Jump to content

Media


Mr Borg

Recommended Posts

Tänkte på en sak häromdagen när jag såg på TV. Egentligen kan man ju lura i folk vad som helst via media. Om man är en duktig talare/förmedlare så behöver man ju inte ha någon kompetens eller vara rättinformerad för att folk ska gå på det man säger. Har varit med om det både i TV och i tidningar. Eller för den delen medvetet undanhålla information för samhället, och/eller ändra om den.

Vad är egentligen sant och vad är det inte?

Per Burman är en sådan person som jag inte kan lita på. För er som inte vet så är han recensent för Aftonbladet.

Metallica hade gjort en turné med symfoniorkester, kort därefter kommer Deep Purple med en likadan. Då skriver han: Purple plagierar Metallica. Det han tydligen inte tog reda på var att Purple funnits sedan 60-talet och gjort sådana konserter innan Metallica ens var påtänkt.

En annan sak är det man hört om USA och deras politiska propaganda. Att de ska ha ändrat om vissa grejer för att få det till sitt sätt. Kanske lite mer allvarligt än det tidigare nämnda.

Link to comment
Share on other sites

Vad är egentligen sant och vad är det inte?

Jag kan ju iallafall tala om för dig vad som inte är sant och det är det man läser i aftonbladet och expressen. Dom skriver nyheter för att sälja lösnummer, inte för att leverera korrekt nyhetsrapportering till dig och mig och det kan vara ganska bra att ha i bakhuvudet när man läser dom. Inte ens mer seriösa tidningar som DN brukar ha särskilt många rätt om man bekymrar sig om att kolla upp det dom skriver om.

Tänk bara på hur det varit när en tidning skrivit om något som hänt där ni bor/nån ni känner/något ni är ordentligt insatta i. Hur många gånger har dom gett en korrekt beskrivning? Fundera sen på om det bara är sånt som ni har koll på som dom inte beskriver riktigt rätt eller om det kan vara så att dom flesta artiklar håller samma standard?

Något annat som kan vara ganska intressant är att läsa om samma nyhet i t.ex. en svensk och en utländsk tidning och se hur olika den vinklas.

Link to comment
Share on other sites

Jag litar inte ett dugg på tidningar, inte ens lokaltidningar. Vet själv när man själv varit berörd eller verkligen vetat saker och när det trycks, helt plötsligt står något annat än det som sagts...

Medvetet eller inte....tja...vad vet jag...klantar sig inte journalisterna när de skriver så gör de det när de lyssnar...

Vad gäller USA, vill jag inte här på grund av risken för känsliga läsare, nedteckna vad jag anser...

Link to comment
Share on other sites

Tänkte på en sak häromdagen när jag såg på TV. Egentligen kan man ju lura i folk vad som helst via media. Om man är en duktig talare/förmedlare så behöver man ju inte ha någon kompetens eller vara rättinformerad för att folk ska gå på det man säger. Har varit med om det både i TV och i tidningar. Eller för den delen medvetet undanhålla information för samhället, och/eller ändra om den.

Det räcker med att vara auktoritär person, och det låter som man vet vad man pratar om, så får man folk att tro på vad man säjer... Det kan man ha användning av när man jobbar som instruktör :rolleyes: :lol: Ok... kanske inte så bra, men jag kan tyvärr erkänna att jag använt medtoden någon gång :rodna:

Sedan om media... tja... alal media är politiskt skruvad... Litar numera väldigt lite på svensk media när det gäller rapportering från USA, om valet mm.

Källkritiken är väl sådär... :arg:

Link to comment
Share on other sites

I går på mitt jobb inom socialtjänsten så fick jag hjälpa en reporter från Uppdrag Granskning att komma till rätt beslutsfattare inom förvaltningen. Det kunde inte undvikas, men jag tänkte nog mer än en gång att han hade en dold kamera... Särskilt då han hela tiden vid samtal med någon hade sin rätt så stora väska hängandes från axeln, detta oavsett om samtalet tog flera minuter...

Nej, jag har svårt att lita på vissa reportrar och därmed media.

Link to comment
Share on other sites

Jag måste ärligt säga att jag ser nyhetsmedia som ren underhållning, och ingenting annat. Att se CNN rapportera om IRAK är som att se en dokusåpa. Det kanske är ett mänskligt skydd att framställa hemska nyheter så "showigt" som möjligt, för att det skall vara lättsmält. Snart är nyheterna som i Starship Troopers. En annan konstigt känsla jag har fått av nyheter är att "avståndet" bara ökar, ist??llet för att det närmar mig människor och länder. Ibland är det som saker och ting rapporteras från en annan värld, tragiskt. Jag vill endå försöka vara positiv och tro att saker och ting verkar till det bästa, men det är inte lätt.

Vi är så vana att bli lurade av media att vi inte bryr oss längre och det måste ju vara farligt.

Link to comment
Share on other sites

Jag måste ärligt säga att jag ser nyhetsmedia som ren underhållning, och ingenting annat. Att se CNN rapportera om IRAK är som att se en dokusåpa. Det kanske är ett mänskligt skydd att framställa hemska nyheter så "showigt" som möjligt, för att det skall vara lättsmält. Snart är nyheterna som i Starship Troopers. En annan konstigt känsla jag har fått av nyheter är att "avståndet" bara ökar, istället för att det närmar mig människor och länder. Ibland är det som saker och ting rapporteras från en annan värld, tragiskt. Jag vill endå försöka vara positiv och tro att saker och ting verkar till det bästa, men det är inte lätt.

Vi är så vana att bli lurade av media att vi inte bryr oss längre och det måste ju vara farligt.

<{POST_SNAPBACK}>

He, ja CNN är fantastiska på att göra underhållning av allt. Tittade mycket på sändningarna från Irakkriget och satt ofta och blev förbannad, t ex på det "flashiga" introt på rapporterna...stridsvagnar som körde, flygplan som ven förbi....och till det någon klatschig melodi....

Krig är INTE underhållning!

Oftast tittade jag därför på Sky News istället....naturligtvis inte heller rumsrent, men liiiiite bättre...

Link to comment
Share on other sites

Jag måste ärligt säga att jag ser nyhetsmedia som ren underhållning, och ingenting annat. Att se CNN rapportera om IRAK är som att se en dokusåpa. Det kanske är ett mänskligt skydd att framställa hemska nyheter så "showigt" som möjligt, för att det skall vara lättsmält. Snart är nyheterna som i Starship Troopers. En annan konstigt känsla jag har fått av nyheter är att "avståndet" bara ökar, istället för att det närmar mig människor och länder. Ibland är det som saker och ting rapporteras från en annan värld, tragiskt. Jag vill endå försöka vara positiv och tro att saker och ting verkar till det bästa, men det är inte lätt.

Vi är så vana att bli lurade av media att vi inte bryr oss längre och det måste ju vara farligt.

<{POST_SNAPBACK}>

He, ja CNN är fantastiska på att göra underhållning av allt. Tittade mycket på sändningarna från Irakkriget och satt ofta och blev förbannad, t ex på det "flashiga" introt på rapporterna...stridsvagnar som körde, flygplan som ven förbi....och till det någon klatschig melodi....

Krig är INTE underhållning!

Oftast tittade jag därför på Sky News istället....naturligtvis inte heller rumsrent, men liiiiite bättre...

<{POST_SNAPBACK}>

Krig är absolut ingen underhållning, men nyhetsrapporteringen är det. Jag menar att världen blir inte bättre av nyhetsrapporteringar. Det måste ju alltid till med en massa jippon när det skall samlas in pengar till något gott ändamålet. Varför jag menar att nyhetsmedia är ren underhållning är för att den inte engagerar, nyheterna blir bara någonting platt inslaget i något kladdigt.

Link to comment
Share on other sites

Ja, vad gör vi åt det? Vad kan vi göra egentligen?

<{POST_SNAPBACK}>

Det är väl det som är det struliga i kråksången. Media är ju som en egen organism, som lever sitt eget liv. Våra politiker gör ju inte mkt. Problemet är ju att människor vill läsa sin dagstidning och ser sitt Rapport. Själv läser jag inte dagstidningar längre, inte på nätet heller. Vad det gör i det stora hela har jag ingen aning om. Psykologerna talar om att man kan drabbas av nyhets-stress, jag tror att jag hade en släng av det tidigare. Jag kunde inte missa rapport, men efter 11/9 blev det liksom för mkt. Jag fattar engentligen inte hur människan pallar allt detta, det är en gåta. Vi liksom bara deltar år efter år och blir mer och mer passiva. Jag hörde en psykolog som sa; att det är bara det mänskliga psyket som bär den här världen. Är det så, så undrar man hur länge det mänskliga psyket orkar innan kollapsen är ett faktum.

Link to comment
Share on other sites

Ett inslag som sitter i huvudet på mig är ett inslag som Reuter gjorde på Gasaremsan efter attacken på World Trade Center. Inslaget visade palestinier som hurrade och dansade efter de hade hört vad som hänt i New York. Inslaget visade sig vara ett falsarium. De dansade palestinierna hurrade och dansade för någonting helt annat (jag tror att det var en lokal fest), men Reuter vinklade det till en hyllning för attacken. Lögnen avslöjades av ett annat TV-bolag, vilket var bra, men Reuter gick aldrig ut med en dementi. Skadan var redan skedd.

Link to comment
Share on other sites

Jag har aldrig påverkats av någon "mediastress". Alltid haft distans till det som sägs. För man vet ju att det i många fall är vinklat.

Det jag litar mest på är nog lokala nyheter.

<{POST_SNAPBACK}>

Jag undrar bara hur många som kan se igenom, och hur duktig man själv är att genomskåda hur reportagen är vinklade och till vem de sänds. Man kan ju bli mörkrädd på sättet som media används i skolorna, där jag sett exemple på att riktigt unga hämtar nyheter på webben utan att läraren diskuterar källkritik. Risken är att allt tas för sanning och som riktigt ung måste det ju vara helsvårt att se djupare in i nyhetsflödet utan att tro på allt. Det är svårt nog när man blitt så gammal och gaggig som en själv (fast ung i hjärtat B) )

Link to comment
Share on other sites

Jag är medveten om att det mesta man ser är vinklat eller ofullständigt på ett eller annat sätt och tror för det mesta att det gör att jag inte blir så påverkad. Sen brukar jag komma på mig själv med att ändå ha ha svalt ett reportage från TV4-nyheterna eller nåt liknande helt okritiskt när jag läser om samma sak någon annanstans. Det är väldigt svårt att inte bli påverkad eftersom man blir det även om man själv vet om att man blir det.

När det gäller att hämta uppgifter från webben så har jag själv upplevt ett skräckexempel där en kille hämtat uppgifter från susning.nu till en rapport på universitetet (B-nivå) och inte kunde förstå vad som var fel med det. Han hade kanske haft den läraren du beskriver :(

Link to comment
Share on other sites

När det gäller att hämta uppgifter från webben så har jag själv upplevt ett skräckexempel där en kille hämtat uppgifter från susning.nu till en rapport på universitetet (B-nivå) och inte kunde förstå vad som var fel med det. Han hade kanske haft den läraren du beskriver  :(

<{POST_SNAPBACK}>

Oj, på den nivån borde man ju veta lite mer om källhänvisning och verklligen kolla upp sina källor så att man vet att de är trovärdiga.

Att man hämtar sina upggifter från bla susning.nu kan jag förstå att man gör på grundskolenivå.

Link to comment
Share on other sites

När det gäller att hämta uppgifter från webben så har jag själv upplevt ett skräckexempel där en kille hämtat uppgifter från susning.nu till en rapport på universitetet (B-nivå) och inte kunde förstå vad som var fel med det. Han hade kanske haft den läraren du beskriver  :(

<{POST_SNAPBACK}>

Oj, på den nivån borde man ju veta lite mer om källhänvisning och verklligen kolla upp sina källor så att man vet att de är trovärdiga.

Att man hämtar sina upggifter från bla susning.nu kan jag förstå att man gör på grundskolenivå.

<{POST_SNAPBACK}>

Inget fel att hämta därifrån, så länge man använder "källkritik, och ordentliga källhänvisningar"

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...

De sista dagarnas löpsedlar har förbryllat mig. För någon dag sedan stod det om kända kvinnor som har gruppsex och igår stod det "Jag hade mer sex som tjock".

Jag är född på 60-talet och kommer ihåg Fibbans och Lektyrs löpsedlar på 70-talet och de sa vad Aftonbladets och Expressens löpsedlar säger idag. Jag har ju förstått att våra tidningar mer och mer blir som The Sun i England. Det är bara det att jag i min naivitet trodde det svenska samhället, med politiker, press mm, var i kamp mot sexismen. Vad är det för nyhetsvärde i gruppsex och att ha sex som tjock? Det finns ett förbud idag mot Fibbans och Lektyrs smaskiga löpsedlar, men det verkar inte gälla våra dagstidningar. DUBBELMORAL...eller. :arg:

Edited by EoNeel
Link to comment
Share on other sites

Jag läser inte sådana tidningar som Expressen och Aftonbladet, även om deras nyheter, särskilt Aftonbladets kan vara bra ibland. Det är bättre att läsa andra tidningar som har mer analys och riktig journalistik istället för att läsa om hur när Brother Anna slog volt på en anka.

Om man nu tycker om skvaller gör det väl inget men då kan man ju läsa "se och hör" istället. Eller gillar man lättklädda kvinnor eller män så kan man väl titta på porr istället...så får man ut mer i alla fall.

Edited by Captain Proton
Link to comment
Share on other sites

Jag tänker bara på vad media ger samhället för signaler; "Gruppsex är lika viktigt som kriget i Irak, om inte viktigare".

Dagspressen måste ha ett ansvar för det de skriver och förmedlar. Jag tycker personligen att vårat samhälle är så genomsyrat med sex, banta, kändisdravel, mat, hur du gör om dig, bli mer stresstålig mm, så det står mig upp i halsen.

Inte konstigt att invandrare har svårt att komma in vårt samhälle, inte konstigt att 11-åriga tjejer vill se ut som Britney Spears och bla, bla.

Link to comment
Share on other sites

  • 2 months later...

Jag såg ett intressant inslag på TV, där en psykolog fick frågan om media hade gjort några övertramp när det gällde katastrofen i Asien. Han svarade att om man forsätter att visa och skriva så här mycket, som man redan gjort, så kommer människor att tycka det är "gårdagens nyheter".

En annan skev bild blir också när våra politiker syns och är med över allt när det gäller katastrofen. De kan tyckas vara fråvarande i samhället i övrigt, men nu syns de och det med råge. Psykologen menade att man kanske försöker att lägga ett trauma på landet som kan kännas påtvingad, och det kan skapa en bakvänd reaktion vilket gör att människor stänger av.

Link to comment
Share on other sites

Tänk bara på hur det varit när en tidning skrivit om något som hänt där ni bor/nån ni känner/något ni är ordentligt insatta i. Hur många gånger har dom gett en korrekt beskrivning? Fundera sen på om det bara är sånt som ni har koll på som dom inte beskriver riktigt rätt eller om det kan vara så att dom flesta artiklar håller samma standard?

<{POST_SNAPBACK}>

Känner igen det där. Mitt ex blev mördad på nyårsafton förra året och expressen hade ett antal artiklar med vissa helt vansinnigt felaktiga påståenden. Det gjorde ju inte precis chocken och sorgen bättre...

Fick sedan höra från tidningskontakter att det inte alls är ovanligt i fall som detta att reportern får uttryckliga order om att skriva "så att det säljer". I fallet med mitt ex så skrev reportern i fråga att en nära vän hade sagt att hon gjort eller sagt vissa saker. Jag och alla som känner henne vet att det är inget som hon skulle säga eller göra. Det kändes jäkligt respektlöst.

Men på det stora hela har jag ändå ett hyfsat förtroende för tidningarna.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...