Have Tech, Will Travel (SCE-omnibus #1)

Skriven av: Christie Golden, Dayton Ward, Dean Wesley Smith, Keith R A DeCandido, Kevin Dilmore
Bokserie(r): Corps of Engineers (CoE / S.C.E.), Omnibus-utgåvor
Kategori: Skönlitteratur

Navigering

« Boktitel »
« Utgivningsdatum »

Beskrivning

Fyra kortromaner (nr 1-4 i e-boksutgåvan) om Starfleet Corps of Engineers i en volym. Närhelst ett jättelikt, drivande rymdskepp måste utforskas eller ett globala datanätet kraschar ringer man på SCE - ledd av kapten Montgomery Scott från sitt kontor vid Stjärnflottans högkvarter. Ingen uppgift är omöjlig för dem. Ingenjörerna bygger, modifierar, programmerar, kompilerar och analyserar allt från utomjordiska replikatorsystem till domedagsmaskiner med samma jämnmod. Ibland måste de även utföra ett och annat mirakel under tjänstens gång. (Källa: SF-bokhandeln)

Denna kompileringsvolym innehåller de första fyra delarna av Starfleet Corps of Engineers.
Delarna är
"The Belly of the Beast", av Dean Wesley Smith
"Fatal Error", av Keith R.A. DeCandido
"Hard Crash", av Christie Golden
"Interphase: Book One", av Dayton Ward och Kevin Dilmore

Recension

Om du har läst boken och vill tycka till om innehållet, så kan du skriva en egen recension och skicka in den till oss.

Av Gustav Andersson

Som de flesta människor började jag läsa den första delen, The Belly of the Beast. Det var en riktig besvikelse. Den var seg, ospännande, och jag började verkligen undra hur man kunde gilla denna serie. Att döda en av huvudpersonerna i första delen fick mig också att börja undra vad det var jag hade köpt. Men eftersom jag ändå hade köpt boken bestämde jag mig för att försöka ta mig igenom de tre andra delarna. Då öppnades mina ögon...

Fatal Error, en riktigt spännande historia. Nu började jag förstå hur det kunde ha gått så bra för serien. 110 var tvungen att möta sina inre demoner och sorgen över att ha förlorat sin partner 111 i The Belly of the Beast. Klarar han fortfarande av att prata med datorer och använda dem bättre än resten av besättningen på USS da Vinci? Boken visar ett spännande äventyr där besättningen försöker hjälpa Ganitrul mot problemen som en okänd organisation orsakat.

Hard Crash, delen som riktigt fångade mig.
Jag hade läst två böcker hittills. Den ena var en besvikelse och den andra var superb. Vad gällde? Var det en bra serie med en dålig start, eller en dålig serie med en lyckoträff i början? Äventyret med det levande skeppet avgjorde saken. Serien hade bara fått en riktigt dålig start. 110 står inför beslutet om han ska återvända till Bynar och få en ny partner tilldelad, eller om han ska stanna på da Vinci. Mitt i alltihop kraschar ett obemannat skepp på en planet och börjar tillsynes gå bärsärk på städerna. Stjärnflottan skickar sitt bästa och närmaste skepp för att stoppa den.

Interphase: Book One.
Här återser vi en gammal vän, som var förlorad för alltid. USS Defiant, systerskeppet till Federationens första USS Enterprise, är återfunnet. Precis som förra gången vi såg av det skiftar den fortfarande mellan dimensioner. USS da Vinci får i uppdrag att åka till Tholiernas rymd och försöka få tillbaka Defiant till vår rymd igen. Men de åker med mycket i bagaget; Stjärnflottan är redo att offra både dem och Defiant för att hålla bra relationer med Tholierna.
Cliffhangern som avslutar denna första omnibus höll på att knäcka mig, jag ville verkligen veta hur det skulle gå för besättningen. Hur ska det gå för kommendör Gold och kommendörkapten Gomez, fast på Defiant när den börjar skifta dimension igen?

Serien började dåligt, men visade sedan direkt vad den går för. Denna serie har gett mig mycket nöje då jag läst de följande delarna. Det enda som tar emot är att omnibusutgivningen är mycket långsam, och man läser ut varje novell på bara ett par timmar.
Den får en fin och bergsäker 7:a

Betyg: 7 av 10