Orion's Hounds (Titan #3)

Av Mr Trek

En bra Titanbok där handlingen kretsar mycket runt rymdlevande varelser, stjärnmaneterna från TNG piloten "Encounter at Farpoint" är en av arterna vi träffar. Boken har en del intressant etik och moral i sig och är underhållande. Chritopher Bennet verkar vara en riktig "karaktärsförfattare" och det känns som att besättningen blir riktiga individer, vilket delvis saknades innan. Bennet verkar inte heller ha några problem med lite lätt övernaturliga saker och för att ha riktigt kul när man läser boken kan man behöva släppa lite fysik mm.
Minus är att det känns som att man behöver lära känna karaktärerna igen eftersom de inte riktigt är sig lika (men karaktärerna är bättre), att Pahqu'el (något sådant) är svåra att föreställa sig och en del kan ha svårt för rymdlevande varelser.

Betyg: 10 - karaktärerna ändras - Pahqu'el är svåra att föreställa sig - rymdlevande varelser = 7 insignias

Betyg: 7 av 10

Av Fleetadmiral

Den tredje boken i Titan-serien börjar som ettan lite trevande, med handlingen mest kretsande kring besättningens relationer med varandra ombord på skeppet. Första tredjedelen känns därför lite grand som en transportsträcka - åtminstone om man väntar på att det ska bli lite spänning! Fram till ungefär mitten av boken rullar handlingen på som i ett manus till ett lagom spännande TNG-avsnitt. Det känns med andra ord väldigt typiskt TNG, och det är väl inget fel med det. Men mer spänning behövs nog för att inte betyget skall bli ganska mediokert.

Och det tar sig verkligen.

De som är bekanta med astronomen Fred Hoyles beskrivning av nebulosaliknande intelligenta varelser, kommer här inte att bli överraskade (mer säger jag inte). Fortsättningen av boken är i alla fall originell och fantasifull. Hur hanterar man t.ex. relationer och konverserar med varelser som skiljer sig som natt och dag från en själv? (läs boken och se själva :-). Boken tar efterhand en minst sagt överraskande vändning, samtidigt som spänningen ökar ordentligt. Hur saker och ting utvecklas med tiden är både upplyftande och (förstås) förenligt med Federationens etik att sträva efter samarbete - hur besvärligt det än kan vara, istället för att välja en enklare väg och riskera konfrontation.

Betyg: 8 av 10

Av Pjotr'k

Skurkarna i denna bok var, som vanligt, skurkar med modifikation. Det är tyvärr ofta temat i dessa böcker - att någon enstaka individ ur "skurk-gruppen" är lite vacklande. Slutet var dock inte förutsägbart och boken gav betydligt mer än vad jag trodde från början. Bennetts tidigare platta beskrivning av flera av individerna ombord Titanfördjupades avsevärt. En individ som särskilt imponerade var kuratorn Pral glasch Haaj - en tellarit som kurator, kan ni tänka er det!?!

Betyg: 7 av 10