Omtittstråd: Star Trek IV The Voyage Home

[orville]

Så då är det dags att titta på den första star trek filmen som har ett miljötema. :-)

Jag har fantastiska minnen av denna film och det ska bli kul att se den igen.

Den 26 november 1986 hade filmen premiär så ni som vill fira jubileum kan ju ta tillfället i akt.

Filmen tillägnas besättningen som omkom vid olyckan på färjan Challenger.

Harve Bennet hade en stor roll i att få till filmen som vanligt liksom ett antal namn till. En kul grej är att Nimoy och Shatner hade någon slags vetorätt under skapandet av filmen. Kanske få ledande skådespelare har den möjligheten (skulle jag tro)

Filmen utspelar sig i anslutning till händelserna i search for spock och våra hjältar befinner sig fortfarande på vulcan. En sond närmar sig jorden och hotar att förstöra den (är det påskyndad evolution som händer? ;-) )

Roliga figurer att notera utanför TOS kärnkaraktärerna är

Sarek (spocks far)

Amanda Grayson (spocks mor)

Klingoniske ambassadören som säger några väl valda ord om vad imperiet vill göra med Kirk..

Denna film blev hyllad av fansen och den visades i sovjetunionen. Några av McCoys skämt om byråkrati skulle ha gått hem även i Moskva. Till och med 80-talets kritiker hyllade filmen.

Så vad tycker du? Damma av din dvd med star trek 4, kolla den och säg vad du tycker.

"There will be no peace as long as Kirk lives!!!! "

[Pjotr'k]

Det här kan nog vara en av de bästa filmerna i TOS-eran. TMP var för långsam, Khans vrede är visserligen bra men för platt i min mening. Trean är en film som gått mig helt förbi. Jag har sett den, men minns bara fragment.

Den här filmen är dock en som sitter fastsvetsad i minnet på mig. Humorn är riktigt skön (både Chekov och Scotty har härliga repliker, för att nämna några särskilda) och även om man kan se Spocks vulcankänslolöshet rämna vid ett ställe i slutet av filmen så är filmen trogen mot Star Treks grund. Den tar dessutom frågan om kärnkraft och miljöförstörelse på ett bra sätt. Jag saknar detta i de senare filmerna, att det knyts an till aktuella ämnen i vår tid. Att de på 1980-talet tar upp frågan om miljön gör att filmen också blir ett material som visar hur man såg på frågan då.

Betyget blir (och sätt gärna betyg på filmen, ni med - gör det gärna på databasen dessutom) blir 9 av 10 möjliga.

[Jocke]

Såg nyligen om The Voyage Home, för åtminstone 5:e gången, men på Blu-ray för första gången och den är fortfarande lika bra.

En stor del av det som gör detta till en av mina favoritfilmer är helt klart den härliga humorn, från Chekovs "Excuse me, sir. We are looking for the naval base in Alameda. It's where they keep the nuclear wessels." till Scottys "Ah – a keyboard! How quaint!"

Ett av problemen jag har med filmen är att jag tycker det verkar vara lite väl lätt att resa i tiden. Nu är visserligen Spock väldigt intelligent, så det kanske inte är så lätt som det verkar, men det är ändå alltid något som jag reagerar lite på när jag ser filmen. Visserligen ett mindre problem som för min del inte förstör resten av filmen.

Ger filmen toppbetyg, 9 av 10.

[Unkas]

Finns ingen film som innehåller mer humor än "The Voyage Home". Hela tiden blir jag pepprad med klassiska repliker. Bones får mer utrymme än vanligt med sinna åsikter, och det älskar jag. -What is this, the Dark Ages? Underbart! Klämtjäckare Star Trek finns väll inte.

Förutom Chekov som råkar "snubbla", och att det är lite väl blött på Jorden, så är det ingen drama eller död i hela filmen. Alla filmer behöver inte innehålla ond bråd död, massförsörelsevapen och hot om galaktiskt krig, vilket måste övervinnas.

Dock finns en nackdel, en stor sådan. Vi befinner oss inte ute i rymden, vi befinner oss inte i Star Trek-universumet, utan här och nu i vår tid. Detta är något som för mig tar bort mycket av den riktigt ST-känslan. Men jag kan ha överseende med detta och njuter ändå till fullo.

Något som är väldigt skrämmande är den fokus filmen sätter på hur vi behandlar vår jord. Vad som är änn mer tragiskt är att ämnet i dag är minst lika aktuellt och viktigt att belysa, som det var för 26 år sedan.

Situationen för valarna i dag är bättre, även om det pågår för mycket jakt i "forskningssyfte", vilket bara är ett svepskäl för att kunna fortsätta fånga valar.

Kärnkraften är ständigt på tapeten, och efter katastrofen i Japan har debatten blivit änn hetare.

Föroreningen av vår atmosfär fortsätter, och trotts allt tal om att dra ner på utsläpp visar ingen statestik att vi i dag är på väg i rätt riktning. Våra bilars utsläpp kommer knappast att minska, utan troligen öka då allt fler bilar rullar på jordens gator.

Allt som allt är filmen toppen och precis lika relevant i dag som 1986. På grund av att den är så lättsam och full av humor är det för mig en favoritfilm, och en av de ST-filmer jag sett flest gånger. Som ST är det så bra det kan bli och jag ger den toppbetyg.

[orville]

Unkas: Jag instämmer nästan helt med dig.

Jag har inte något större problem med att filmen inte utspelas i rymden till stor del. För mig är det ett "awaymission" i stort sett.

Jag gillar verkligen interaktionen mellan Kirk och Spock (Dr. valforskare, minns inte namnet). Denna gång var det nästan det jag gillade mest (och McCoy, alltid McCoy ;-) ) vilket jag inte riktigt förväntade mig eftersom jag mindes scotty och chekov som roliga i filmen. Dock mindes jag deras repliker allt för bra vilket gjorde att den delen av filmen var lite uttjatad.

Har sett filmen för många gånger tror jag... får nog bli några år innan nästa gång... nja det kan jag aldrig hålla..

Jag har ett stort miljöengagemang och jag tror att denna film har bidragit till det.

Högsta betyg.

Slutliga kommentarer:

Klingoniska ambassadörens diskussion med Sarek är fantastiskt bra. Mark Leonard är enligt mig den härligaste vulcan figuren i star trek (misstänker att fler på forumet instämmer).

Jag uppskattar även bilden av de barbariska människorna på 80-talet samt att spock verkar passa in i san fran sisco iförd kåpa... han känns som att han smälter in. Förstärker humorkontexten lixom.

[O'Brien]

Såg filmen i fredags, äntligen. Fanstastisk film men det var rätt länge sedan sist så jag kom inte ihåg så värst mycket av den.

Roliga repliker och stor humor rakt igenom. Även om jag tycker bäst om när vi är ute i rymden och flyger och far är det ändå rätt intressant när våra hjältar kommer tillbaka till vår tid, händer ju i VOY och ENT också. Kirk i uniform och Spock i kåpa och pannband, say no more.

Som någon var inne på blir man lite fundersam på tidsreseaspekten, det verkar väldigt enkelt även om Spock blir tvungen att göra sitt yttersta på tillbakavägen. Då (1986) som nu är miljöfrågor och kanske framför allt kärnkraftsfrågorna lika brännande aktuella.

Jag såg även Star Trek 11 på tv i onsdags och konstaterar att det är enorm skillnad i berättandet och även om jag gillar lite action så tror jag ändå att jag föredrar det lite lugnare tempot med lite mer substans i.

Betyget för The Voyage Home blir 9/10.

Edited November 12, 2012 by O'Brien

[Unkas]

Kapa en gammal Bird of Pray så är du redo att resa i tiden. Visst verkar det aningen enkelt. Jag tänkte när jag såg om filmen att om det är så enkelt för Kirk och gänget, vad hindrar andra samvetslösa individer från att tidsresa. Längre än så kom jag dock inte. När man har Spock med sig blir även det svåra enkelt, och det är få som har en besättningsmedlem av Spocks kaliber.

-Extremt primitiv och paranoid kultur! Det är vad Kirk kallar 1986, Jag frågar mig om vi i dag år 2012 egentligen skilljer oss så mycket från den beskrivningen.

[orville]

Unkas skrev:

-Extremt primitiv och paranoid kultur! Det är vad Kirk kallar 1986, Jag frågar mig om vi i dag år 2012 egentligen skilljer oss så mycket från den beskrivningen

Inte direkt i min mening. Se bara på hur de som är sjuka eller skadade behandlas i samhället, även barn. Detta gäller även sverige som till exempel i rättstvister och liknande.

[Aike]

Sent 80-tal var ju trots allt väldigt opimistiskt när kalla kriget tog slut och kommunismen föll. Jag tycker det märks tydligt i fyran att tiderna ändrades, eftersom den och senare även femman är mycket ljusare både berättarmässigt och visuellt än de tre tidigare filmerna. Sedan är det dock inte unikt för Star Trek-filmerna Rocky 4, Red Heat och en rad andra filmer var väldigt positiva.

[Expendable Ensign]

Helt klart den mest humoristiska filmen i serien och ett välkommet avbrott från den allvarliga tonen i föregångarna. Jag gillar att man drar nytta av det faktum att mycket av bakgrundshistorien redan etablerats i de tidigare filmerna och att man direkt hoppar in i handlingen istället för att behöva dedikera en stor del av filmen till att bygga upp förutsättningarna. Det lämnar mer tid till våra hjältars strapatser i den främmande värld som 80-talets San Francisco erbjuder. Visserligen kan hela historien med sonden och de problem den orsakar kännas lite påskyndad men filmens komiska atmosfär ger i mitt tycke utrymme för den något svagt underbyggda premissen. Jag har helt enkelt för roligt för att hänga upp mig på detaljer.

En av de stora behållningarna med The Voyage Home är utan tvekan besättningens interaktion med dagens samhälle. Förvisso är filmen 26 år gammal men mycket är sig likt och det är intressant att se deras reaktioner på vardagliga ting. Om det är något Star Trek är bra på så är det som bekant att sätta vår verklighet i perspektiv och här gör man det på ett uppenbart men underhållande sätt. Det råder ingen tvekan om vad budskapet är och vilka ämnen som berörs. Miljöpåverkan, djurs rättigheter, girighet och paranoia får sig alla en känga men kritiken framförs med en humoristisk charm och logisk naivitet som gör att det inte känns som att man matas moralkakor.

Något annat som jag uppskattar är hur alla rollfigurerna får utrymme att visa sig och tillföra något utöver det gamla vanliga. Trots att Kirk och Spock fortfarande är huvudpersonerna är de inte ensamma att driva handlingen framåt. Det finns något att göra för alla.

Förutom dessa mer övergripande aspekter är filmen fylld till bredden med individuella scener och repliker som får mig att skratta gott. Min signatur skvallrar om en av mina favoriter av dessa men det finns många fler som är minst lika roliga. McCoy, exempelvis, är verkligen i sitt esse och att bevittna den gode doktorn gå lös verbalt på sjukvårdens primitiva barbari är en höjdpunkt i sig. Han får också ett av de få tillfällena att gå vinnande ur en diskussion med Spock när han påpekar att ingen är perfekt som svar på Spocks svårigheter att gissa. Aldrig ha jag sett Bones så nöjd som då.

Musiken är också något som håller hög kvalité. Huvudtemat går rakt på sakt och är stort, livligt och förmedlar känslan av ett stundande äventyr. Övriga stycken passar in mycket bra och fyller sin funktion med råge.

För att sammanfatta det hela så kan jag säga att den fjärde Star Trek-filmen inte är den bästa sett till sin helhet men den hamnar ändå högt på min lista. Som jag ser det är The Voyage Home filmernas motsvarighet till Tribble-avsnitten. Allvaret får stå tillbaka för humorn och är jag ute efter att se något rakt igenom underhållande så ligger den nära till hands.

[Aike]

Då har jag också tittat på filmen. Lustigt nog kan jag inte erinra mig att jag har sett filmen mer än tre gånger tidigare. Ändå så sitter det mesta väl etsat på näthinnan. Första gången jag såg var på SVT efter jag hade sett trean om det nu dröjde en eller några veckor. Detta var på 90-talet och jag tror TOS sändes samtidigt så runt 1993 vore troligt. Jag har alltid hållit den högt bland TOS-filmerna, även om den inte konvertarade att bli en filmfan. Filmen når inte upp till det bästa i TOS, men är ändå mycket sevärd.

Jag tycker fortfarande att det är en mycket bra film. Humorn med människor från framtiden i nutid gör att den står ut från tidsresefilmer som Back to the future eller Bill and Ted som kom under samma årtionde. Sedan har den ett positivt budskap att bevara utrotningshotade djur. Spock, Kirk och McCoy dominerar filmen med rappa repliker och gott samspel. Ovan nämns att övriga i besättningen får mer att göra. Detta stämmer väl bara delvis. Scotty och Chekov har några höjdarscener, men Sulu och Uhura har inte mycket mer än vanligt att göra. Just Scottys scen "Hello computer" och Chekovs förhörscen efter att ha brutit sig in på fartyget håller fortfarande god klass och är både ett tidsdokument samtidigt förbaskat roliga. Filmen känns över huvud taget inte särskilt gammal, trots att den är 26 år gammal, vilket är ett gott betyg.

Sedan har den ett lysande slut som både är upplyftande och avslutar tvåan, treans och fyrans gemensamma handling på ett elegant sätt.

Svagheter då? Filmen tar ganska god tid på sig att komma igång. Sekvensen som berättar vad som hände i tvåan och trean var för visso vad jag inte vet med i den amerikanska bioversionen, men här drar den ut på tiden liksom scener med Saavik som tydligt bara är med som länk till föregående filmer. Sedan är det sociala budskapet viktigt men ganska lättsamt presenterat. Det är inte precis något man går och funderar på efteråt. Den lider också av att inte vara jättespännande, trots allt som står på spel. Det är mer underhållning än svåra situationer. Jag tror för att detta skulle vara en riktigt, riktigt bra film hade det krävts mer spänning i all humor. Besättningen är ju aldrig riktigt hotad känns det som.

Ja, det är en mycket bra film. Både som lättsam sf och vanlig komedi. 8/10.

Några övriga kommentarer:

*Den senaste filmen stjäl en hel del från fyran. Spock som övar med en superintelligent dator, Chekov som hamnar i trubbel på grund av sin accent, Spock och Sareks interaktion. Man har definitivt lånat en del härifrån.

*Tidsresorna tyckte Jocke var för enkelt utförda. Men har de någonsin varit svåra att genomföra när de behövs? Inte i TOS, First Contact eller någon annan Star Trek vad jag minns.

*Eddie Murphy var faktiskt tänkt att spela valforskaren i ett första manusutkast. Han och Star Trek var vid denna tiden Paramounts flaggskepp. Hade varit intressant att se honom i filmen, då kanske den till och med hade haft stor premiär i Sverige med?

Edited November 17, 2012 by Aike

[Lord Di Lego]

Då har jag också hunnit titta på Star Trek IV: The Voyage Home (ST:TVH hädanefter).

Bakgrund - Jag och filmen

Min bakgrund till den här filmen inför den här omtittningen var mer eller mindre samma som till de tre tidigare filmerna. För att citera mig själv:

Jag undvek länge att titta på TOS och de motsvarande filmerna då jag introducerades och "växte upp" med 90-tals Star Trek och var rädd för att 60-tals Trek skulle vara för annorlunda och motsägande för att jag skulle kunna ta det till mig som jag gjorde med nyare ST. Som tur var så visade det sig att det inte alls var såpass annorlunda att det fanns någon risk för det.

Jag tittade alltså slutligen igenom all TOS (inkl. filmerna) under sommaren 2011, och det är med den bakgrunden av Star Trek IV: The Voyage Home som jag kliver in i denna omtitt/recension.

Mer specifikt när det gäller ST:TVH är väl att jag minns den som en bra och ganska kul film men som inte riktigt levde upp till det jag hört av många, att den skulle vara klart bättre än tvåan och kanske den bästa Star Trek-filmen överhuvudtaget.

Recension

Filmen tar vid där trean lämnade oss, vilket innebär att den första lilla biten i filmen går ut att påminna oss om och knyta tillbaka till vad som hände hände i förra filmen.Det tar inte upp speciellt lång tid av filmen, och hade den varit fristående hade någon slags introduktion ändå tagit upp den här tiden. För den som sett tvåan och framför allt trean gör den nog att man tänker tillbaka och minns handlingen och konsekvenserna i de filmerna, för nya tittare, så är det nog lite intetsägande eftersom inga referenser faktiskt betyder något och man kanske inte förstår varför de är i situationen de är. Det blir ju lite problemet med att ha filmer som hänger ihop och bygger på varandra; å ena sidan kan man fortsätta rida på vågen som de andra filmerna startade och skapa något som är större än filmen ifråga, dessutom får man större duk att måla på (om än att man måste dela upp helheten i delhistorier som matchar antalet filmer), å andra sidan kräver det som sagt att man har sett de tidigare delarna för att fullt ut förstå vad som händer.

Jag tycker nog ändå att de skötte den kompromissen bättre i början av trean än vad de gjorde här i ST:TVH. I början av trean gjorde de en väldigt snabb sammanfattning av vad som hände i slutet på tvåan, samt visade lite väl valda scener som kameror tydligen ahde spelat in. I ST:TVH görs mindre för att kompromissa mellan de två delarna, utan man utgår mer från att tittarna har sett trean. Om det är bättre eller inte är upp till var och en.

För att vara en film som till stora delar nämns som en väldigt kul film, nästan en komedi, så tar det förvånandsvärt lång tid innan de delarna börjar dyka upp. Det ska sägas dock att jag var road av att se en Klingon göra ett halv-hjärtat försök till diplomatisk/byråkratisk slughet och misslyckas. Början på filmen har ungefär samma atmosfär och ton som trean, och det är först efter tidsresandet som de roliga delarna börjar avlösa varandra.

Själva hotet tycker jag är lite långsökt och byggs upp mycket som V'Ger i ettan, men faktumet att de använder det för att försöka ha budskap lite mer djupgående idéer och frågeställningar är något jag uppskattar tillräckligt för att det ska väga upp föregående detaljer lite.

Även tidsresandet är något som jag reagerat på, precis som några tidigare här i tråden. Jag tycker generellt att Star Trek överanvänder tidsresandet, och att om man överhuvudtaget ska ha tidsresande så måste man göra väldigt klart vad det är som gäller, precis som man under Star Treks gång har byggt upp regler för universumet/världen det utspelar sig i. Även då bör tidsresande vara något väldigt sällsynt och svårt/riskabelt.

Antingen accepterar jag att det inte är enkelt (eller acceptabelt) att resa i tiden och då verkar det i såna här lägen som om de "fuskar" sig ur situationen, eller så accepterar jag motsatsen och undrar då varför de inte använt sig av tidsresande mest hela tiden både i TOS och de framtida serierna...

Scenerna på Jorden, efter att ha rest bak i tiden, är väl den delen som filmen egentligen är mest ihågkommen för och det går att se varför. Filmen är ingen komedi till den graden att den faktiskt har komedin som första prioritet, men den fångar de komiska aspekterna av TOS helt perfekt, det lite "silly" och diskreta kommentarerna, kroppsspråket och interaktionerna. Den här typen av komedi går inte alltid hem hos mig, men när det görs väl så som i TOS och även i ST:TVH, så gillar jag det skarpt. Dessutom så är det bra manus och skådespelarinsatser, deras oförmåga att passa in och förstå sig på världen och teknologin är inte förutsägbart och övertydligt, utan det ser verkligen ut som de gör sitt bästa men inte riktigt lyckas. Jag tycker det verkar realistiskt att de skull bete sig så.

De löser till slut problemet, reser tillbaka till deras tid och räddar jorden. Upplösningen på filmen och hur problemet blir löst, samt scenen där de får ett nytt skepp är väldigt bra som avslutning och efter treans lite halvdana avslut så förtjänade de här 3 filmerna ett ordentligt avslut på historien.

Jag har dock två punkter som jag tänkte på på slutet:

1) Fiskarna på båten, pratade de ett påhittat språk eller vet någon vad för språk de pratade? Jag tyckte nästan jag hörde en svenskt/nordiskt(?) svordom ("helv**e"). Jag hörde säkert fel, antar jag...

2) De tog med valarna tillbaka till vår tid för att på kort sikt rädda planeten och människorna, och tydligen på lång sikt låta de föröka sig och överleva som art. Krävs inte då en större genetisk pool än 2? Vi har haft avsnitt där mänskliga kolonier på 100+ invånare inte bedömdes räcka i det långa loppet...

Då har jag inte heller nämnt de grova övertramp det måste vara enligt Prime Directive att; ta med 2 valar från det förflutna, låta en utdöd art bli pånyttfödd, ta med en person från det förflutna. Vem vet hur konsekvenserna av detta kan ändra historiens gång? Men, jag antar att det isf bara är att åka tillbaka och fixa oredan de skapade...

I TOS drog man väl generellt inte upp Prime Directive lika mycket som i övriga serier, men den har ju också nämnt den och visat på att man förväntas följa den som representant för Starfleet.

Några speciellt roliga scener; Chekov när han blir tillfångatagen och utfrågad, Scotty när han försöker prata med datorn, Scotty när de ska få ett nytt skepp på slutet, Dr.McCoy på sjukhuset, och det finns fler.

Slutsats

Känslan jag hade sen tidigare, innan omtitten, var att den kanske skulle vara värd en fyra på min skala. Efter att ha sett den nu på nytt så funderade jag på om jag inte skulle sänka den lite till och ge den 3,5, i nivå med ST:TSFS, men efter lite mer tanke så höjer jag den till fyra trots allt.

ST:TVH är de väldigt annorlunda från de tidigare (och efterföljande) filmerna. Man kan nämna en hel del saker som ST:TVH saknade, men den förlitade sig på andra aspekter istället, som humorn, och det lyckades.

Saken är den att, medan jag tycker att ST:TWoK är en lite mer underhållande och spännande film som man verkligen fängslas av under nästan hela filmens gång, så har ST:TVH idéerna, budskapen, ambitionerna att vara mer, och det är något som jag efterlyst i både ST:TSFS och ST:TWoK. Det är något som jag genuint uppskattar, därmed begränsas inte ST:TVHs betyg lika mycket som ST:TWoKs och de får samma betyg.

Mitt betyg på ST:TVH: 4/5.

[Aike]

Är inte tidsresan i denna filmen gjord på samma sätt som i The Naked Time, dvs. de åker runt solen. Det är ju inte ofta den metoden används. Men den verkar glömmas bort i vanliga fall eller i alla fall vara mycket riskabel.

[Commander Michels]

Nu har jag sett 4:an för första gången - är ju en förstagångstittare när det gäller TOS-filmerna och det är jättekul att se, från mitt perspektiv, "ny" Star Trek.

Filmen får 3,5/5

Först och främst för att jämföra med tidigare filmer är filmen i mitt tycke bättre en både 2:an och 3:an eftersom den har mer handling och dessutom ett budskap (och massa skön humor ). Dock tyckte jag det var mer stämning i 1:an och det var ett mysterium i den som vi faktiskt fick svar på. "Valsonden" var utan tvekan ett intressant mysterium men vi fick aldrig svar på de stora frågorna om vem som skickat den, hur det kom sig att de som skickat den kommit i kontakt med just valar och varför de kontinuerligt höll kontakt med dem. Det är inte lätt att hitta på ett tillfredsställande svar på dessa frågor och jag kan förstå att man föredrog att låta dem vara men i jämförelse med den fantastiska upplösningen i första TOS-filmen tappade 4:an lite i detta avseende - vilket är anledningen till att jag gav lägre betyg. Man skulle kunna se det som att 1:an var svag vad gällde "sub-handling" men stark i huvudhandling och 4:an var tvärt om - bra "sub-handling" men inte lika genomtänkt huvudhandling. Därav får den 3.5.

Det där med moralkakor är svårt... Det beror mycket på hur det framställs om det blir succé eller inte och i mina ögon är "val-handlingen" ganska svag pga. sina obesvarade frågor och de logiska luckor som redan diskuterats av er andra. Det är ett fantastisk budskap och aktuellt på alla sätt men jag har nog sett en B-film för mycket för att kunna uppskatta den typen av handling om den inte är väldigt stark - så tja... moralkakan är väl ok - långt bättre en alla actionäventyr som proppat ut på bio om jordens undergång och global uppvärmning men med dessa tröttsamma filmer i minne har jag svårt för den typen av teman - även om filmen är både rolig och välregisserad. Alltså: återigen huvudhandlingens luckor ställer till det lite för mig...

Humorn har alla rosat och den lyfter definitivt hela filmen, toppen!

I VOY avsnitt 3.2 "Flashback" säger Janeway något som sammanfattar vad jag känner om besättningens handlingar på jorden: "It was a very different time, Mr. Kim. Captain Sulu, Captain Kirk, Doctor McCoy - they all belonged to a different breed of Starfleet officer". Dvs. de rycker lite på axlarna år the prime directive. T.ex när Chekov kastar en phaser i händerna på en militärofficer , de lämnar ut teknologisk info till en glastillverkare ("How do we know he didn't invent it?" haha) och beamar upp till skeppet inom synhåll för befolkningen. Man ställer sig lite frågande till detta men kan samtidigt rycka på axlarna åt det - alla avsnitt om tidsresor behöver inte handla om rädslan för att ändra om i historien.

Sammanfattning av mina intryck: Bra "sub-handling" men mindre genomtänkt huvudhandling, fantastisk humor och skådespeleri samt ett bra fokus på det essentiella för historien - en bra film

[Lord Di Lego]

Är inte tidsresan i denna filmen gjord på samma sätt som i The Naked Time, dvs. de åker runt solen. Det är ju inte ofta den metoden används. Men den verkar glömmas bort i vanliga fall eller i alla fall vara mycket riskabel.

Jo, det var inte den gången den metoden användes, men jag tycker inte riktigt de har försökt förklara metoden och lagt ut reglerna för den ändå. Är det bara vår stjärna som råkar fungera (otroligt sammaträffande), eller duger vilken som helst? Hur går det här till, finns det någon slags förklaring? Det kan väl inte bara handla om att flyga runt stjärnan medan man accelererar..?

Men överlag så är tidsresandet öht ett problem för mig, som sagt. Som du själv påpekade, det är en väldigt påpasslig metod när den användes ,sen glömdes den tydligen bort i alla andra situationer den hade kunnat vara användbar. Är det ens rimligt att tro att det bara är skeppen och historierna vi följer där tidsresande och manipulerande av tidslinjen sker? Om det är så pass enkelt så är det fullt möjligt att tidslinjen vi fick se var från en specifik/specifika punkt(er), och att den den ändrades varannan sekund för att olika folk mixtrar med tiden.

Det påverkade inte min syn på filmen dock, men bara för att jag ser delen i det förflutna som huvuddelen i filmen och sonden mest som en sidogrej som gav motivationen för resten, det var bara en kommentar och en pik. Tidsresandet, i min syn, blev ett kryphål i universuments grund som kunde användas till lite vad man än ville när man än ville, just för att det inte fanns strikta regler för det som gjorde det omedelbart tydligt när det inte gick ihop med universumet i övrigt. Men nu är det så och det var inte enda gången tidsresande användes för att sen glömmas bort, så det är väl bara att acceptera.

I VOY avsnitt 3.2 "Flashback" säger Janeway något som sammanfattar vad jag känner om besättningens handlingar på jorden: "It was a very different time, Mr. Kim. Captain Sulu, Captain Kirk, Doctor McCoy - they all belonged to a different breed of Starfleet officer". Dvs. de rycker lite på axlarna år the prime directive. T.ex när Chekov kastar en phaser i händerna på en militärofficer , de lämnar ut teknologisk info till en glastillverkare ("How do we know he didn't invent it?" haha) och beamar upp till skeppet inom synhåll för befolkningen. Man ställer sig lite frågande till detta men kan samtidigt rycka på axlarna åt det - alla avsnitt om tidsresor behöver inte handla om rädslan för att ändra om i historien.

Absolut, man får väl säga att hennes påstående håller ganska bra här. Men saken för mig är ju den att det inte är som om Prime Directive inte existerade, eller som om de var öppna med att det var lite upp till de själva när de skulle bryta mot den. Utan snarare var väl så i TOS att de gångerna som Prime Directive nämndes så la de väldigt stor fokus på att Starfleet menade allvar med regeln, och sa de inte i första avsnittet det nämndes att den som bröt mot Prime Directive riskerade dödsstraff? Så, medan de tycktes ignorera/glömma bort den i många avsnitt så presenterades den ju som något som i allra högsta grad gällde även för dem.

Fast det är klart, som du säger, hade de här punkterna varit grunden för filmens huvudsakliga handling och det hade varit en allvarlig film, då hade det varit svårare att svälja. Nu är ju tonen i filmen väldigt lätt och humoristisk, så de kommer undan med det mycket enklare i mina ögon. Fast jag kan ju fortfarande inte försvara det oavsett, därför kommenterar jag det.

Det lite som om jag var anställd på ett företag med väldigt strikt klädkod på kontoret, som jag följer. Men en dag är jag på gott humör och känner mig ganska humoristik, så jag går dit naken istället. Jag tror att det kan bli svårt att försvara det inför chefen och övertyga honom/henne om att det inte alltid behöver gälla och tas på allvar. Lite som här, man behöver inte ta ändringarna i det förflutna på allvar, men konsekvenserna kommer ju gälla oavsett och det var väl för att inte ändra i det förflutna (och därefter), snarare än principen i sig, som man införde de här reglerna för? :P

[Commander Michels]

Absolut, man får väl säga att hennes påstående håller ganska bra här. Men saken för mig är ju den att det inte är som om Prime Directive inte existerade, eller som om de var öppna med att det var lite upp till de själva när de skulle bryta mot den. Utan snarare var väl så i TOS att de gångerna som Prime Directive nämndes så la de väldigt stor fokus på att Starfleet menade allvar med regeln, och sa de inte i första avsnittet det nämndes att den som bröt mot Prime Directive riskerade dödsstraff? Så, medan de tycktes ignorera/glömma bort den i många avsnitt så presenterades den ju som något som i allra högsta grad gällde även för dem.

Absolut det tycker jag med - prime directive är helt klart en stel regelbok men i TOS-eran var den kanske inte lika väl bearbetad och förhållandet "Starfleetanställd - Direktivet" var inte heller i sin "slutliga" form. Alltså hade produktionen inte riktigt listat ut vilken roll direktivet skulle ha i Star Trek:s universum - men det löser de ganska snyggt med Janeways replik tycker jag

[Aike]

Har prime directive egentligen ändrat sig sedan det togs fram i TOS? Inte vad jag vet. Jag tror däremot att man valde att tolka andemeningen i det i TOS snarare än lika bokstavligt som i TNG, Voyager och DS9. Sedan var ju TOS förstås influerat av att flera av de mest populära samtida serierna var västernserier.

Sedan finns det ju inget i denna filmen som berör prime directive. I senare serier finns det väl ett för tidsresor, men det tog man väl inte fram förrän långt senare.

Edited November 25, 2012 by Aike

[Commander Michels]

Har prime directive egentligen ändrat sig sedan det togs fram i TOS? Inte vad jag vet. Jag tror däremot att man valde att tolka andemeningen i det i TOS snarare än lika bokstavligt som i TNG, Voyager och DS9.

Det var precis det jag menade, även om jag kanske skrev lite flummigt hehe :rodna: ;)