Nyheter

Det säger fysiker från University of Leicester i England. Vi är från bl.a. Star Trek och Star Wars vana vid att stjärnorna bildar långa divergerande stråk utanför rymdskeppens "framrutor". Men beräkningar visar nu i stället att rymdfararna vid warphastighet kommer att se en mycket kraftig centraliserad glöd (som skulle kräva att rymdskeppen utrustades med solglasögon för att inte riskera rymdfararnas syn).

Rymdfararna skulle överhuvudtaget inte kunna se stjärnorna eftersom den höga hastigheten skapar en kraftig dopplereffekt, som leder till att ljuset från stjärnorna försvinner ut från det synliga ljusspektrumet och blir till röntgenstrålning (det vore nödvändigt att skydda rymdskeppet mot strålningen).

Annat ljus i universum, som den kosmiska mikrovågsstrålningen (bakgrundsstrålningen som är en rest från den Stora smällen) skulle förskjutas in i det synliga spektrumet.

Halvt på skämt säger fysikerna att det är deras förhoppning att framtida Star Trek-filmer kommer att ta hänsyn till vad de kommit fram till.

[Klicka på bilderna för förstoring]

Asteroiden Apophis blev återigen aktuell då den passerade oss i onsdags på 14,5 miljoner km avstånd. Europeiska astronomer passade då på att ta bilder på asteroiden, mäta den, och noggrannare beräkna dess bana. Det visade sig då att den är större än man trott, 325 m i diameter.

Apophis kommer att passera mycket nära jorden 2029 och 2036, närmare bestämt på 31 300 km avstånd 2029 och möjligen ned till några tusentals km avstånd 2036, varvid den kommer att passera precis utanför atmosfären (men beräkningarna här är något osäkra eftersom man inte så väl vet hur 2029 års passage kommer att påverka asteroidens bana).

Vid ett nedslag skulle sprängkraften motsvara 65 000 Hiroshimabomber.

I sökandet efter beboeliga världar har astronomerna även börjat räkna in månar som kretsar runt exoplaneter. En ny studie visar att exomånarna är lika starka kandidater för att ha liv som exoplaneterna.

Man känner till ungefär 850 exoplaneter, de flesta sterila gasgiganter som vår egen Jupiter. Endast ett fåtal exoplaneter är fasta och går i omloppsbana runt sin stjärna på ett avstånd som ligger inom den beboeliga zonen.

Den höga fotometriska precisionen hos Nasa:s Kepler-satellit - som används för att söka efter himlakroppar utanför solsystemet - gör att det nu är möjligt att upptäcka exomånar ned till Mars storlek.

Nasa:s röntgensatellit Chandra har videofilmat en av Vintergatans våldsammaste pulsarer, Velapulsaren*. Pulsaren, som roterar mycket snabbt (11 varv/sek), spyr ut ett halvt ljusår långt flöde med högenergipartiklar.

Pulsarens våldsamhet beror på att den är ytterst kompakt, en fingerborgsstor bit av pulsaren väger lika mycket som hela jordens befolkning.

*Velapulsaren har en huvudroll i den sjunde Star Trek-romanen om USS Titan, Fallen gods, där pulsaren hotar en bebodd planet i samma system.

Tre robotar som tydligen "älskar" hårdrockbandet Motorhead och antagit namnet Compressorhead framför en av bandets hits, Ace of Spades. Det är ju riktigt coolt med en energisk fyrarmad trummis i mohikanfrisyr, men basisten verkar inte gilla att befinna sig i bakgrunden om man utgår från hans energibesparande spelstil. :-)

(Tittar man nog kan man se en fjärde robot som hjälper till vid trummorna)

Robotarna har konstruerats av några entusiaster i Berlin, Tyskland.

Titta upp mot en klar natthimmel och du kommer att se stjärnor - massor av stjärnor. Men om du hade ett tillräckligt kraftfullt teleskop skulle du också se miljarder och åter miljarder planeter.

Den slutsatsen dras efter en ny studie av astronomer vid Caltech, vilket betyder att planetsystemen dominerar stort i vår galax. I genomsnitt räknar man med ungefär en till två planeter per stjärna av alla stjärnor som finns i galaxen (dvs. om även stjärnorna utan planeter tas med). Dessutom har man uppskattat att 17 % av planeterna är jordlika.

De taggiga rymdbollarna kallas för utforskningsigelkottar (Exploration Hedgehogs), men de uppför sig mer som akrobater - hoppande och rullande över marken på planeter, månar och asteroider. De tar sig fram betydligt våldsammare än t.ex. de sömngångaraktiga marsbilarna, och det kanske är mer träffande att likna dem vid medeltida spikklubbor.

Phobos Surveyor är ett nytt koncept från Nasa:s Jet Propulsion Laboratory, MIT och Stanford University. Rymdfarkosten ska besöka Mars måne Phobos och släpper där ner en eller flera igelkottar till marken. Den stora fördelen med igelkottarna är att de sedan obehindrat kan röra sig över stora områden, och korsar t.ex. enkelt raviner och andra besvärliga områden. Med de hoppande igelkottarna blir det heller aldrig problem med ett hjul eller något annat som fastnat.

Föregående år har varit ett framgångsrikt år inom rymdfarten, och det här året verkar inte bli sämre.

Här tittar vi på sex mer betydelsefulla uppdrag för 2013:

1) Ballistiska testflygningar: Flera rymdflygningar av privata företag planeras att ske under 2013. Virgin Galactic med SpaceShipTwo beräknas nå upp i rymden under det här året, och XCOR Aerospace planerar att testa sin Lynx-farkost senare under året.

2) Första flygningen med Cygnus: Det privata företaget Orbital Sciences Corp. är ett av två företag (det andra är SpaceX) som har kontrakt med Nasa om att transportera last till ISS. I februari ska företaget sända upp raketen Antares med den automatiserade rymdfarkosten Cygnus (se bilden).

3) SpaceX flygningar med Dragon: SpaceX kommer att fortsätta med sina lyckade turer till ISS med två nya planerade lastleveranser under mars och september. Senare är det tänkt att vissa flygningar kommer att bli bemannade.

4) Flera leveranser av besättningar och last till ISS: Under året sker tre rymdfärder till ISS ombord på det ryska rymdskeppet Soyuz TMA-M. Flera fraktskepp kommer att leverera last och förnödenheter till besättningen ombord, däribland europeiska ATV, ryska Progress och japanska HTV.

5) Kina dockar återigen med sin rymdstation Tiangong 1: Kina siktar på att ha en komplett rymdstation inom ett par år. Som ett led i detta skickas rymdskeppet Shenzhou 10 med tre astronauter (varav en kvinna) upp till rymdstationen i år.

6) Flera obemannade satelliter och rymdfarkoster skickas upp från jorden under året: Den indisk/franska satelliten SARAL/AltiKa ska studera havsnivåerna. Kanadensiska Cassiope skickas upp med SpaceX Falcon 9-raket, och ska undersöka hur solstormarna växelverkar med laddade partiklar i jordens jonosfär. ESA:s satellit SWARM ska studera hur jordens magnetfält förändras över tiden. Nasa:s satellit Iris ska analysera energiflödet i vår sols atmosfär och heliosfär. Nasa:s Ladee ska gå in i en kretsbana runt månen för att studera dess atmosfär och markyta. Nasa:s Mars Maven når den röda planeten 2014 och går in i en kretsbana runt planeten.

Bloggen Buildtheenterprise satsar nu på att Nasa ska undersöka möjligheten att bygga Enteprise i full skala. För att president Obamas administration ska kunna svara på önskan, så behövs det 25 000 namnunderskrifter. Signera här. Just nu har bara åttio stycken signerat, så ditt namn behövs verkligen!

(Tack till Star-3.)

En internationell grupp av astronomer har upptäckt att Tau Ceti, en av våra närmaste och mest sollika stjärnor, kan ha fem planeter, varav en inom den beboeliga zonen (den s.k. Guldlock-zonen).

Tau Ceti, som ligger på tolv ljusårs avstånd från jorden, och är synlig för det blotta ögat, är den närmaste stjärna som har samma spektrala klassificering som solen. Stjärnans fem planeter har uppskattats ha massor mellan två och sex gångers jordens, vilket gör planetsystemet till det med lägst massa av alla upptäckta planetsystem.

Astronomer har upptäckt fem små primitiva galaxer som bildades i universums barndom. En av galaxerna (UDFj-39546284) kan vara den äldsta man hittills hittat, och tros ha skapats bara 380 miljoner år efter den Stora smällen.

"De här urgamla galaxerna representerar byggstenarna för dagens galaxer," säger John Grunsfeld, forskare vid Nasa.

Hubbleteleskopet kan teoretiskt nå fram till ett 350 miljoner år gammalt universum, men för att nå ännu längre bort krävs kraftfullare teleskop. Det framtida rymdteleskopet James Webb kommer att ge mer detaljer om galaxerna i den här delen av universum, och nå ännu längre bort, kanske till de första stjärnorna.

[Klicka på bilderna för förstoringar]

Vi har sett en hel del trikorderliknande apparater tidigare, men Scandu SCOUT skiljer sig från allihop genom att den riktar sig till konsumenterna. Det finns redan fungerande modeller av den, och serieproduktionen är tänkt att starta nästa år.

SCOUT är en liten handhållen enhet som läser av vitala egenskaper vid kontakt: puls, hjärtkurva, temperatur och blodsyresättning. Den kan också kombineras med tilläggsmoduler som analyserar urinen och saliven. Trikorden kommer medföra att vi kan göra en första självdiagnos, men läkaren kan nog ändå behövas i slutändan i många fall.

Det brittiska företaget Reaction Engines Ltd. har uppfunnit en ny typ av motor, den s.k. Sabre-motorn, som kan ta ett flygplan genom både atmosfären och rymden. Motorn är tänkt att i första hand användas på deras eget rymdplan Skylon, men motorn kommer också att kunna användas på hypersoniska passagerarplan för att nå hastigheter på upp till fem gånger ljudhastigheten.

Motorn och rymdplanet Skylon tillsammans blir den första farkost som kan starta från en landningsbana, ta sig upp till rymden, gå i omloppsbana runt jorden, och därefter landa på en landningsbana, och detta ett obegränsat antal gånger.

Rymdplanet är tänkt att t.ex. användas för att transportera människor till rymdstationer, och i ett längre perspektiv till interplanetära rymdskepp.

(Tack till Lord Di Lego för tipset)

I mitten av en minigalax har astronomer upptäckt ett svart hål som nästan fyller ut hela galaxen. Med en massa som är 17 miljarder gånger större än solens är det det mest massiva svarta hål som någonsin hittats. Dessutom har det en monstruös diameter på 50 miljarder km. Man tror att det kan finnas fler svarta hål av det här slaget, och man kallar dem nu för svartahålsgalaxer.

De flesta galaxer har ett svart hål i centrum, men de utgör bara en ytterst liten del av galaxens massa (i typfallet runt 0,1 %). Det här ultramassiva svarta hålet, i galaxen med beteckningen NGC 1277, har en massa som motsvarar 14 % av galaxens totala massa.

[Klicka på bilden för förstoring]