varit synonymt med en svag start. VOY tillhör kanske en av dom starkare, men det tycker jag inte säger så mycket egentligen då det fortfarande inte är speciellt bra.

Det bästa med avsnittet är väl det faktum att man introduceras till en massa nya karaktärer som man ska försöka lära känna under resans gång. Vissa är givetvis mer intressanta än andra som sig bör. Sedan gillar jag konceptet som VOY hade med att låta det utspela sig på resande fot, då mot deras vilja, samt även på en helt ny outforskad plats. Att det sedan inte räckte till hela serien ut är en annan sak, men utgångspunkten var bra tänkt och friskt vågat.

Karaktärerna i VOY har alltid varit ojämna. Janeway är klart intressant som ledare och hon har både sina fördelar respektive nackdelar. Just att hon är kvinna känns intressant och något som ger karaktären mer djup. Att man sedan inte tog vara på det fullt ut är synd, men inte förvånande. Som med mycket annat så växer karaktären genom hela serien och har både sina uppgångar som nedgångar. I början tycker jag helt klart att karaktären känns stabil.

Hennes närmsta mannar är även dom intressanta.

Tuvok har alltid varit lite av en favorit. Hans sätt att se på och analysera saker har alltid varit fascinerande och gett upphov till både logiska som mindre logiska lösningar på problemen som uppstår längs resan.

Chakotay har jag alltid tyckt varit en karaktär som känns 50/50. Jag tycker att grunden till en intressant karaktär finns där, men det lyfte aldrig riktigt utan han förblev rätt anonym i det stora hela.

Harry Kim är en till karaktär som förblev väldigt anonym i det stora hela. Tillsammans med Tom Paris så fungerade karaktären väldigt bra och gav upphov till flera intressanta och tänkvärda avsnitt, men så mycket mer blev det inte.

B'Elanna gillar jag och det är en av karaktärerna som verkligen växer hela tiden. Speciellt när hon och Tom Paris börjar intressera sig för varandra.

Och Tom Paris i sig var alltid intressant. Det är nog den karaktär i besättningen på VOY som jag kunde relatera till mest sett till personligheten. Dessutom tycker jag att Robert Duncan McNeill spelade karaktären utmärkt och jag blev sällan besviken på vare sig det eller karaktären i sig.

Robert Picardo som EMH (Doktorn) är helt klockren och en till karaktär som utvecklas på ett bra sätt och vars medverkar faktiskt fyller en viktig funktion.

Neelix är en karaktär som jag är kluven till. I grund och botten så är karaktären bra spelad av Ethan Phillips, men det blir lite för mycket Comic Relief för att det ska fungera fullt ut. Den funktionen fyller ju redan EMH (Doktorn) bra tycker jag. Det ska sägas att Neelix som karaktär har sina bra stunder med och det ska bli intressant att se om och hur det fungerar den här gången. En av dom mer irriterande sakerna var den extremt påklistrade och inte alls speciellt trovärdiga förhållandet som han hade tillsammans med Kes.

Och Kes i sig var en till sådan där karaktär som skulle kunnat varit bra men att det känns som att man precis som i fallet med Neelix var lite otydlig med vad man ville förmedla och istället för att nå hela vägen fram så blev det bara ett halvfärdigt resultat.

Sett till handlingen i det första avsnittet så är det bra och väl genomfört. Dom nya raserna man bekantar sig med är intressanta och slitningarna som finns mellan federationen och Maquis fungerar som en bra utgångspunkt. Dessutom är det, som jag redan nämnt, intressant med tanken att låta skildra en lång resa hemåt med allt som det innebär.