Jump to content

Flygrädd!?


EoNeel

Recommended Posts

Som det ser ut nu så skall jag följa med jobbet till Las Vegas i sommar på en mässa om framtida kreditkort, terminaler och kassor. Problemet är jag är flygrädd. Det är det värsta jag vet. Jag kan om jag är tvungen stå ut med en flygtripp till London, men då är jag helt slut.

Jag har varit med om två "tillbud" när jag var yngre, men det var inget jag tänkte på då, utan det har liksom blivit värre med ??ren. Min kvinna älskar att flyga och hon tycker det är såklart jobbigt att jag inte flyger utan åker bil, buss, och båt dit jag ska.

Är det någon annan med liknande erfarenheter som lider av samma problem och kanske gjort något åt det?

Jag vet att det låter lite rudis att vara sci-fi tokig och samtidigt vara rädd för att flyga, men så är det.

Tillägg:

Jag varken dricker sprit eller tar lugnande så det kan man räkna bort på en gång, men däremot om det är någon som vet lite om terapi när det gäller flygskräck så är jag mkt intresserad.

Link to comment
Share on other sites

Tillägg:

Jag varken dricker sprit eller tar lugnande så det kan man räkna bort på en gång, men däremot om det är någon som vet lite om terapi när det gäller flygskräck så är jag mkt intresserad.

<{POST_SNAPBACK}>

KBT (kognitiv beteendeterapi) är effektivt när det gäller att bota de flesta fobier och rädslor. Det är en terapiform som arbetar med att förändra tankemönster och inställningen gentemot det man är rädd för.

Du kan läsa mer om det på www.kbt.nu, om vad det hjälper mot, historia och allt vad man vill veta om KBT. Man kan också gå in och söka efter legitimerade terapeuter i närheten av där man bor.

Oftast så räcker det också med ganska få sessioner för att bota fobier. Jag har läst studier över människor som blivit av med tex spindelfobi på bara några timmar, så det kan ju absolut vara värt ett försök. Så du kan ta med din klingonkvinna på en trevlig semester kanske :)

Link to comment
Share on other sites

Det är skönt att se att det finns hopp. KBT är dyrt har jag förstått, men jobbet kanske kan sponsra det...

Helt klart är det värt det. Som det ser ut så måste jag ju iaf flyga i sommar.

<{POST_SNAPBACK}>

Den mesta terapi som finns att tillgå är relativt kostsam om man måste betala den själv. Den här terapeuten som finns i Göteborg tar 750 kronor per session, vilket nog är ett relativt normalt pris. Fördelen med KBT om man jämför med psykodynamisk terapi är dock som sagt att det oftast inte krävs speciellt många behandlingar, medan vissa psykodynamiker (alltså såna som arbetar efter Freuds teorier) hävdar att man kan gå i terapi i hela sitt liv utan att för den skull bli "färdig".

Men de flesta terapeuter träffar man en gång först för att tala om problemet och sedan säger h*n hur många behandlingar h*n uppskattar att man behöver. Då får man ju ett hum om kostnaden...

Dessutom så gör terapeuten på det sättet en bedömning om just h*n kan hjälpa den potentiella patienten.

Lycka till :)

Link to comment
Share on other sites

Tack för allt råd och stöd!

Jag tog upp detta på fika rasten och det visade sig att vi är fem personer på jobbet som är rädda för att flyga, så nu funderar vi på jobba med detta tillsammans.

Det är lustigt för en av dessa är tjej som flyger mer än två gånger i månaden, det måste ju vara fruktansvärt.

Nä det är terapi som gäller! :D

Link to comment
Share on other sites

Jag håller med men samtidigt förstår jag varför man inte gillar flygplan, av alla transportmedel är ju flygning det som är mest obehagligt, för i vattnet kan vi ju simma, och på marken kan vi ju gå så det kommer med generna. Men att slänga sig upp i luften är ju inte alltid så trevligt; även om jag gillar det numera:D

Link to comment
Share on other sites

Flyg är något som ligger mig varmot om hjärtat. Studerat till flygtekniker.

För att gå in på säkerhetsaspekten på det hela: hela maskineriet sköts utav proffs. Var och en har åratal av träning bakom sig innan de ens får börja jobba med planen på plattan.

Om något mot all förmodan skulle gå sönder i planet så finns det alltid ett reservsystem, mycket med "livrem och hängslen".

Jag kan ju förstå att man kan vara rädd att följa med upp upp i det blå, man har ju ingen personlig kontroll över situationen.

Enjoy the ride and watch the beutiful view :)

Link to comment
Share on other sites

Jag hatar att flyga!

Jag har flygit två gånger i hela mitt liv. Första gången med linjeflyg från kallinge till stockholm. Då trodde jag att mina öron skulle explodera. Det "hemska" var att det satt ett litet barn och skrattade och glatt samspråkade med sin farmor eller mormor eller något sådant. Medans jag satt bredvid och led och bara ville dö.

Andra gången flög jag i en liten cesna från kallinge till halmstad, den gången sprack min ena trumhinna, när jag vimelkantig klev av planet i halmstad så blödde det ur mitt öra.

Båda dessa incidenter hände sig vid landningen så förmodligen är jag väldigt känslig för tryck. :(

Annars tyckte jag att det var underbart att flyga, utsikten över landskapet var ju fantastisk, men det väger inte upp de hemska landningarna...

Men är du bara "trycksäker" EoNeel så går det säkert jättebra, du får låtsas att du sitter vid spakarna i en runabout (dock inte yangtzee Kiang) eller varför inte i Tom Paris "Delta Flyer". :)

Link to comment
Share on other sites

kan bara lida med er som är flygrädda, varför är ni det? är det för att ni tror att ni kommer störta? om det är fallet så är det farligare att resa med bil.

Jag är inte rädd för att flyga, tycker att det är roligt att flyga.

<{POST_SNAPBACK}>

Fobier behöver inte vara logiska (de flesta är totalt ologiska)

Som spindelfobi t.ex. här i sverige finns det ju inga farliga spindlar, men det finns ändå en väldans massa människor som är jätterädda för dom.

Link to comment
Share on other sites

Jag hatar att flyga!

Jag har flygit två gånger i hela mitt liv. Första gången med linjeflyg från kallinge till stockholm. Då trodde jag att mina öron skulle explodera. Det "hemska" var att det satt ett litet barn och skrattade och glatt samspråkade med sin farmor eller mormor eller något sådant. Medans jag satt bredvid och led och bara ville dö.

Andra gången flög jag i en liten cesna från kallinge till halmstad, den gången sprack min ena trumhinna, när jag vimelkantig klev av planet i halmstad så blödde det ur mitt öra.

Båda dessa incidenter hände sig vid landningen så förmodligen är jag väldigt känslig för tryck. :(

Annars tyckte jag att det var underbart att flyga, utsikten över landskapet var ju fantastisk, men det väger inte upp de hemska landningarna...

Men är du bara "trycksäker" EoNeel så går det säkert jättebra, du får låtsas att du sitter vid spakarna i en runabout (dock inte yangtzee Kiang) eller varför inte i Tom Paris "Delta Flyer". :)

<{POST_SNAPBACK}>

Det låter inte kul...en trumhinna som spricker...fy böveln.

För mig och flyg är det mera på kontrollplanet, jag känner mig så totalt utlämnad. Jag tycker tryckkabinen är trång och erbjuder noll skydd. Jag tycker att människor omkring mig är naiva som inte fattar att det är "livsfarligt" att flyga.

Jag frågar mig: Vilka är piloterna? Har de sovit ordentligt? Festa de igår?

Varför ler flygvärdinnorna så överdrivet?

Detta med fobier är verkligen lustigt. Jag är uppfödd i Stockholms skärgård och pappa var marinofficer, så sjön och havet är för mig den totala friheten. Jag har aldrig känt mig så levande som när jag och pappa var på Ålandshav och det blåste över 30 s/m. Jag hade hur mycket som helst att göra. Det skulle surras saker, mast och segel skulle säkrast, ventiler stängas, läns skulle vara på topp, och i allt detta kände jag mig hur trygg som helst. Havet älskar jag men lufthavet hatar jag...

Edited by EoNeel
Link to comment
Share on other sites

Jag hatar att flyga!

Jag har flygit två gånger i hela mitt liv. Första gången med linjeflyg från kallinge till stockholm. Då trodde jag att mina öron skulle explodera. Det "hemska" var att det satt ett litet barn och skrattade och glatt samspråkade med sin farmor eller mormor eller något sådant. Medans jag satt bredvid och led och bara ville dö.

Andra gången flög jag i en liten cesna från kallinge till halmstad, den gången sprack min ena trumhinna, när jag vimelkantig klev av planet i halmstad så blödde det ur mitt öra.

Båda dessa incidenter hände sig vid landningen så förmodligen är jag väldigt känslig för tryck. :(

Annars tyckte jag att det var underbart att flyga, utsikten över landskapet var ju fantastisk, men det väger inte upp de hemska landningarna...

Men är du bara "trycksäker" EoNeel så går det säkert jättebra, du får låtsas att du sitter vid spakarna i en runabout (dock inte yangtzee Kiang) eller varför inte i Tom Paris "Delta Flyer". :)

<{POST_SNAPBACK}>

Det låter inte kul...en trumhinna som spricker...fy böveln.

För mig och flyg är det mera på kontrollplanet, jag känner mig så totalt utlämnad. Jag tycker tryckkabinen är trång och erbjuder noll skydd. Jag tycker att människor omkring mig är naiva som inte fattar att det är "livsfarligt" att flyga.

Jag frågar mig: Vilka är piloterna? Har de sovit ordentligt? Festa de igår?

Varför ler flygvärdinnorna så överdrivet?

Detta med fobier är verkligen lustigt. Jag är uppfödd i Stockholms skärgård och pappa var marinofficer, så sjön och havet är för mig den totala friheten. Jag har aldrig känt mig så levande som när jag och pappa var på Ålandshav och det blåste över 30 s/m. Jag hade hur mycket som helst att göra. Det skulle surras saker, mast och segel skulle säkrast, ventiler stängas, läns skulle vara på topp, och i allt detta kände jag mig hur trygg som helst. Havet älskar jag men lufthavet hatar jag...

<{POST_SNAPBACK}>

Ach, havet, håller med dej, känner liknande för havet, farsan e uppfödd i Karlshamns skärgård, där vi har sommarstuga, bara att sitta på terrasen o titta ut över havet e nåt alldeles speciellt, det kan jag göra hur länge som helst, o att ut o segla.. mm.. :wub:

Link to comment
Share on other sites

Jag hatar att flyga!

Jag har flygit två gånger i hela mitt liv. Första gången med linjeflyg från kallinge till stockholm. Då trodde jag att mina öron skulle explodera. Det "hemska" var att det satt ett litet barn och skrattade och glatt samspråkade med sin farmor eller mormor eller något sådant. Medans jag satt bredvid och led och bara ville dö.

Andra gången flög jag i en liten cesna från kallinge till halmstad, den gången sprack min ena trumhinna, när jag vimelkantig klev av planet i halmstad så blödde det ur mitt öra.

Båda dessa incidenter hände sig vid landningen så förmodligen är jag väldigt känslig för tryck. :(

Annars tyckte jag att det var underbart att flyga, utsikten över landskapet var ju fantastisk, men det väger inte upp de hemska landningarna...

Men är du bara "trycksäker" EoNeel så går det säkert jättebra, du får låtsas att du sitter vid spakarna i en runabout (dock inte yangtzee Kiang) eller varför inte i Tom Paris "Delta Flyer". :)

<{POST_SNAPBACK}>

Götapetter det där låter jättejobbigt OnO. Jag har varit med om att det gjort väldigt ont i öronen vid star och landning när jag flugit samtidigt som jag varit förkyld. Bara en fråga OnO, trod du att det skulle ha hjälpt om du tryckutjämnat mer?

Hoppas att du har möjlighet att få ordning på flygskräcken innan du ska iväg Eoneel, det du beskriver låter jättejobbigt. Tyvärr har jag dock inga förslag på åtgärder etc. men jag såg att du redan har fått en hel del förslag som verkar bra här ovan.

Link to comment
Share on other sites

Jag tycker det är jätte roligt att flyga har aldrig varit det minsta rädd. Min mamma var dock flygrädd tills för ett par år sedan. När mamma och pappa skulle flyga till Kanrieöarna berättade hon att hon var flygrädd när hon beställde biljetten. Hon fick då "hälsa på" hos piloterna och se hur det går till att flyga planet. På så vis blev hon av med flygrädslan för att hon såg hur piloterna arbetade. Hon lärde sig att det inte fanns något att vara rädd för. Nu älskar hon att flyga och är aldrig rädd mer.

Jag är inte rädd jag kan flyga!!! :lol:

Link to comment
Share on other sites

Jag har haft en enorm hiss skräck. Min rädsla för höjder och för att hissvajern skulle gå av var väldigt obekväm. Men det var före jag flyttade in i ett hyreshus på femte våningen. Efter ett tag så blev jag väldigt less på att gå upp för trapporna hela tiden, så jag började ta hissen i stället. Så i mitt fall så fungerade det med att konfrontera min rädsla :)

Link to comment
Share on other sites

Det måste verkligen vara enormt jobbigt för folk med flygrädsla, själv älskar jag att stirra ut från fönstret och bara sitta och drömma. Extra roligt är det när man åker själv med lillasystern varje år.

Fast jag har en fråga, vilket har hälften till ämnet att göra... hur botar man fobi för åskan? Jag lider verkligen varje gång det åskar och hatar därför när vintern försvinner. -_-

Link to comment
Share on other sites

Det måste verkligen vara enormt jobbigt för folk med flygrädsla, själv älskar jag att stirra ut från fönstret och bara sitta och drömma. Extra roligt är det när man åker själv med lillasystern varje år.

Fast jag har en fråga, vilket har hälften till ämnet att göra... hur botar man fobi för åskan? Jag lider verkligen varje gång det åskar och hatar därför n??r vintern försvinner.  -_-

<{POST_SNAPBACK}>

Jag tror att det är på samma sätt som för mig att bli av med min flygfobi. Jag måste ju lära mig hur ett flygplan fungerar och hur det kommer sig att en sån stor klump kan vara i luften. I teorin så förstår jag hur det fungerar, men det måste liksom bli en verklighet för mig.

När det gäller åskan och blixtar så kan man ju lära sig hur det fungerar. Varför det blir åska och varför det blir urladdningar i form av blixtar mm. Åskrädsla är väll mycket att man är rädd för själva knallen och knallen är ju helt ofarlig. Men det kan ju vara bra att vet hur man kan skydda sig i kraftiga åskväder mm.

Jag brukar tänka på tv-programmet Hjärnkontoret, där man säger: Om man inte frågar så får man ju inga svar :D

Och ju mer man vet om någonting ju mindre förvirrad är man. :)

Link to comment
Share on other sites

Jo, mot slutet av "åsksäsongen" brukar det bli bättre men så fort det första åskovädret kommer mår jag dåligt, och redan innan det. Det är både knallen och blixten som skrämmer mig fast jag egentligen inte vet vad det jag är "rädd" för, eftersom jag varje år "utsätts" för det. Men så länge jag minns har jag varit livrädd... <_< usch.

Link to comment
Share on other sites

  • 3 months later...

Min flygrädsla är fullständigt ologisk. Jag är fullt medveten om att det är det säkraste transportsmedlet som finns. Ändå föredrar jag bil. Har precis kommit tillbaka från en tre veckor lång bilsemester nere i Europa. Jag vill inte ens veta hur mycket större risk jag löpte att åka på däng i bilen än i flygplanet...

Jag har sedan femårsåldern flugit massa gånger varje år. I början till och med själv. Jag ÄLSKADE att flyga! Rädslan har smugit sig på i vuxen ålder och det har varit några olustiga incidenter som orsakat det. Det värsta för mig är inte att det är ett sådant litet utrymme eller liknande, utan tanken på att man skall ner 10 000 meter innan man kraschar. Det är liksom lite "Hej och hå. Jag skall dö och jag har god tid på mig att reflektera över det..."

Jag har prövat både alkohol och tabletter. Alkohol funkar bäst, men är inget bra alternativ om man reser själv (gå vilse på flygplatsen, missa sitt bagage osv :)).

Link to comment
Share on other sites

Som det ser ut nu så skall jag följa med jobbet till Las Vegas i sommar på en mässa om framtida kreditkort, terminaler och kassor. Problemet är jag är flygrädd. Det är det värsta jag vet. Jag kan om jag är tvungen stå ut med en flygtripp till London, men då är jag helt slut.

Jag har varit med om två "tillbud" när jag var yngre, men det var inget jag tänkte på då, utan det har liksom blivit värre med åren. Min kvinna älskar att flyga och hon tycker det är såklart jobbigt att jag inte flyger utan åker bil, buss, och båt dit jag ska.

Är det någon annan med liknande erfarenheter som lider av samma problem och kanske gjort något åt det?

Jag vet att det låter lite rudis att vara sci-fi tokig och samtidigt vara rädd för att flyga, men så är det.

Tillägg:

Jag varken dricker sprit eller tar lugnande så det kan man räkna bort på en gång, men däremot om det är någon som vet lite om terapi när det gäller flygskräck så är jag mkt intresserad.

<{POST_SNAPBACK}>

Du kanske skulle göra ett undantag avseende alkoholen..? Jag känner flera som klarar av att flyga bara de får lite innanför västen... Jag hoppas att det går bra för dig i alla fall. Min sambo skall till Las Vegas i oktober (utan mig då, så klart...), så om du får lite bra uppslag från staden, let me know :).

Link to comment
Share on other sites

Är det verkligen så jobbigt att flyga.

Försök låtsas som det regnar och slappna av.

Nån gång borde spänningens skräck avta för att man vant sig eller?

Jag har höjdskräck men ändå klarar av att flyga och titta ut

genom fönstret.

Man undviker ganska bra trycket i öronen om man tuggar dugggummi

Har du sett nyheterna vilka tågolyckor det blivit nu för tiden

utomlands?

Jag är nog mer rädd för tåg :(

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...
Som det ser ut nu så skall jag följa med jobbet till Las Vegas i sommar på en mässa om framtida kreditkort, terminaler och kassor. Problemet är jag är flygrädd. Det är det värsta jag vet. Jag kan om jag är tvungen stå ut med en flygtripp till London, men då är jag helt slut.

Jag har varit med om två "tillbud" när jag var yngre, men det var inget jag tänkte på då, utan det har liksom blivit värre med åren. Min kvinna älskar att flyga och hon tycker det är såklart jobbigt att jag inte flyger utan åker bil, buss, och båt dit jag ska.

Är det någon annan med liknande erfarenheter som lider av samma problem och kanske gjort något åt det?

Jag vet att det låter lite rudis att vara sci-fi tokig och samtidigt vara rädd för att flyga, men så är det.

Tillägg:

Jag varken dricker sprit eller tar lugnande så det kan man räkna bort på en gång, men däremot om det är någon som vet lite om terapi när det gäller flygskräck så är jag mkt intresserad.

<{POST_SNAPBACK}>

Det finns en bra bok som heter 100 år av flyg som tar upp detta med flygning coch flygrädsla på ett bra sätt blandat med humorfyllda inlägg om ditt och datt som har med flygning att göra. Väldigt mycket fakta om allt som sker under en flygning. Dessutom har en del flygbolag kurser för flygrädda till rimliga kostnader (de vill ju ha er som kunder). Om inget annat hjälper kan ni ju ställa er följande fråga: Om en starfleet officer bjöd er på en utflykt i solsystemet, skulle ni då tacka nej på grund av er, som 7 of 9 skulle uttrycka det, ologiska flygrädsla??? J.

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...

Det finns en bra bok som heter 100 år av flyg som tar upp detta med flygning coch flygrädsla på ett bra sätt blandat med humorfyllda inlägg om ditt och datt som har med flygning att göra. Väldigt mycket fakta om allt som sker under en flygning. Dessutom har en del flygbolag kurser för flygrädda till rimliga kostnader (de vill ju ha er som kunder). Om inget annat hjälper kan ni ju ställa er följande fråga: Om en starfleet officer bjöd er på en utflykt i solsystemet, skulle ni då tacka nej på grund av er, som 7 of 9 skulle uttrycka det, ologiska flygrädsla??? J.

<{POST_SNAPBACK}>

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...