Chris Pine och Alice Eve dyker upp i Paul McCartneys nya musikvideo för låten Queenie Eye. De sitter tillsammans med en rad andra kändisar i den legendariska studion Abbey Road Studio medan McCartney spelar piano och sjunger.
Zachary Quinto medverkar som Spock i en ny reklamfilm för Microsofts Xbox One.
Lou Scheimer är ett okänt namn för de flesta svenska trekkers. Men desto fler har sett de tecknade serier hans filmbolag Filmation producerade under sina glansdagar under 1970- och 80-talen, däribland Star Trek: The Animated Series. I torsdags avled han 84 år gammal, skriver Deadline.
Scheimer var exekutiv producent för en rad serier, utöver TAS, bland annat Superman, Batman, Sabrina Tonårshäxan, He-Man and the Masters of the Universe, She-Ra: Princess of Power, Ghostbusters,, Shazam!, Tarzan, Lord of the Jungle, Flash Gordon och Bravestarr.
Han agerade också som röstskådespelare i flera av de tecknade serier Filmation skapade. Kanske mest känd är hans roll som trollkarlen Orko, som är en av He-Mans bästa vänner.
Scheimer grundade Filmation tillsammans med Norm Prescott och Hal Sutherland 1963. Företaget var verksamt fram till 1989 och var för känt för sin enkla animation där mycket material återanvändes för att spara pengar.

Det är nog inte många trekkies som har missat att Patrick Stewart har gift sig, men det har varit ont om detaljer om vigseln. I en ny intervju avslöjar makarna att det inte var någon slump, utan att de mycket medvetet försökte hålla händelsen paparazzo-fri.
"Det var Ian [McKellen] som först avslöjade vad som skulle ske, men han satte också folk på fel spår," berättar Patrick Stewart, i anspelning till McKellens påstående att vigseln skulle ske "i Massachusetts, eller någonstans i centrala USA." Egentligen skedde vigseln en bra bit västerut, vid Lake Tahoe i Nevada, och Stewart skrattar glatt när han föreställer sig att skvallerpressen irrade runt i Massachusetts och letade efter deras bröllop.
Med både Captain Picard och Gandalf/Magneto på samma plats var detta nog en tillställning som många av oss knappt hade vågat drömma om, men för oss Star Trek-fans blir det faktiskt ännu bättre. Bland de 100 gästerna fanns nämligen hela besättningen från Star Trek: The Next Generation, enligt uppgifter från internettidskriften Vulture. Av artikeln framgår dock ej huruvida John de Lancie hade med sig ett mariachiband.
George Takei (Sulu i TOS) har startat en ny webb-TV-serie om tekniska prylar. Den heter Takei's Take och sänds på Youtube. I skrivande stund är det första avsnittet uppe i drygt 26.000 visningar, men då har den bara legat uppe i 23 timmar än så länge.
Första avsnittet behandlar Google Glass, eller som Takei kallar det "Årets mest idiotiska instagrambild", och vad han i övrigt säger om produkten kan ni se via Youtube-kanalen Takei's Take.
Igår gifte sig så äntligen Patrick Stewart med sin flickvän sedan dryga 5 år, Sunny Ozell. Den som stod vid altaret var ingen mindre än Stewarts vän Ian McKellen. McKellen är annars mest känd för att ha spelat Gandalf i Sagan om ringen och för den oförglömliga rollen som skurken Magneto i X-Men-filmerna.
Aftonbladet har samlat några av bilderna från dagen, bland annat ett bollhavsporträtt på de nyvigda och en twitterbild där McKellen har på sig en tröja med orden "Minister" (pastor).
(Tack till O'Brien)
För ett par dagar sedan skrev författaren Ann Crispin följande på sin facebooksida:
I want to thank you all for your good wishes and prayers. I fear my condition is deteriorating. I am doing the best I can to be positive but I probably don't have an awful lot of time left. I want you all to know that I am receiving excellent care and am surrounded by family and friends.
I wish all aspiring writers the will to finish and a good contract. Please continue to monitor Writer Beware and be careful who you sign with. Victoria Strauss and Richard White are there to help.
I've asked Michael to collect and read me your messages. As I don't know how things will proceed, I don't know if I'll have the strength to post on Facebook again.
Igår avled så Ann Crispin, efter en lång tids kamp mot cancer. Hon har sedan länge varit uppskattad som författare och ingen vi har sett eller haft kontakt med har någonsin sagt ett ont ord om henne, en stor bedrift bara det.
Ann Crispin, mer känd under namnet A C Crispin, skrev tre Star Trek-romaner från 1984-1993, där boken Sarek även utgavs i samlingsutgåvan Sand and stars 2004.
(Tack till Kalle Kuckel)
Den store science-fiction-författaren Frederik Pohl har gått ur tiden. Under sina 94 år i livet bevittnade han födelsen av science-fiction som en egen litterär genre; en genre som han själv har lämnat ett oförglömligt avtryck på.
Frederik Pohl föddes i New York City den 26 november, 1919. Hans fars spridda arbeten ledde hans familj till att leva en näst intill nomadisk livsstil, och den unge Frederik huserade i bland annat Kalifornien och Panakanalzonen innan familjen till slut återvände till New York och gjorde ett hem för sig i stadsdelen Brooklyn.
Pohl var då sju år gammal och skulle precis börja skolan, men han var aldrig någon mönsterelev. Han föredrog att sitta dagdrömma under lektionerna, och utvecklade det till något utav en konstform: Hans lärare hade intalat honom att hon bokstavligen hade ögon i nacken, och därför kunde se honom även när hon stod vänd mot svarta tavlan. Den unge Frederik lärde sig således att se flitig ut även när han dagdrömde, och han skrev sin första science-fiction-berättelse i smyg under en av hennes lektioner.
Det var under den här tiden som science-fiction-genren började ta fart, mycket tack vare Hugo Gernsback som grundade Amazing Stories, den första tidningen ägnad helt och hållet till science-fiction-berättelser. Gernsback startade även fangruppen The Science Fiction League, om vilket Pohl själv skrivit: "and thus was Fandom born."
Pohl var själv som tonåring en tidig anhängare till genren, och på sin blogg har han beklagat att det på den tiden inte fanns något högstadium eller gymnasium med en science-fiction-inriktning. Faktum var att han inte ens hade tillgång till något gymnasium med en ren vetenskaplig inriktning, så han kunde inte inrikta sig på att bli fysiker eller astronom. Istället fick han börja på Brooklyn Tech, och valde redan vid tretton års ålder en inriktning som kemiingenjör. Han beskriver Brooklyn Tech som en fantastisk skola, men en som inte var för honom, och vid sjutton års ålder hoppade han av sin utbildning.
Han lämnade dock inte skolan tomhänt, för han hade redan fått in foten i dörren på Amazing Stories: Hans dikt Elegy to a Dead Satellite: Luna (som han skrev under pseudonymet Elton Andrews) hade publicerats flera gånger i tidskriften, och Pohl hade till och med fått två dollar i betalning för den. Han fortsatte bli allt mer inblandad i science-fiction-världen, och inom ett år av sitt avhopp från skolan blev han en av grundarna till fangruppen The Futurians, där han stiftade bekantskap med den då framtida sci-fi-giganten Isaac Asimov och Star Trek-författaren James Blish.
Med sitt nätverk blev Pohl en framgångsrik litterär agent, och hävdar själv att han under en tid representerade han under en tid hälften av alla framgångsrika science-fiction-författare (bland annat Asimov).

1938: Möte för The Futurians i Pohls lägenhet. Pohl själv är tydligt synlig i sin kritvita skjorta.
På bilden syns även Isaac Asimov (främsta raden, näst längst till höger) och Cyril Kornbluth (bakre raden; ser nästan ut som JJ Abrams).
På den tiden var Pohl också mycket politiskt aktiv, och var bland annat ordförande för en lokala grenen av det Kommunistiska Ungdomsförbundet, och engagerade sig i kampen mot rasdiskriminering och den europeiska fascismens frammarsch. Efter Molotov-Ribbentrop-pakten - en icke-angreppspakt mellan Tyskland och Sovjetunionen - fann Pohl att den gruppen inte längre var sig lik, så till den grad att han inte kände att han med gott samvete kunde fortsätta vara medlem i den.
Från 1939 till 1943 jobbade Pohl som redaktör för två kiosktidningar: Astonishing Stories och Science Fiction Stories. Där förekom även många av Pohls egna berättelser, varav många han hade skrivit ihop med Cyril Kornbluth, en av hans vänner från The Futurians.
År 1943 skulle hans kamp mot fascismen få ett nytt liv då han tog värvning i den amerikanska armén, där han tjänstgjorde som fältmeteorolog på den italienska fronten.
När han återvände från kriget fortsatte han sin karriär som redaktör och litterär agent, och hans karriär som egen författare höll också på att ta fart. 1952 samskrev han och Kornbluth den satiriska romanen The Space Merchants (även utgiven på svenska med titeln Venus är vår!) som skildrar en framtid då konsumismen har utvecklats till en extrem nivå och marknadsföringsbyråer har tagit regeringarnas plats. Boken hyllades av samtida recensenter, dels för själva berättelsen men också för dess sylvassa och relevanta samhällskritik. 1972 utsågs den till en av tidernas bästa science-fiction-berättelser av tidningen Locus, på delad förstaplats med Ray Bradburys The Martian Chronicles (sv: Invasion på Mars) och H.G. Wells The War of the Worlds (sv: Världarnas krig).
Han förblev aktiv i flera årtionden till, och var en populär gäst på paneldiskussioner och radioprogram. Han satt även två år (1972-1974) som ordförande för Science Fiction and Fantasy Writers of America.
Framår slutet av '90-talet hade hans karriär börjat sakta ner, men han slutade aldrig att skriva. På hans blogg, The Way the Future Blogs, finner man hundratals artiklar om författare, om science-fiction-genrens historia och om Frederik Pohl själv. Bland annat har han skrivit en essä i två delar om Star Trek: Om dess födelse, om dess fall och om dess återuppståndelse, och om Pohls egna interaktion med Gene och Majel Roddenberry.
Pohl lade upp sitt sista blogginlägg igår, bara några timmar innan han drabbades av andnöd och fick föras till sjukhus. Fast han avlidit har vi dock inte sett det sista av honom, för enligt en representant lämnade han efter sig en treva med skrifter som sannolikt kommer att publiceras på bloggen inom en snar framtid.
Frederik Pohl sörjs och firas idag av sin hustru Elizabeth, av ett antal barn och barnbarn från flera äktenskap, och av de oräkneliga fans som funnit nöje och inspiration i hans skrifter.
Vad är ett quadruple take? Det visar i Patrick Stewart i videon nedan.
(Tack till Kalle Kuckel)
Skådespelaren David Warner kommer till Sci-Fi Mässan i Helsingborg den 12:e-13:e oktober. För oss trekkers är han känd som Kansler Gorkon i Star Trek VI: The Undiscovered Country samt som St. John Talbot i Star Trek V: The Final Frontier.
Han gjorde även rollen som Gul Madred i dubbelavsnittet Chain of Command av Star Trek: The Next Generation. David Warner kommer att skriva autografer samt låta sig fotograferas tillsammans med sina fans. Han kommer även att medverka vid en frågestund. Den exakta tidpunkten för fotografering samt frågestunden är i skrivande stund okänt.
Autografer skriver han större delen av mässans öppettider. Andra gäster som medverkar på Sci-Fi Mässan är Kevin Sorbo (Andromeda, Hercules: The Legendary Journeys), Sarah Douglas (V, Superman 1 & 2) samt Kenny Baker (Star Wars). Sci-Fi Mässan hålls på Sundspärlan i Helsingborg 12:e-13:e oktober mellan klockan 10-18 båda dagarna.
(Tack till Kalle Kuckel)
Benedict Cumberbatch är van vid att stå i strålkastarljuset: Han har spelat klassiska skurkar i både Star Trek Into Darkness och The Hobbit. Han är aktuell som huvudrollsinnehavare i den extremt populära serien Sherlock. Han har rosats av kritiker för sin gestaltning av Stephen Hawking i BBC-dramat Hawking, och lär dra både ris och ros för sitt framträdande som den kontroversiella journalisten och flyktingen Julian Assange i The Fifth Estate. Särskilt stor är han i hemlandet, Storbritannien, där han har presenterat OS och där han hänger med sådana stora namn som Terry Gilliam och Salman Rushdie.
Kortfattat uttryckt så har Cumberbatch de senaste åren aldrig varit långt från allmänhetens medvetande, och med det kändisskapet drar han naturligtvis till sig en bra mängd paparazzifotografer. När han var i Cardiff häromdagen för att spela in ett nytt avsnitt av Sherlock möttes fotograferna av det här enkla budskapet:


Ätten Roddenberry har fått en ny tronarvinge! Den 6 augusti föddes Heidi och Rod Roddenberrys förstfödda barn, Zale Eugene Roddenberry; en söt liten pojke på 2,9 kilo.
Paret hade länge svårt att komma på ett bra namn till pojken, och har tidigare skämtat om att de skulle kalla honom "Khan". Det fanns även en allvarlig fundering på att kalla honom "Ryker", men den idén ströks, dels därför att de inte ville att folk skulle få för sig att han var döpt efter William Riker.
Att han skulle få heta Eugene i mellannamn var det dock inget snack om: Det är inte bara pappa Rod och farfar Genes fullständiga förnamn, utan också namnet på mamma Heidis pappa; ett gott omen, menar de nyblivna föräldrarna.
Zale blir inte Gene Roddenberrys första barnbarn - han har åtminstone två tidigare barnbarn genom sina två döttrar från hans 27 år långa äktenskap med Eileen-Anita Rexroat - men däremot hans första barnbarn tillsammans med "Star Treks första dam", Majel Barrett-Roddenberry.
Vi på Star Trek Databas vill önska makarna Roddenberry en lycklig och vilsam inledning på deras nya liv som föräldrar, och till den unge Zale: Lev länge och frodas!
Michael Ansara har gått ur tiden. Skådespelaren var bara med i fyra avsnitt av Star Trek, men hans gestaltning av den mörkröstade klingonska kaptenen Kang i TOS-avsnittet Day of the Dove gjorde ett starkt intryck på många Star Trek-fans.

Michael Ansara föddes i en liten by i Syrien den 15 april 1922. Hans föräldrar hörde båda till Amerikas urbefolkning, och familjen flyttade tillbaka till USA när Michael var två år gammal.
Som liten var han mycket blyg, men av en ödets nyck skulle detta leda honom till att slå igenom på stora scenen. Michael Ansara började nämligen ta teaterlektioner i ett försök att erövra sin egen blyghet, och med tiden upptäckte han att han hade en riktig passion för agerande.
Han tog ut sin filosofie kandidatexamen vid Los Angeles City College, där det är mycket möjligt att han sprang in i den knappt ett år äldre Gene Roddenberry, som själv tog ut en högskoleexamen där.
Under 40-talet spelade han flera smärre filmroller, men det var först under 50-talet som hans skådespelarkarriär riktigt tog fart, och han var med i flera talroller varje år. Det var också då som han skulle börja spela sin kanske mest kända karaktär, nämligen som Cochise i western-serien Broken Arrow. Detta kan tyckas passande, eftersom människans första kontakt med klingonerna ska ske i Broken Bow!
År 1955 gifte han sig med skådespelerskan Jean Byron, men de skilde sig redan ett år senare.
Några år senare gifte han sig med Barbara Eden, känd som Jeannie i kultklassikern I Dream of Jeannie, och Michael Ansara själv medverkade som skådespelare i flera avsnitt av det programmet, och 1970 regisserade han avsnittet One Jeannie Beats Four of a Kind. Barbara Eden blev även mor till Michaels enda son, Matthew, som sorgligt nog dog av en överdos år 2001. Michael och Barbara skilde sig 1974.
År 1968 spelade han kapten Kang i TOS-avsnittet Day of the Dove, och många av hans repliker därifrån har blivit mycket välkända bland Star Trek-fans. För att nämna bara några stycken:
- Only a fool fights in a burning house!
- We have no devil, Kirk, but we understand the habits of yours.
- Klingons kill for their own purposes.
Hans skådespelarkarriär fortsatte i flera årtionden till, i filmer såsom Guns of the Magnificent Seven (där han spelade den despotiske Överste Diego) och i sådana TV-serier som Buck Rogers in the 25th Century (där han spelade den strålpistolsviftane gangsterbossen Killer Kane). Han började även arbeta som röstskådespelare, och i den kapaciteten är han väl känd bland Batman-fans för sin gestaltning av Mr. Freeze i Batman: The Animated Series.
År 1994 trädde han åter in i rollen som Kang i Deep Space Nine-avsnittet Blood Oath, då med fårad panna och en daharmästartitel, och sida vid sida med Koloth och Kor.
Han medverkade i ytterligare ett avsnitt av Deep Space Nine, nämligen The Muse, där han spelade Lwaxana Trois tavnianske make Jeyal.
År 1996 trädde han återigen in i rollen som Kang, denna gång i Voyager-avsnittet Flashback som släpptes i samband med Star Treks 30-årsjubileum. I och med den här rollen blev han en av de få skådespelare som har spelat samma roll i tre olika Star Trek-serier.
Framåt slutet av 90-talet började den snart 80-årige Ansaras karriär sakta ner, men han gjorde fortfarande flera framträdanden som Mr. Freeze i TV-serien Batman Beyond och TV-spelet Batman Vengeance, och år tvåtusen var han exekutiv producent för filmen The Exchange.
Det finns inte många uppgifter om hans liv efter dess, men vi får anta och hoppas att han njöt av en lång och välförtjänt pension i soliga kalifornien tillsammans med sin fru Beverly, som han hade varit gift med sedan 1977.
Michael Ansara avled i sitt hem den 31 juli efter en längre tids sjukdom. Han blev 91 år gammal.

Victor Lundin blev aldrig en känd skådespelare. Men för trekkers har han en speciell roll. Lundin spelade nämligen den första klingonen någonsin. Nu har han avlidit, skriver Trekweb.com.
I TOS-avsnittet Errand of Mercy syns han i bild några sekunder före John Colicos, som spelade Kor. Lundin blev 83 år gammal.