Dorothy R Duder, matstylist vid produktionen av Star Trek: Enterprise, har avlidit i en ålder av 69 år. Hon var den första att inneha uppdraget av matstylist vid en Star Trek-produktion på en reguljär basis. Hennes uppdrag som matstylist handlade om att förbereda all mat som skulle synas på bild eller användas i en scen.
Skådespelare har även vittnat om att hon ofta även ordnade mat till de som arbetade med produktionen.
Hon var gift med Doug Drexler, som även han varit involverad i Star Trek-sammanhang. Maken lade även in hennes namn i ett Okudagram i avsnittet In the Pale Moonlight, vilken visade på dödade under Dominionkriget.
Hon dog den 1 juli 2022 efter att under en längre tid kämpat mot cancer (Michael Okuda).
Richard Arnold, Star Trek-arkivarie från år 1987 och framåt samt utredningskonsult till Star Trek: The Next Generation, säsong 3-4, har dött i en ålder av 66 år. Hans nära vän Michael Okuda meddelade detta igår kväll på sitt Instagramkonto.
Han var från ung ålder anställd av Gene Roddenberry för att hålla koll så att Star Trek var konsekvent med tidigare utgivningar och hade även uppdraget att kontrollera ex romaner så att de inte avvek för mycket från den etablerade kanon. Richard Arnold var även en mycket uppskattad föreläsare på konvent runtom i hela världen. Undertecknad redaktör (Pjotr'k) mötte honom på Fedcon i Tyskland år 2013 och han var även i Norge ett par gånger, vid konventen som anordnades där på 00-talet.
Reaktioner från omvärlden
Många fans är bestörta över nyheten, vilket tusentals kommentarer på sociala medier tydligt visar. Richard Arnold var en person som var uppskattad som person och som föreläsare och många är de som fått möjligheten att lyssna till honom.
Thomas Dahl, mångårig norsk trekker bosatt i Sverige, berättar idag för Star Trek Databas om sina möten med Richard Arnold:
"Jag har förlorat två goda Star Trek-vänner på sistone. Först Aron och nu Richard. Båda slet en hel del med hälsan så vi hade nog alla i bakhuvudet att möjligheten fanns att förlora dem båda för tidigt, men inte så här. Aron dog inte alls av sina njurproblem men en hjärtattack medan han tränade smågrabbar i fotboll. Och Richard, som alltid åt en mängd mat han absolut inte fick äta, somnade stilla in medan han sov. Richard var en genial historieberättare och kombinerat med att han inte var så bra på att hålla en hemlighet så blev det en god kombination. 😉
Hans historier om Roddenberry var fantastiska. Om hur han satt vid hans sjuksäng mot slutet och berättade grova vitsar (vilket Roddenberry älskade) men också hur Roddenberry gjorde det svårt för TNGs producenter att skapa konflikter i handlingen då han håll så hårt på sin vision om en positiv miljö bland alla på skeppet. Richard var ett levande Star Trek-lexikon, vilket Roddenberry värdesatte. När Richard berättade så tystnade alla av spänning. Jag blev först bekant med Richard år 2004 och bjöd hem honom till min hemstad Stavanger i Norge tillsammans med en annan av mina vänner, Mark Allen Shepherd. Där hade han roligt runt de vackra fjorderna och raggade på mina kompisar. Han besökte också Oslo lite senare tillsammans med sin vän J Paul Boehmer. Richard var som Aron väldigt rak, men också extremt social och trevlig. Vi pratade lite nu och då om allt som händer i världen och det känns overkligt och otroligt tyst att inte längre höra deras röster."

På Federationens flagga finns det tre stjärnor som lyser starkare än de andra. Nu berättar flaggans skapare
Michael Okuda vad stjärnorna symboliserar.
På sin Facebook-sida skriver Okuda följande:
Någon frågade mig nyligen om de tre stora stjärnorna på Federationens flagga representerar medlemmarna som grundade Federationen. Jag tänkte en stund, men 1987 när jag designade symbolen så hade inte Star Trek bestämt vilka världarna som grundade Federationen var. Inte heller visste man hur många de var. (Långt senare, i ett avsnitt i Enterprise, slog man fast att det var fyra.) Jag tänkte emellertid redan 1987 att de tre stjärnorna skulle kunna representera Federationens kärnvärden: jämlikhet, medkänsla och kunskap.
Gene Cernan har gått ur tiden. Den 82-årige astronauten deltog ombord tre bemannade rymdfärder, och bidrog därmed både till mänsklighetens första månlandning och till vår sista.
Eugene Andrew "Gene" Cernan föddes i Chicago, Illinois den 14 mars år 1934. År 1958 års ålder blev han en certifierad pilot i USA:s flotta, och under sin karriär samlade han på sig mer än 5000 flygtimmar.
År 1963 utsågs Gene Cernan till NASA:s tredje bildade astronautgrupp. Denna astronautgrupp var den första som godtog sökande som saknade erfarenhet som testpiloter, under förutsättning att de istället hade piloterfarenhet från militären. Utav de fjorton antagna i gruppen var det två som kom in tack vare det villkoret, nämligen Gene Cernan och Buzz Aldrin.
Cernan utsågs till reservpilot för det bemannade rymdfärdsuppdraget Gemini 9. Efter att den primära besättningen avled i en flygolycka på väg till rymdbasen den 28 februari 1966 befodrades Cernan till pilot för uppdraget, som genomfördes den 1 juni samma år. Detta blev Cernans första vistelse i yttre rymden, som varade i 3 dagar.
I maj år 1969 deltog Cernan i uppdraget Apollo 10, som har beskrivits som ett "genrep" inför den första månlandningen. Cernans uppdrag var att navigera månlandaren till en position 15,6 km ovanför månens yta, där man planerade att inleda den faktiska landningen under det följande uppdraget. Uppdraget lyckades, vilket lade grunden för uppdraget Apollo 11, då Neil Armstrong och Buzz Aldrin blev de första två människorna att sätta fot på månen.
Under resan tillbaka från månen till jorden uppnådde Apollo 10 en fart på 39 897 km/h (eller drygt 11 km per sekund), vilket än idag håller världsrekordet för snabbast bemannad farkost.
I december år 1972 ledde Cernan uppdraget Apollo 17. Uppskjutningen skedde den 7 december, och den 11 december landade landningsmodulen Challenger i Taurus-Littrow-dalen. Gene Cernan var den första som klev ur landningsmodulen, och därmed blev han den elfte människan att sätta fot på månen, följd av Harrison Schmitt, som därmed blev den tolfte. Tillsammans ägnade de tre dagar på månen, och genomförde tre uppdrag utanför landningsmodulen.
Gene Cernan och Harrison Schmitt sjunger medan de skuttar igenom Taurus-Littnow-dalen.
När duon avslutade sitt tredje och sista uppdrag på månens yta klev Schmitt återigen ombord landningsmodulen, tätt följd av Cernan. Det de inte visste då var att vi mer än 44 år senare skulle minnas detta som den sista bemannade månfärden, och därmed minns vi även Gene Cernan som den sista människan på månen.
Gene Cernan dog i Houston den 16 januari 2017, efter en längre tids hälsoproblem. I ett uttalande uttrycker Cernans familj sin sorg, och skriver att "även vid 82 års ålder brann Gene för att dela med sig av sin önskan att se människosläktet fortsätta sin utforskning av rymden och för att uppmuntra vårt lands ledare och ungdomar att inte låta honom förbli den sista människan på månen".
Star Trek-veteranen Michael Okuda har delat med sig av ett brev som han fått av Cernan som barn, som svar på den redan då Star Trek-älskande ungdomens förslag att döpa landningsmodulen på Apollo 17 till "Enterprise".
Vännen och kollegan Buzz Aldrin skriver i sin blogg: "Vi astronauter kommer för evigt att minnas hans muntra och leende inställning till allt. Nu när både den Första Mannen, Neil Armstrong, och den Sista Mannen, Gene Cernan, har gått ur tiden, tillfaller det oss Mellanmän att föra med oss Apollo-andan in i vårt lands framtid, och hela vår världs."
Star Trek Encyclopedia kommer nu med en fjärde upplaga. Den är kraftigt utbyggd så att den nu innehåller allt från första pilotavsnittet av Star Trek ända fram till den tolfte filmen. Antalet sidor har dessutom utökats med 300, vilket betyder att verket är 40% större i jämförelse med den förra upplagan från 1999. Bokverket innehåller tusentals foton och illustrationer.
Boken har även blivit så pass stor att författarna Michael och Denise Okuda har behövt dela upp den på två böcker, men böckerna säljs gemensamt. På AdLibris och andra webboklådor går det ännu inte att köpa encyklopedin, men du kan bevaka den. Priset är dock hela 1015 kronor, så det är nu dags att börja spara!
I år fyller Star Trek 50 år, och i juli får vi en trettonde film att fira med, medan vi väntar på en ny TV-serie som har premiär i januari. På ett fan-event igår morse fick fans bland annat se en ny trailer och en ny affisch, men de fick också 50 sekunder att berätta för världen om vad Star Trek har betytt för dem.
Bland Star Trek: 50 in 50-videorna på Star Treks officiella Facebook-sida finns flera bekanta ansikten, såsom Simon Pegg och - något mer överraskande - musikartisten Slash från bandet Guns N' Roses. Star Trek-veteranen Denise Okuda berättade om hur Star Trek hjälpte hennes drömmar att gå i uppfyllelse.
Men det fanns också många vanliga fans som pratade om allt från hur Star Trek fick dem att älska science-fiction till hur Star Trek skrämde ihjäl dem som barn. Andra pratade om vikten av Star Treks representation av minoritetsgrupper, och lyckan av att se en kvinna i kaptensstolen (och hoppet om att se fler kvinnor både framför och bakom kamerorna).
Ett ansikte som sticker ut lite extra är det som tillhör Axanar-huvudmannen Alec Peters, som precis hade fått veta att CBS och Paramount ville avsluta stämningsprocessen mot Axanar Productions.
Där finns även Bjo Trimble, som är ett megafan bland megafans: När NBC planerade att skrota Star Trek efter bara två säsonger startade hon och hennes make en brevskrivningskampanj för att rädda TV-serien. Totalt fick NBC ta emot omkring tolvtusen brev, vilket var nog för att övertyga dem att ge programmet en tredje säsong. Paret startade även en annan brevskrivningskampanj som övertalade president Gerald Ford att döpa den första rymdfärjan till Space Shuttle Enterprise.
Allt som allt blev det fler än 60 fans som fick 50 sekunder var i rampljuset, och du kan finna samtliga videoklipp på Star Treks officiella Facebook-sida.

I snart 15 år har den hållt hus i museumets souvenirbutik, men nu ska stjärnskeppet Enterprise restaureras och ta sin rättmätiga plats: På mässgolvet till utställningen Milestones of Flight, tillsammans som sådana historiska objekt som The Spirit of St. Louis och kommandomodulen från den första månlandningen.
Den 11 fot långa studiomodellen må aldrig ha tagit till skyarna på riktigt, men enligt kuratorn Margaret Weitekamp ställs den ut som en del av museumets uppdrag att inspirera besökare till att drömma stort. I en intervju med Space.com beskriver hon hur hon lyckades "driva argumentet att om vi ville ha ett utställningsobjekt som förkroppsligade fantasi och inspiration, då borde det vara Star Trek-modellen."
Att restaurera ett 50-årigt konstverk kan vara svårt och även tidvis kontroversiellt; man måste fatta beslut om vilka delar som måste förbli oförändrade, och även om huruvida man vill att modellen ska se ut som den gjorde på TV eller som den gjorde i studion. Bland annat så har TV-tittare alltid visats styrbordssidan av modellen, eftersom babordssidan var täckt med sladdar till alla lampor på skeppet.
Till sin hjälp har de en panel med Enterprise-experter som ska bistå med sin kunskap. Där finner vi bland annat den långtida Star Trek-dekormästaren Michael Okuda, som har jobbat med alla fem av de otecknade Star Trek-serierna, och Gary Kerr, en modellexpert som jobbade med modellen när den först skulle transporteras till Smithsonian Institute år 1991. Där finner vi även eldsjälen Adam Schneider, som översåg restaurationen av skytteln Galileo.

DS9 i HD? För den oinsatta kan det låta som en meningslös serie siffror och bokstäver, men för den Star Trek-intresserade är det en stor fråga. Enligt TrekCore är vi kanske ett steg närmare en HD-version av tidernas mest actionfyllda Star Trek-serie.
För några år sedan fick vi höra att det aldrig skulle vara ekonomiskt gångbart att omvandla Star Trek: The Next Generation till HD, eftersom avsnitten redigerades digitalt i standarddefinition. Men nu har tre säsonger remastrats och gett ut på Blu-Ray, och den fjärde säsongen ska släppas i slutet av juli. Den naturliga frågan för många har då varit: Hur blir det med Star Trek: Deep Space Nine? Kommer vi någonsin att få se bakhållsattacken i Omarionnebulosan, förstörelsen skeppsvarven vid Monac eller slagen om Chin'toka-systemet i den strålande bildkvalité dessa scener förtjänar?
Mike Okuda har tidigare antytt att det vore svårt, men inte omöjligt:
Det har också länge trotts att många av datorfilerna som användes för att skapa dessa episka stridsscener sedan länge har gått förlorade, men enligt TrekCore är det kanske inte riktigt sant: Under en intervju (som ska släppas senare den här månaden) avslöjade Robert Bonschune att han själv har sparat en stor andel av de här filerna!
Han avslöjade även att många av 3D-modellerna höll mycket högre kvalité än vad som syns i standarddefinition, och i TrekCores artikel får vi ett smakprov på hur ett skepp av Nebula-klassen skulle se ut om man tog en av de gamla 3D-scenerna och renderade den i HD.
Doug Drexler börjar bli klar med en tecknad bild på Enterprise NX-01 från Star Trek: Enterprises femte säsong. Vadå, femte säsongen, undrar ni? Det är ju självfallet en bild av hur skeppet skulle se ut efter den planerade uppgraderingen år 2155. Bilden skall vara med i kalendern Ships of the Line 2011 och är inte helt färdig än. Det som återstår är Mike Okudas grafik. Det blir därför också första gången som Mike Okuda deltar i den mycket populära kalenderserien och dessutom även första gången som grafik i kalenderserien görs av en som faktiskt haft sin grafik upp till rymden - Okuda är ju ansvarig för de senare årens emblem för ISS-expeditionerna."Matt was a gentle soul. He has put his stamp on everything we have done since his brilliant, classic Enterprise."
–Herman Zimmerman
Production Designer, Enterprise
"Matt Jefferies' quiet modesty belied the genius of his work, which set the path for all of us who are lucky enough to follow in his very large footsteps. Today, nearly four decades later, Matt's original Enterprise still stands as a design classic. We will miss him greatly."
–Michael Okuda
Scenic Art Supervisor/Technical Consultant, Enterprise
In spite of our loss, our Space endeavors must move forward... no longer for the challenge of the space race, but for the continued betterment of humankind here on Earth... [...] We are called once again as our history has called us before to reconfirm our commitment that these brave and brilliant souls shall not have died in vain. We must now stand united and demand that the dream become a reality. To do less would be an insult to our heroes, the Astronaut Corp, and to this great nation.
The 2-disc set will include the original theatrical cut of the film on Disc One, in anamorphic widescreen video with Dolby Digital 5.1 audio. You will also find feature-length audio commentary with director Leonard Nimoy, writer/producer Harve Bennett, director of photography Charles Correll and actress Robin Curtis, along with another text commentary by Michael and Denise Okuda. Disc Two will include the Captain's Log production retrospective featurette (featuring new interviews with Leonard Nimoy, William Shatner, Christopher Lloyd and Robin Curtis), the Terraforming and the Prime Directive featurette (which looks at the science fiction and real subject of "terraforming", featuring an interview with a NASA scientist), 3 additional production featurettes (Space Docks and Birds of Prey, Speaking Klingon and Klingon and Vulcan Costumes), the film's theatrical trailer, storyboards and a photo gallery. Note that the street date and features have been officially confirmed with the studio.

