Nyhetsarkiv - November, 2015

Jag mötte Yens Wahlgren utanför bokförlaget Volantes kontor på Stora Nygatan i Gamla Stan. Det var första gången vi träffades "IRL", men som klingonister kände vi till varandra sedan flera år tillbaka. Yens är Sveriges kanske mest kända klingonskvetare, men till skillnad från mig och många andra är det inte själva språket han är expert på, utan snarare de som talar det. Yens har kallats "stjärnornas fil.kand.", då han valde att skriva sin C-uppsats i sociologi om klingonska som lingvistiskt kapital.

Nu följer han upp detta med en bok, Liftarens parlör till galaxen, där han beskriver "101 språk som egentligen inte finns", med fokus på hur de används i fantastik, science-fiction och andra fiktiva sammanhang.

Hur kom det sig att du fick upp intresset för just konstgjorda språk?

Jag har funderat lite på det, och det började nog med smurfarnas språk. Jag och mina kompisar brukade prata på smurfiska med varandra, och det gick bra; vi kunde liksom förstå varandra, på något sätt. Men det var också ungefär i den åldern som jag började inse att jag inte var så bra på att lära mig språk, för tjejerna i klassen kunde tala rövarspråket med varandra, och det är någonting som jag aldrig har kunnat förstå mig på.

Sedan började jag läsa Tarzan-serier, där de ibland använder ord på ett påhittat språk som heter mangani. Och man kunde se att det fanns ett system bakom det, för det var vissa ord och begrepp - som exempelvis "Kreegah bundolo" - som återkom i flera tidningar, så det gick att lära sig en del.

Sedan när jag var lite äldre så läste jag Tolkiens verk, och spelade också en del rollspel som tog inspiration av hans värld, och jag brukade bryta ner alviska namn och använda beståndsdelarna för att skapa nya namn åt mina rollfigurer.

Med åren såg jag fiktiva språk på fler och fler ställen, och när man tittade noggrannare på dem så var det vissa som mest verkade vara nonsens, och andra där man kunde se att någon hade tänkt till lite.

Så, från smurfiska, via Tarzan och Tolkien ... hur kom det sig att du fördjupade dig extra mycket i just klingonska?

Ja, jag såg en del på Star Trek på 70-talet när det gick på TV i Sverige, men jag såg mig aldrig riktigt som trekker, även om andra nog gjorde det.

Sedan när jag pluggade på universitetet så var det en som frågade mig om det var sant att man höll på att översätta Bibeln till klingonska, och jag sa "Nej, det kan jag inte tänka mig. Det kan inte finnas nog med material för att göra det." Men så gjorde jag lite efterforskningar på egen hand, och då upptäckte jag att det fanns ett Klingon Language Institute och flera personer som talar språket så gott som flytande.

...och det var så studiecirkeln föddes?

Ja, det var på Folkuniversitetet i Lund som vi var kanske 7-8 personer som följde KLI:s korrespondenskurs tillsammans, och även om vi var ganska få så fick det rätt stor spridning, för universitetsanställda brukade ta upp det här när de var på konferenser och dylikt och tyckte det var väldigt kul att prata om. Bland annat så var det ett nyhetsinslag där en projektledare sa någonting i stil med att "Vi på Folkuniversitetet är stolta att kunna erbjuda allt från döda språk till språk som nästan inte fötts än."

Sedan var det inte alla som tyckte det här var en bra grej, och det var bland annat ett bildningsförbund som tyckte att det här var så dumt att de anmälde Folkuniversitetet till Statens Bildningsråd, och det var en massa bråk. Så, när vi se'n ville göra en andra omgång med studiecirkeln så var ledningen mycket positivt inställd, men tyckte att vi kanske kunde försöka hålla kursen under ett annat namn som lät lite mer seriöst.

Så hur reagerade de då på Lunds Universitet när du berättade att du ville skriva din C-uppsats om klingonska?

Det var faktiskt ett ganska bra mottagande; de hade ett väldigt öppet sinne om det hela. Frågan var snarare om jag kunde göra sociologi av det hela; de tyckte det lät som om jag ville gå över till lingvistik. Jag sa att, ja, sociolingvistik, kanske, men de var väldigt noggranna med att det skulle vara just sociologi.

Så arbetet handlade mer om den språkgemenskap som hade växt fram, och hur man såg på språkets utveckling. Jag hade ju en egen bild av språket som jag tyckte var väldigt intressant, men jag ville höra direkt från de som verkligen behärskar språket.

Så jag intervjuade då Marc Okrand [som skapade språket] och Lawrence M. Schoen [som grunade the Klingon Language Institute], och sedan 17 andra som på den tiden var de främsta talarna.

Och nu så kommer det alltså en bok där du pratar bland annat om klingonska, men också om 100 andra konstgjorda språk som används på ett eller annat sätt. Hur kom detta sig?

Jag har jobbat som journalist i många år, först som redaktör för Lundagård, vår studentkårstidning, och sedan för ett antal andra tidsskrifter, och med tiden har jag byggt upp en avsevärd mängd med artiklar och essäer om just konstgjorda språk.

Så kom det sig att när jag satt och kollade igenom allt så såg jag att nästan av sig själv så hade det börjat bli nog med material för att skriva en hel bok, och jag undrade om det kanske kunde finnas någon som ville läsa den. Så jag vände mig till Volante, mitt bokförlag, och de blev väldigt entusiastiska.

Du har alltså hållit på med det här i ett ganska bra tag. Fanns det någonting som överraskade dig när du arbetade med den här boken?

Ja, en sak som jag behövde läsa på om för att skriva den här boken var de konstgjorda språkens historia, som jag inte riktigt hade fördjupat mig i tidigare, och jag blev överraskad över just hur länge författare har använt det här greppet i olika former. Ett av de tidigaste exemplen som jag tar upp i boken är Aristofanes, som levde omkring 400 år före kristus och ibland kallas komikens fader. Han brukade göra narr av andra nationaliteter, och bland annat så brukade perserna i hans pjäser tala en form av låtsaspersiska, som de gamla grekerna säkert tyckte var jättelustigt, även om det kanske går lite över våra huvuden idag.

Om vi tittar på Star Trek som exempel så vet vi ju klingonska går faktiskt att lära sig, men finns det andra språk att finna där?

Ja, utöver klingonska så tar jag upp vulcanska, som jag tycker är oerhört fascinerande, men på ett annat sätt än klingonska eftersom det har växt fram genom en mer yvig process. Klingonska fick vi paketerat med en officiell grammatik och ordbok. Med vulcanska däremot så fanns det först en del vulcanska ord i TV-serien, och sedan fanns det dialog från The Motion Picture som James Doohan hade skrivit, och sedan fanns det annan vulcansk dialog som Marc Okrand hade skrivit, och vulcanska användes i böcker och serietidningar, allt utan någon förutbestämd struktur.

Så den vulcanska som finns idag är resultatet av ett faninitiativ, där entusiaster såsom Mark Gardner samlade de här olika pusselbitarna och listade ut hur språket skulle kunna fungera. Så nu är ju vulcanska ett stort språk med grammatik och vokabulär, och även ett skriftspråk som är mycket mer intrikat än pIqaD-alfabetet som klingonister använder.

Sedan tar jag också upp tamariska, som också är intressant på ett helt eget sätt, för där funkar ju inte universalöversättaren. Den klarar inte av deras metaforer: "Darmok och Jalad vid Tanagra. Temba, med öppna armar."

Så jag utvecklar lite kring hur detta kan komma sig. Är deras språk verkligen så annorlunda, eller borde en teknik som universalöversättaren kunna hantera det? Verkliga språk innehåller redan många uttryck som inte ska tolkas bokstavligen, så tamariskan kanske inte är så konstig. Man kan fråga sig hur en tamarier som har växt upp med det här språket tolkar en mening som "Floden Temarc, på vintern". Tolkar de verkligen detta ordagrant först och sedan metaforiskt, eller är det precis som att säga "Håll tyst!" på svenska?

Så klingonska, vulcanska och tamariska är de språk som jag tar upp i boken. Sedan finns det ju enstaka utomjordiska fraser, på ferengiska bland annat, men inget som är riktigt lika intressant.

...och sedan har jag aldrig riktigt tyckt om ferengerna heller.

Ett utdrag ur den vulkanska skriftkonst som har utvecklats av fans. Mer information går att finna på korsaya.org

Så nu har du bloggat för Volante i lite drygt ett år och din bok kom ut för ett par veckor sedan. Känner du att det räcker så, eller har du något nytt projekt på gång?

Nja, inget nytt projekt direkt. Än så länge är det fortfarande så nytt det här med boken, och jag tycker mest det är spännande att se folks reaktioner; från de som tycker det är larvigt till de som lusläser och kommer med detaljfrågor.

Något som vore intressant att göra är att skriva en uppföljning på min C-uppsats, för att se hur språkets landskap har ändrats sedan dess. Den färdigställdes ju 2004, och det har hänt så enormt mycket sedan dess, med sociala medier och även den tyska klingonistgemenskapen som verkligen har blommat upp på senare år. Samtidigt så har det inte funnits någon ny TV-serie på många år och bara ett par filmer, så språket har fått stå på egna fötter på ett sätt som det aldrig gjort förr.

Vill du veta mer? Liftarens parlör till galaxen finns på SF-Bokhandeln och Bokus, och även som e-bok.

"Reddit? Ah, you mean Рeддит! Of course! It was invented in Russia!"

Har du en fråga du alltid har velat ställa till Walter Koenig, mer känd som Pavel Chekov? Då ska du passa på ikväll vid klockan 20, när skådespelaren håller i en AMA-frågestund på Twitter.

AMA står för "Ask Me Anything", och är en möjlighet för kändisar (och ibland icke-kändisar) att kommunicera direkt med såväl inbitna fans som uttråkade nätsurfare.

Frågestunden kommer att hållas på underredditen /r/iama, och för att delta krävs att man har registrerat sig för ett Reddit-konto.

Walter Koenig är just nu upptagen med att göra reklam för Star Trek: Renegades, en fanproducerad serie som släppte sitt första avsnitt i augusti. Nu pågår en Kickstarter-insamling för det andra och tredje avsnittet, och produktionslaget har sju dagar på sig att dra in de nästan 90 000 dollar som saknas för nå slutmålet på $350 000.

Walter Koenig har varit med i flera fanproduktioner, bland annat fanfilmen Star Trek: Of Gods and Men och ett avsnitt av fanserien Star Trek: New Voyages. Detta kan dock komma att bli hans sista, för Koenig själv har sagt att efter snart 50 år i Stjärnflottans tjänst börjar det bli dags att låta Chekov dö. Star Trek, menar han, har alltid varit framåtblickande, och måste undvika att "leva i det förgångna".

Walter Koenig vill att Chekov skall dö i de kommande avsnitten av Star Trek Renegades.

-När jag fick förfrågan att göra Renegades första gången så gjorde jag det eftersom producenten är min vän. Men när han kom och frågade mig igen, så sa jag att det verkligen är på tiden att gräva ner Chekov i marken. Du kommer med spadarna och jag är vänligt inställd till att samarbeta och göra Star Trek en gång till, säger Koenig till Blastr.com.

Anledningen till att Koenig vill att Chekov skall dö?

-Jag är färdig med honom. Star Trek handlar om framtiden. Det var inte ett historiskt dokument. Jag har filosofin att vi skall titta på framtiden, inte leva i det förgångna, oberoende hur bekvämt det än kan vara.

Samtidigt säger han också att han lockas av att utforska figuren Chekov mer.

-Jag älskar figuren. Jag älskar att spela honom. Jag har alltid önskat att jag var med mer i handlingen. Jag hade alltid känslan av att jag red på ett projekt där mitt eget bidrag var minimalt. Kanske är det mitt ego som talar, men jag har alltid känt att jag kan göra mer.

Detta är också ytterligare en orsak till att han ställer upp i Renegades och andra fanprojekt.

-Faktum är att jag har gått så långt att göra halvprofessionella Star Trek-berättelser, just därför de tillåter mig att presentera en mer flerdimensionell Chekov som var mer involverad i vad som händer. Jag hade alltid längtat att spela en figur med mer sidor och att veta mer om hans inre, så att vi får veta vem han var.

Mindre action, nya skrämmande fiender och inget teknobabbel. Det är tre av tio saker som sajten Gameradar.com vill se i den nya Star Trek-serien som har premiär 2017.

Ytterligare sju saker som sajten anser vara nödvändiga för nya Star Trek läser du här.

Real Madrids förre fotbollstränare Carlo Ancelotti, 56, är med i Star Trek Beyond. Han spelar en vetenskapsman som undersöker en utomjording.

-Det var bra. Jag föreställde mig att det var Christian Ronaldo framför mig, säger Ancelotti till Gazzetta dello Sport, enligt Goal.com.

Rollen fick Ancelotti tack vare sin vänskap med Zoe Saldana. Ancelotti har bland annat tränat Real Madrid, Paris Saint Germain, Chelsea, Milan och Juventus. Han har som tränare vunnit flera liga- och cuptitlar, däribland Champions Leauge. Som spelare gjorde han 26 landskamper för Italien och vann en bronsmedalj i vm 1990. 

Inspelningen av Star Trek Beyond är slutförd, och i och med det har nyhetsflödet tappat av något. Här i Sverige får vi vänta i drygt åtta månader på att jubileumsfilmen ska ha premiär (i alla fall om vi inte vill ha danska undertexter), och nu hoppas vi att vi ska slippa hungra efter information som vi gjorde inför Star Trek Into Darkness.

Kanske går vår önskan i uppfyllelse, för medan Simon Pegg försöker ta det lugnt efter den intensiva manusskrivarperioden är regissören Justin Lin i full färd med att klippa redigera filmen, och enligt ett inlägg på Twitter kan vi vänta oss en reklamfilm "snart".

Ordet "soon" kan betyda lite vad som helst i Hollywood, men en läsare på TrekCore påpekar att Lin har favoritmarkerat ett Twitter-inlägg där någon föreslår att man skulle kunna visa en Star Trek-trailer innan Star Wars: Episode VII - The Force Unleashed (som har premiär om mindre än en månad).

En favoritmarkering är kanske inte mycket till garanti, men vi har i alla fall fått ett nytt hopp inför jedins återkomt.

2017 är det premiär för nästa Star Trek-serie. Handlingen är än så länge okänd. Men en sak kan vi utesluta: Kapten Worf kommer inte att vara huvudfigur. Det berättade Michael Dorn på Rhode Island Comic Con i lördags, skriver Treknews.com.

Michael Dorn har sedan 2012 arbetat med att skapa en ny Star Trek-serie med Worf. Men CBS har valt en annan väg.

-Jag kan bekräfta det just nu. CBS/Paramount släpper en ny tv-serie 2017 och från vad jag har läst, så kommer den utspelas i JJ Abrams universum. Så det är en annan tidslinje och vi är inte med i den, säger Dorn.

CBS har inte bekräftat att serien kommer att utspelas i den alternativa tidslinjen som först dök upp i Star Trek-filmen från 2009.

Det är rent ut sagt smärtsamt att läsa historiken på makarna Fleetwoods GoFundMe-sida. För två år sedan diagnostiserades Daniel Fleetwood med sländcellssarkom; en aggressiv form av cancer som förvränger kroppens celler och är svårt att upptäcka innan det börjat sprida sig genom kroppen.

På GoFundMe-sidan kan man läsa om hur de har gått igenom flera olika behandlingar, och flera gånger blivit besvikna. Man kan läsa om deras ekonomiska bekymmer, och om sorgen att inte kunna få barn på naturlig väg. I juli fick de det värsta besked som man kan tänka sig: Daniel hade bara två månader kvar att leva.

Det tycks omöjligt att avsluta den här artikeln lyckligt, men kanske går det ändå. För Daniel hade en särskild önskan: Han ville se Star Wars: Episode VII - The Force Awakens innan han dog, men han har redan dragit över läkarnas prognos och filmen har inte premiär förrän i december. Men vi vet väl alla att Kraften omringar oss, och kopplar oss till varandra. En vän till Daniels fru lade upp ett Facebook-inlägg där hon berättade Daniels önskan och frågade om någon hade några kontakter som kunde hjälpa honom att uppfylla den. Facebook-inlägget länkades på Reddit-communityt /r/starwars, och snart översvämmades Twitter och Instagram med inlägg med hashtaggen #ForceForDaniel. Daniels vädjan hördes överallt, från lokala nyhetskanaler till CNN och BuzzFeed, och kampanjen fick stöd av kända Star Wars-skådespelare såsom Mark Hamill och Peter Mayhew, och likväl från de nya hjältarna Daisy Ridley och John Boyega.

I onsdags gick Daniels dröm i uppfyllelse när ingen mindre än J.J. Abrams ringde hem till honom, och igår fick anordnades en privat visning i makarna Fleetwoods hem. Hans fru Ashley tog till Facebook för att tacka alla som hade varit med och "på typiskt Disney-manér" fått en människas dröm att bli till sanning.

Detta är inte första gången ett projekt i J.J. Abrams' regi har varit med och förgyllt en människa sista tid på jorden. För snart två år sedan fick trekkern och filmentusiasten Daniel Craft se Star Trek Into Darkness bara några dagar innan han avled, och några år innan dess hade den cancersjuke professorn Randy Pausch fått en av de första replikerna i Star Trek XI.

Må deras själar leva länge och frodas, och må Kraften vara med Daniel ett tag till.

I Liftarens parlör till galaxen berättas historierna bakom 101 konstgjorda språk som finns inom populärkulturen. Författare är svenske klingonisten Yens Wahlgren. Boken släpps i slutet av november, skriver HD.se.

– Hängivenheten fascinerar mig. Att man lägger så mycket tid och vikt på att göra något som bara ska vara en mening. Jag gillar nörderiet som är inne i dagens samhälle, säger Yens Wahlgen.

Bland språken som boken behandlar finns bland annat klingonskan och språken i Stjärnornas Krig. Själv är dock Wahlgren ingen hejare på språken han skriver om.

- För att vara så intresserad är jag ganska dålig på språken, men jag brukar säga att jag talar köksklingonska, säger Yens Wahlgren.

I nedanstående klipp från Aktuellt på 90-talet ses Wahlgren studera klingonska.

CBS har sett bättre dagar. Det senaste halvåret har företagets aktier sjunkit i värde med 23%, som en del av en industritäckande nedgång på grund av konkurrens av strömningstjänster såsom Netflix och Hulu. Men företagets VD ser en ljus framtid för bolaget, både på TV och på nätet, och en av anledningarna är Star Trek.

"[Den nya TV-serien] är en produktion i världsklass och kommer att göra Star Trek-fans väldigt stolta," sade Moonves igår till en grupp journalister. "Vi tror att miljontals av dem kommer att börja prenumerera på All Access."

Play-kanalen har haft svårt att mäta sig med konkurrenterna, som erbjuder ett bredare utbud fritt från reklam, och beslutet att göra den nya Star Trek-serien exklusiv för CBS All Access har fått en hel del kritik; Forbes går så långt som att likna det vid ett gisslandrama. Star Trek har varit ett av tjänstens trumfkort, och franchisen är även otroligt populär på Hulu och Netflix, många av vars amerikanska användare nu är rädda att CBS kommer att göra även de klassiska serierna exklusiva för den egna strömningstjänsten.

Moonves uppger att CBS planerar att förblir en nära samarbetspartner med både Netflix och Hulu, men att "Star Trek är en dyrbar familjeklenod, och en viktig del av vår verksamhet framöver. [...] Vi vill erbjuda nya program via All Access och stärka den platformen. Netflix är både en vän och en konkurrent, som konkurrerar med Showtime [ett dotterbolag till CBS]. All Access kommer att erbjuda originellt innehåll och med tanke på Star Treks lojala fanbas så tror vi att det här kommer att stärka tjänsten. [...] Det finns sisådär en miljard kanaler där ute, och tack vare Star Trek kommer nya människor att få upp ögonen för All Access."

CBS All Access är dock endast tillgängligt i USA, och i övriga världen kommer programmet att distribueras av CBS Studios International. Enligt Moonves är den internationella marknaden en viktig del av Star Treks framgång.

"Star Trek är en gigantisk internationell franchise. Vår kille som jobbar med internationell distribution kan knappt bärga sig; han är otålig att ge sig ut på marknaden och sälja serien. Redan nu ser vi att den internationella marknaden kan täcka hälften av kostnaderna för serien. Risken är liten att döma av franchisens historik."

Det är ännu oklart hur serien kommer att sändas i Sverige, där CBS Studios International har ett flerårigt avtal med FOX, som även sänder repriser av Star Trek: Enterprise. Samtidigt finns flera program - från klassiska Star Trek och Twin Peaks till nyare Person of Interest och Elementary - att se via bland annat Netflix, TV4 och Kanal5, och jag hör själv till de som fick sin introduktion till Star Trek via TNG-repriser på TV6.

I en Facebook-kommentar skriver en representant för FOX Sverige att de inte har någonting att berätta för närvarande, men att de kommer att hålla ögonen öppna.

Det har sagts om och om igen: Nya filmer förnöjer, men Star Trek görs bäst på TV. Nu har fansens vädjan till slut fått gehör, och efter nästan tolv års väntan kommer Star Trek tillbaka till TV i januari 2017.

Än så länge vet vi väldigt lite om den nya serien, som kommer att distribueras i USA via play-kanalen CBS All Access, och i övriga världen av CBS Studios International. För oss i Sverige kan detta innebära att serien kommer att gå att se på FOX Sverige, som sedan tidigare visar Star Trek: Enterprise och även har ett flerårigt avtal med CBS Studios International om rättigheterna till de pågående TV-serierna Madam Secretary och Scorpion.

På tal om Scorpion så har den något annat gemensamt med den nya Star Trek-serien, nämligen de verkställande producentenerna Alex Kurtzman (som även arbetade på såväl Star Trek XI som Star Trek Into Darkness) och Heather Kadin (som förutom Scorpion även är känd för sitt arbete med Limitless och Sleepy Hollow).

Än så länge är det okänt om den nya TV-serien - som i nuläget bara kallas för Star Trek - kommer att utspela sig i det primära universumet, i det alternativa universumet, eller i ett helt nytt universum. Däremot har TV-serien ingen direkt relation till den kommande filmen Star Trek Beyond och kommer att kretsa kring helt nya karaktärer, enligt tillkännagivandet på StarTrek.com.