Nyheter

ESA planerar att 2022 utföra ett uppdrag för att testa hur väl det fungerar att avleda en asteroid, så att man är väl förberedd när eller om det föreligger ett verkligt asteroidhot.

Det s.k. Asteroid Impact and Deflection Assessment-uppdraget (AIDA) har nu ett mål: asteroiden Didymos. Den ryska meteoren, och på samma dag asteroiden som passerade rekordnära jorden, har visat att vi ständigt kan utsättas för hot från rymden.

AIDA, som består av två farkoster, ska gå nära Didymos 2022 då asteroiden är som närmast jorden (ca. 11 milj. km ifrån). Den ena av farkosterna, DART (Double Asteroid Redirection Test), ska kollidera* med asteroiden, medan den andra farkosten, AIM (Asteroid Impact Monitor), ska analysera resultatet från kollisionen.

*= Sammanstötningshastigheten kommer att ligga runt 23 000 km/h.

I kölvattnet på meteoren* som exploderade över Ryssland för någon vecka sedan vill NASA nu investera i ett varningssystem för meteorer och asteroider, närmare bestämt det s.k. Asteroid Terrestrial-impact Last Alert System (ATLAS). Systemet utvecklas bl.a. av dr John Tonry vid University of Hawaii Institute for Astronomy. I systemet ingår flera mindre vidvinkelteleskop (25 cm speglar) i ett nätverk. Teleskopen ska avsöka himlen flera gånger per dygn.

Om ATLAS-systemet hade varit i drift vid tiden för den ryska meteoriten hade befolkningen kunnat varnas ungefär ett dygn före nedslaget.

*= Tjeljabinskmeteoren färdades med en hastighet av 53 000 km/h, och exploderade med kraften hos en atombomb ca. 29 000 meter ovanför marken.

Jättelika teleskop, som E-ELT som för närvarande byggs i Chile, kan konstatera främmande liv genom att hitta syre på utomjordiska planeter - även om de inte har utformats för detta.

På jorden är det bara växter och vissa bakterier som producerar atmosfäriskt syre i stora mängder. Om man därför hittar syre på en exoplanet skulle det vara en stark indikation på att det finns liv (i den form vi känner till) på planeten.

Det krävs dock en hel del för att samla in syret. Exoplaneten måste passera framför sin stjärna många gånger för att det ska mottas tillräckligt med data så att syret kan bekräftas. Det kan ta allt mellan 4 och 400 år. Det största problemet är att teleskopen är jordbaserade, där atmosfären filtrerar bort mycket av ljuset. Med framtida rymdbaserade teleskop kommer uppgiften att förenklas väsentligt.

Det s.k. Human Brain Project har tagit emot en startsumma på hela 1 miljard euro från EU för att inom tio år skapa en människohjärna med hjälp av superdatorer.

Henry Markham, som redan lyckats simulera en råtthjärna, vill nu bygga en simulator för människohjärnan med en nervcell i taget. Det kommer att ta lite tid då människohjärnan i genomsnitt innehåller runt 86 miljarder nervceller. Målet är att konstruera datorer som kan lära sig nya saker på samma sätt som människorna, och utan att det behövs några uppgraderingar av programvaran.

Human Brain Project är ett samarbete mellan 80 forskningsinstitutioner i Europa. Sverige är involverat genom avdelningen för datavetenskap och kommunikation på KTH.

En dag efter att man frågat Internetanvändarna om namnförslag på Plutos fjärde och femte måne, antogs ett av Shatners förslag. Namnförslaget ingår nu i en lista på 12 namn.

De två små månarna, som bara är 25 respektive 35 km tvärsöver, upptäcktes 2011 och 2012 och har getts beteckningarna P4 och P5. Shatner hade två förslag, Vulcan och Romulus. Chefen för gruppen som upptäckte månarna, Mark Showalter, älskade speciellt namnet Vulcan eftersom det har en mytologisk koppling till Pluto: Vulcan (sv. Vulcanus) var romarnas eldgud och brorson till underjordens gud Pluto. Namnet Romulus, och även Remus, var redan upptagna av de två månarna till asteroiden 87 Silvia.

Du kan rösta på Shatners förslag här (Vulcan).

• Hasbro släpper en rad leksaker med motiv från Star Trek Into Darkness under varumärket Kre-o, som liknar Lego. Startrek.com har bilder på en rad olika figurer och skepp: bland annat Spock i rymddräkt, John Harrison med sitt jättegevär samt en rad en ikoniska figurer ur TOS. Se dem här.
• Benedict Cumberbatch (John Harrison) kommer att göra två röster i The Simpsons ikväll på amerikansk tv. Homer tittar på brittiska filmer och två figurer spelas alltså av Cumberbatch. (+)
• Chris Pine (Kirk) och Zoe Saldana (Uhura) ledde Sci-Tech Oscars-galan som hölls igår. På galan belönades tekniska lösningar inom filmbranschen. (+)

William Shatner ringde häromdagen den Internationella Rymdstationen och talade med Chris Hadfield som snart blir stationens kommendör. Se hela samtalet här.

Bland annat diskuterades varför USA inte längre har några farkoster att skicka upp astronauter till rymden, utan måste förlita sig på ryska just nu.

Som om det inte vore nog med att planera för att bygga en bas på månen, nu överväger ESA att försöka göra det med hjälp av 3D-skrivare.

Den s.k. D-Shape-skrivaren, konstruerad av företaget Monolite UK, ska kunna skapa en byggnad utifrån lager av månjord på plats och mycket enklare och billigare än det skulle vara att transportera en hel byggnad från jorden.

"3D-skrivare har redan visat sig kunna skapa stora byggstrukturer på jorden", säger Laurent Pambaguian, som leder projektet för ESA. "Vårt industrilag undersöker nu om samma teknik ska kunna användas för att bygga månbostäder."

ESA arbetar också tillsammans med arkitektfirman Foster + Partners för att få fram en lämplig design. För närvarande föreslås en tjock bikakeliknande kupol som ska skydda bosättarna mot strålning och meteoriter.

Det största solsegel som tillverkats av människan ska skickas upp i rymden 2014, och på ett uppdrag som tar det tre miljoner km från jorden (Lagrangepunkt 1 för solen-jordensystemet). Solseglet, med namnet Sunjammer, är stort som en halv fotbollsplan men väger bara 30 kg.

Förhoppningen är att solseglen på sikt bl.a. ska kunna användas för att (utan något som helst drivmedel) besöka flera asteroider i följd.

Att seglet blivit så lätt beror på att man använt materialet kapton, utvecklat av kemiföretaget DuPont, som formats till en hypertunn film på bara fem mikroner (så tunt att det inte går att se med blotta ögat!).

Via det Houstonbaserade företaget Celestis Inc. kommer en framtida Sunjammer att föra bort resterna av flera kända personer, bl.a. Star Trek-skaparen Gene Roddenberry och hans hustru Majel Barrett Roddenberry. Det blir väl inte precis USS Enterprise, men Sunjammer kommer att djärvt färdas dit inget solsegel tidigare varit.

Den privata rymdfarkosten Dream Chaser, byggd av Sierra Nevada Corp, är den enda farkost efter den skrotade rymdfärjan som har en liknande design, men väsentligt mindre. Trots sin ringa storlek har den plats för sju passagerare.

Om några veckor ska den i testsyfte släppas från knappt fyra tusen meters höjd och glidflyga till en landningsbana.

Sierra Nevada är ett av tre rymdföretag (de andra är Space-X och Boeing: båda använder traditionella rymdkapslar) som får bidrag av Nasa. Nasa hoppas att åtminstone ett av de privata rymdfarkosterna ska kunna ta astronauter till och från den internationella rymdstationen ISS.

Om två veckor passerar asteroiden 2012 DA14 jorden på bara 24 000 km avstånd (ungefär dubbla jorddiametern). Asteroiden har jämförts med den som slog ner i Sibirien 1908 ("Tunguska-händelsen"). 2012 DA14 är lika stor som en halv fotbollsplan. Liksom för Tunguska-asteroiden skulle effekten av ett nedslag bli lokalt, och t.ex. radera ut ett område stort som Storlondon om den slog ner där.

Idag invigdes Sveriges (och även Nordens) snabbaste superdator Triolith på Linköpings universitet (vid Nationellt superdatorcentrum, NSC). Superdatorn Triolith består av inte mindre än 1200 beräkningsservrar, som var och en innehåller 16 kärnor. På den internationella Top500-listan hamnar Triolith på plats 83.

I ett specialtest presterade Triolith 303,7 teraflops (teoretisk beräkningskapacitet: 338 teraflops).

Hela satsningen finansieras av Vetenskapsrådet genom satsningen SNIC, Swedish National Infrastructure for Computing. Superdatorn har kostat 30 miljoner kronor.

Vi skrev för nästan ett år sedan om Planetary Resources, ett företag grundat av flera miljardärer, som vill skicka människor eller robotar till asteroider för att bryta malm.

Nu ansluter sig ett nytt företag till samma idé, Deep Space Industries, som också vill utvinna sällsynta metaller från asteroider. Företaget planerar att skicka ut en flotta av små asteroidprospekterande rymdfarkoster i solsystemet för att leta efter resurser.

Rymdfarkosterna, som företaget gett smeknamnet eldflugor (Fireflies), ska använda billiga CubeSat-komponenter som delar utrymme med större kommunikationssatelliter (på bärraketerna). Eldflugorna kommer att väga runt 25 kg och sändas upp första gången 2015. Därefter vill Deep Space Industries skicka upp en större rymdfarkost, de kallar trollsländor (Dragonflies), för en rundtur som för tillbaka prover.

Expeditionerna ska ta två till fyra år, beroende på mål, och ta med sig 30 till 70 kg material från utvalda asteroider.

Nasa har nyligen tecknat ett avtal med Bigelow Aerospace att fästa en privat uppblåsbar bosättningsmodul till den internationella rymdstationen ISS. Modulen Bigelow Expandable Activity Module (BEAM) som liknar Bigelows Genesis 1 och Genesis 2 (sändes upp i omloppsbana 2007 respektive 2007 i testsyfte) kommer att kopplas ihop med ISS om två år om allt går som planerat.

För Bigelow slutar det inte med modulen för ISS, utan man planerar att sända upp flera av sina större moduler till rymden, och skapa en privat rymdstation som ska kunna användas som ett rymdhotell med plats för 12 personer. Planerna sträcker sig emellertid ännu längre än så, på sikt hoppas man även kunna bygga en bas på månen.