Nyhetsarkiv

Jättelika teleskop, som E-ELT som för närvarande byggs i Chile, kan konstatera främmande liv genom att hitta syre på utomjordiska planeter - även om de inte har utformats för detta.

På jorden är det bara växter och vissa bakterier som producerar atmosfäriskt syre i stora mängder. Om man därför hittar syre på en exoplanet skulle det vara en stark indikation på att det finns liv (i den form vi känner till) på planeten.

Det krävs dock en hel del för att samla in syret. Exoplaneten måste passera framför sin stjärna många gånger för att det ska mottas tillräckligt med data så att syret kan bekräftas. Det kan ta allt mellan 4 och 400 år. Det största problemet är att teleskopen är jordbaserade, där atmosfären filtrerar bort mycket av ljuset. Med framtida rymdbaserade teleskop kommer uppgiften att förenklas väsentligt.

Igår visade JJ Abrams den nio minuter långa förhandstitten ur Star Trek Into Darkness för en utvald skara pressfolk i USA. Den visade två scener ur filmen, men avslöjade väldigt lite om handlingen, skriver Trekmovie.com. Nedanstående text innehåller inga egentliga spoilers.

Trekmovie.com skriver följande:

"Jag var imponerad av vad jag såg på två sätt. För det första så såg det bättre ut än något vi sett i Trek förut. De flesta av de nio minuterna var filmade med imax-kameror och att se det i imax-3d är fantastiskt. Kvaliteten på filmen är lika bra som i The Dark Knight Rises. Några av scenerna visade också 3d-effekterna. De var inte överdrivna, men visade verkligen den utomjordiska planet som besättningen besökte som om man var där på plats. Det andra är att förhandstitten visade upp att detta är gjort med en större budget än något annat i Star Trek. Till och med jämfört med den senaste filmen så ser det mycket bättre ut."

De två scenerna visade en scen med Benedict Cumberbatch som filmens skurk, som fortfarande förblir okänd. Samt en scen med Enterprisebesättningen på en fjärran värld. Enligt Trekmovie.com kändes det som om en öppningssekvens ur en James Bond-film, det vill säga actionfyllt och spännande.

Det är dock möjligt att mer information kommer att komma ut när förhandstitten börjar visas på imax-biografer nästa vecka världen över, eftersom Abrams bad de som var där att inte avslöja alltför mycket för att inte förstöra upplevelsen för de som ska gå och se den.

Den 23 mars firade kanske Star Treks mest populära utomjordiska art 45 år. För den 23 mars 1967 introducerades klingonerna när avsnittet Errand of Mercy sändes på amerikansk tv för första gången.

Upphovsmannen bakom klingonerna var Gene Coon och arten blev snabbt Enterprise huvudfiender. Senare har lingvisten Marc Okrand gjort mycket för klingoners popularitet genom att ha utvecklat ett helt språk för dem med start i Star Trek 3. Påpekas bör att den som skapade språkljuden var James Doohan redan i Star Trek The Motion Picture.

Och i de senare serierna har vi tagit Worf och B´elanna till våra hjärtan.

Så en fråga till våra läsare som talar klingonska: hur säger man "grattis på födelsedagen" på klingonska?

Ljuset som sprids av främmande världar kan underlätta för forskarna att avslöja detaljer om deras atmosfärer. Idag måste exoplaneten passera framför sin stjärna (sett från oss), så att ljuset på vägen till oss tar sig genom exoplanetens atmosfär. Molekylerna i denna främmande atmosfär absorberar en del av detta stjärnljus, vilket resulterar i ett spektrum som forskarna kan använda för att identifiera dessa molekyler.

Men färre än 1 av 10 kända exoplaneter passerar framför sin stjärna, så för resterande planeter vet vi ingenting om en eventuell atmosfär. Det är här ljusspridningsmetoden kommer in. När stjärnljus sprids i en planets atmosfär, polariseras det på ett unikt sätt. Genom att analysera polariseringen, en teknik som kallas för polarimetri, kan vi inte bara få reda på om planeten har atmosfär, utan också dess sammansättning och hur/om den är uppbyggd i olika lager. Utöver den andra metoden, som kallas för fotometri, finns extra information kodad i polariseringen av spritt ljus. Den kan t.ex. berätta för oss om det finns moln, och en del om egenskaperna i dessa moln.

[Klicka på bilden för förstoring]

I sökandet efter utomjordisk intelligens har astronomerna letat efter radiosignaler och ultrakorta laserpulser. I en ny artikel i tidskriften Astrobiology har Avi Loeb vid Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics och Edwin Turner vid Princeton University föreslagit en ny teknik för att hitta utomjordingar: sök efter deras stadsljus. Att leta efter utomjordiska städer kan verka vara långsökt men det skulle inte kräva några extra resurser, och om vi lyckas skulle det ändra vår uppfattning om vår plats i universum, säger Loeb.

Om en utomjordisk civilisation bygger städer som den på bilden, borde framtida generationer av teleskop kunna upptäcka dem. Detta skulle erbjuda en ny metod för att söka efter utomjordisk intelligens på andra ställen i vår galax.

[Klicka på bilden för förstoring]

Ett internationellt forskarlag menar att vi borde kunna se bevis på gruvarbete på asteroider av fjärrbelägna civilisationer.

Om en avancerad civilisation tömt sin planet på resurser och börjat bedriva gruvarbete på närbelägna asteroider, skulle den kemiska sammansättningen, formen och storleken på objektens fördelning ändras i stjärnans fragmentskiva* (skivan skulle fyllas på när asteroider och brottstycken av dem kolliderar).

Om vi kunde upptäcka sådana indikationer borde stjärnsystemet undersökas närmare för tecken på liv, säger forskarlaget.

*En fragmentskiva (eng. debris disk) är en ringformad cirkumstellär skiva av rymdstoft och spillror i omlopp runt en stjärna.

[Klicka på bilden för att se hela bilden]