Besättningen på USS Voyager är skakad i grunden. Janeway tycks förlorad och Paris, Kim och doktorn har försvunnit. Chakotay tar befälet i ett försök att räddas vad som räddas kan. Men i kulisserna väntar någon som kanske kan ge de hårt prövade Federations-medborgarna en hjälpande hand. Q skickar Paris och Kim på en utflykt i historien och doktorn träffar en gammal vän som kanske kan vara till hjälp.
(från SF-bokhandeln)
Äntligen har man kommit till den sista delen i Stringteori-trilogin.
USS Voyager har tagit sig igenom några äventyr och kämpat vidare, bara för att hjälpa Monorhanerna att överleva och för besättningen att ta sig hem.
Janeway öppnade porten till Nacenernas dimension, och skulle ha dött om inte medvetandet av en monorhan, som varit fångat i rymdstationen Gremadia i många år, givit sin livskraft till Janeway. Chakotay måste därför leda besättningen till att lämna monorha-systemet och sätta kurs mot Jorden. Hela solsystemet håller på att brytas upp, och det är inte lång tid kvar innan Voyager är fast för alltid.
Efter att porten öppnades försvann alla fotonisk aktivitet från Voyager, inklusive Doktorn. Han är nu fast i Nacenernas dimension, men går med på att utföra ett uppdrag, mot att bli släppt tillbaka till sin dimension. Han blir förd tillbaka flera hundra år i tiden och till planeten Ocampa, Kes hemplanet, där han måste hitta en Nacen, the Light, och döda honom innan han kan få en avkomma. Avkomman kommer starta ett inbördeskrig bland Nacenerna och indirekt orsaka att Voyager drogs till Deltakvadranten.
Harry Kim och Tom Paris försvann när de skulle testa ett nytt transportörsystem som skulle kunna skicka Voyager en bit fram på vägen hem. De blev fångade av Q, samma gamla Q, och får av honom ett uppdrag. Uppdraget är att hitta avkomman till samma Nacen som Doktorn ska döda, Keeper of the Light. Kol, kort för Keeper of the Light, har rymt från sin utbildning i Q-dimensionen, och han måste hittas innan någon Nacen får tag på honom.
Hela boken är spännande, men de mest spännande segmenten är då man får följa Paris och Kim, mest för Qs humor och kommentarer. Doktorns äventyr är relativt de mest tråkiga, för handlingen stagnerar nästan på sina håll.
Evolution är ett perfekt slut på 10 årsjubileumstrilogin, och förklarar även de skillnader i personlighet som man kan hitta hos Janeway senare i säsong 5.
Den här boken är sämre än Cohesion, men bättre än Fusion, och ger trilogin ett värdigt avslut där från tv-serien många lösa trådar knyts ihop.
Den här boken, och hela Stringteori-trilogin rekomenderas varmt till alla som vill läsa ett bra äventyr med besättningen på USS Voyager.
Betyg: 8 av 10