Nyhetsarkiv

IMAX är ett populärt bioformat som kännetecknas av enorma skärmar och maffiga surroundljudsanläggningar, vilket ger en filmupplevelse som kan skilja sig en hel del från den i ordinarie biosalonger. Nu kommer formatet till Sverige, närmare bestämt till Solna i norra Stockholm. Där är SF Bio i full fart med att konstruera Filmstaden Scandinavia, som kommer att ligga i anslutning till Mall of Scandinavia vid Friends Arena och beräknas stå klar till hösten 2015.

IMAX-salongen kommer att husera Nordens största bioduk och omkring 500 fåtöljer, och visa filmer i digital IMAX med 62.2-kanalsljud (Dolby Atmos). Utöver IMAX-salongen kommer Filmstaden Scandinavia att rymma ytterligare 14 biosalonger, varav fyra kommer att vara särskilda VIP-salonger med omkring 40 fåtöljer vardera.

Än så länge har ingenting sagts om biljettpriserna, men biobesökare bör bereda sig på att gräva lite djupare in i plånboken för en IMAX-föreställning. I USA går biljetter till nya IMAX-filmer ofta för 15-20 dollar (100-140 SEK), och det är ju en välkänd naturlag att allt är dyrare i Sverige.

God nyhet för svenska Star Trek-fans

Vad innebär detta för oss trekkies och trekkers? Kanske en hel del: Båda de senaste två Star Trek-filmerna visades i IMAX-format i USA, och J.J. Abrams har beskrivit det som sitt favoritformat. Således finns det en hög sannolikhet att även Star Trek XIII kommer att visas på IMAX-biografer och därmed förhoppningsvis ge svenska Star Trek-fans en helt ny filmupplevelse att se fram emot.

Dessutom lämpar sig formatet väldigt väl till science-fiction i allmänhet, och det har redan bekräftats att Star Wars: Episod VII - vars produktion precis dragit har igång på riktigt - kommer att visas i IMAX-format, och då ligger det ju helt rätt i tiden med en svensk IMAX-salong lagom till hösten 2015.

Nordens första IMAX-salong (fast bara på sätt och vis)

Filmstaden Scandinavia marknadsförs som Nordens första IMAX-biograf, men det är kanske en sanning med modifikation.

På Cosmonova i Stockholm har man under 20 års tid visat filmer i det kupolformade OMNIMAX-formatet, och på senare år har samma teknologi även dykt upp i Piteå och Karlshamn. De kupolformade skärmarna lämpar sig dock enbart till särskilt gjorda upplevelsefilmer, och inte till vanliga spelfilmer.

"Men är Sverige verkligen redo för det här?" frågas det i Metro. "Kommer det finns tillräckligt med publik och intresse för att fylla salongen och göra den kostnadseffektiv?"

Det kan finnas god anledning att fråga sig det, för även om SF Bios nya IMAX-salong blir ensam i Norden så blir den inte den första. En sådan salong har nämligen även funnits i Oslo, men den stängdes ner för flera år sedan på grund av bristande publikantal och miljonförluster. Vi får hoppas att det går bättre för Filmstaden Scandinavia!

Astronomer har skapat det första realistiska virtuella universumet utifrån en datorsimulering med namnet Illustris. Simuleringen visade en utveckling från Big Bang (genom att man först stoppade in allt vi känner till om det tidigaste Universum) fram till idag med oöverträffad upplösning. Det visade sig att det kosmos som bildades blev förvånansvärt likt vårt existerande Universum.

Men det krävdes enorm datorkraft. Superdatorn Cray XMT2, med över 8000 processorer, körde oavbrutet i över tre månader.

I den slutliga kub som bildades kunde man räkna in fler än 41 000 galaxer av olika typer. I kuben fanns också storskaliga strukturer som galaxhopar, och bubblor och tomrum i det kosmiska nätet. Även den mörka materian framträdde.

Efter nästan 50 år av warpande genom galaxerna, och efter att ha räddat universum från mängder av elaka utomjordingar och rymdkatastrofer, har Star Treks William Shatner (James T Kirk) tagit sig dit ingen annan medlem i Stjärnflottan tagit sig hittills.

Denna vecka hedrades den hyllade skådespelaren och regissören med Nasa:s Distinguished Public Service medal, den främsta och högsta utmärkelse som rymdstyrelsen delar ut till civilpersoner.

Prisformuleringen var följande: "For outstanding generosity and dedication to inspiring new generations of explorers around the world, and for unwavering support for NASA and its missions of discovery."

Vidare sa Nasa:s administrativa chef David Weaver bl.a. vid överlämnandet av medaljen: "William Shatner has been so generous with his time and energy in encouraging students to study science and math, and for inspiring generations of explorers, including many of the astronauts and engineers who are a part of NASA today".

En blå dvärg lika kall som nordpolen har upptäckts med hjälp av Nasa:s WISE (Survey Explorer and Spitzer Space Telescopes) och Spitzer rymdteleskop. Objektet befinner sig bara 7,2 ljusår från Jorden, vilket gör det till det fjärde närmaste systemet från Solen.

Blå dvärgar, som är extremt ovanliga, börjar sina liv som stjärnor men har för liten massa för att en fusionsprocess ska starta i kärnan och sända ut ljus. Den nya blå dvärgen, WISE J085510.83-071442.5, är den kallaste man hittat med temperaturer mellan -45° C till -13° C. Just för att dess yttemperatur är under fryspunkten är den inte en vanlig brun dvärg, utan snarare alltså en blå dvärg. Den är också den med lägst massa, bara 3-10 gånger Jupiters.

"Det är anmärkningsvärt att vi efter flera decenniers studier av himlen fortfarande inte har upptäckt alla våra grannar i solens närhet", säger Michael Werner, projektledaren för Spitzer.

Farkosten dockade med ISS igår. 2½ ton mat, utrustning och vetenskapliga instrument fördes över av besättningen under gårdagens lopp. I leveransen ingick en ny uppsättning rymddräkter, reservdelar för rymddräkterna och ben till Nasa:s humanoid Robonaut, som bl.a. bistår astronauterna vid rymdpromenader.

Man testade också för första gången att mjuklanda det viktiga första steget på dess landningsben. Det skedde denna gång av säkerhetsskäl över hav, men blev inte helt lyckat. På sikt är tanken att det första steget ska landa på samma ställe varifrån farkosten startat (Cape Canaveral).

(Fraktfarkosten landar med fallskärmar i havet vid återfärden)

Den första planet som är lika stor som Jorden och befinner sig inom "Guldlock-zonen" har upptäckts av Nasa:s rymdteleskop Kepler.

Andra exoplaneter har visserligen hittats inom den beboeliga zonen, men de har åtminstone varit 40 % större än Jorden. Den nya planeten, Kepler-186f, påminner mycket mer om Jorden och är högst sannolikt en stenplanet med atmosfär.

"Upptäckten av Kepler-186f är ett viktigt steg mot att finna världar som liknar Jorden," säger Paul Hertz, Nasa:s chefsastrofysiker.

Kepler-186f befinner sig inom systemet Kepler-186, omkring 500 ljusår från Jorden i stjärnbilden Svanen. I systemet finns fyra andra planeter som kretsar kring en röd dvärgstjärna (M-typ). M-typstjärnorna utgör hela 70 % av stjärnorna i Vintergatan.

[Klicka på bilden för helbild]

Astronomen dr Stefano Meschiari konstruerade spelet Super Planet Crash för att vem som helst ska kunna se hur gravitationen påverkar planeterna. I spelet placerar du planeter kring en stjärna för att bygga upp ditt eget solsystem. Det är inte särskilt svårt att få ett system med små kroppar stabilt. Men utmaningen är att placera så många massiva kroppar som möjligt inom 2 AE, och få det stabilt under minst 500 år. Du kan spela spelet här.

Under ytan drivs det här lilla beroendeframkallande spelet av en ytterst sofistikerad programvara som astronomerna använder för att hitta planeter bortom vårt solsystem (s.k. exoplaneter).

Steven "Swanny" Swanson är en av NASA:s främsta astronauter, och har sammanlagt tillbringat mer än 1000 timmar i rymden. Han är också känd för att vara en browncoat, och har på ett tidigare besök till ISS tagit med sig både serien Firefly och långfilmen Serenity på DVD.

Swanson genomför för tillfället sin tredje rymdfärd, och i måndags skapade han "selfie-historia" när han skickade den första Instagram-bilden från rymden. Bilden visar Swanson - iklädd en Serenity Shipping & Logistics-tröja - i International Space Stations Cupola-modul.

Igår lade Swanson upp ytterligare en selfie. Den här gången fick vi se honom ta blodprov på sig själv, och även denna gång hade han på sig en tröja med ett mycket passande sci-fi-motiv!

Spana in ISS' officiella Instagram-flöde för fler bilder!

Star Trek Databas introducerar nu även en Youtube-kanal. Tanken är att vi då och då när vi har möjlighet ska kunna lägga upp filmer eller ljudinspelningar. I första hand handlar det om intervjuer. Först ut är Sveriges förste astronaut Christer Fuglesang som är årets vinnare av Suecica Astrum Erratus Praemium - Star Trek Databas Award.

Intervjun ser du här, och prenumerera gärna på kanalen!

2014 års mottagare av Suecica Astrum Erratus Praemium - Star Trek Databas Award är Sveriges första astronaut: Christer Fuglesang.

Motivering: "Christer Fuglesang tilldelas Suecica Astrum Erratus Praemium 2014 för att ha färdats dit ingen svensk eller skandinav färdats förut. 2006 blev han förste svensk i rymden. Bedriften upprepades 2009. Totalt har Fuglesang nästan vistats 27 dygn i rymden, och innehar tidsrekordet för rymdpromenader för ESA-astronauter med knappt 32 timmar.

Fuglesang har väckt hela svenska folkets intresse för rymdfart och mänsklig utforskning av rymden.

Hans rymdfärder visar också prov på den bemannade rymdfartens enande kraft för mänskligheten, då han rest med internationella besättningar samt utbildats och arbetat vid ESA, i Stjärnstaden i Ryssland samt hos Nasa i USA.

Fuglesang har även som forskare i partikelfysik deltagit vid försök vid Cern under 1980-talet.

Mer jordnära har Fuglesang uttalat sig positivt om Star Trek i media samt spelar sig själv (som hologram - se bilden här intill) i den kommande skandinaviska Star Trek- och Star wars-fanfilmen Gatekeeper."

Vår redaktör Felix Malmenbeck (loghaD) intervjuade Christer på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, där han nu arbetar, i fredags och intervjun ser ni nedan:

Star Trek Databas säger stort grattis och "live long and prosper" till Christer som är en mycket värdig vinnare nu när Suecica Astrum Erratus Praemium - Star Trek Databas Award fyller fem år. Priset instiftades alltså redan 2009. Mer om priset och tidigare pristagare hittar du här.

Bevisen för att det finns ett hav bestående av vatten under månen Enceladus istäcke verkar nu överväldigande. Saturnus lilla måne har gjort forskarna exalterade ända sedan man upptäckte fontäner som skickade upp ismaterial i rymden från den södra polen. Noggranna mätningar från Nasa:s sond Cassini har gjort det möjligt att identifiera vattnets signatur i ismaterialet.

"Mätningarna vi utfört för månen tyder på att det finns en stor vattenreservoar, ungefär lika stor som någon av de största insjöarna på Jorden," säger professor Luciano. Detta gör att Enceladus passerar Mars som den troligaste himlakroppen där det kan finnas liv.

Mätningarna visar att det 8-10 km djupa havet vilar direkt på Enceladus berggrund, ungefär 40 km under ytan.

När du kliver in på USA:s National Air and Space Museum känns det som om du tagit ett kliv rakt in i historien (eller kanske agent Daniels temporella observatorium). Sedan museet grundades år 1976 har entréhallen ägnats åt huvudutställningen Milestones of Flight, där man kan se allt från enmotorsplanet Spirit of St. Louis (som år 1927 gjorde den första flygningen över Atlanten utan mellanlandningar) till SpaceShipOne (som år 2004 blev den första privat utvecklade farkosten som nådde rymden med en besättning ombord).

Under närmare 40 år har utställningen fått fler än 310 miljoner besökare, men trots att den uppdaterats kontinuerligt har den aldrig fått någon ordentlig helrenovering. Nu ska det bli ändring på det, och med hjälp av ett avsevärt bidrag från Boeing är det tänkt att den nya utställningen ska stå färdig till museets 40-årsjubileum om två år.

2016 är även Star Treks 50-årsjubileum, och särskilt kul för oss trekkies är att den ursprungliga studiomodellen av stjärnskeppet USS Enterprise, som länge har ställts ut i anslutning till museets souvenirbutik, kommer att bli en del av den nya huvudutställningen.

Hypotesen att det finns en planet som rör sig i samma bana som Jorden, men på motsatt sida om Solen, har ofta varit uppe för diskussion sedan antikens dagar. Planeten man tidigt gav namnet Antichthon (grekiska för Antijorden) antogs behövas för att Jordens bana skulle vara i jämvikt.

En planet som kretsar kring Solen, på samma avstånd från Solen och med liknande massa som Jordens, borde också kunna ha liv precis som vår egen planet. Genom att den ligger i samma bana som Jorden, och exakt 180 grader ifrån oss, skulle vi dock aldrig kunna se den (eftersom den alltid är bakom Solen sett från oss). 

Nu har emellertid två runt Jorden kretsande geosatelliter, GRACE 1 och GRACE 2, uppmätt gravitationell påverkan (s.k. perturbationer) på våra närmast liggande planeter som pekar på att det kan finnas ett massivt objekt på andra sidan Solen, och i samma bana som Jorden. Det mesta tyder på att den möjliga planeten är något mindre än Jorden och befinner sig i Lagrangepunkt L3 (se bilden), vilket gör att dess position är stabil gentemot Jordens och alltså alltid befinner sig i 180 graders vinkel från oss.

Bl.a. Nasa har tidigare haft vissa misstankar om att det kan finnas en antijord genom att deras sonder ofta tvingats göra extra kurskorrigeringar när de befunnit sig på andra sidan Solen.

Nya mätningar och mer forskningsarbete behövs förstås innan en antijord kan bekräftas.

En asteroid som befinner sig mellan Jupiter och Neptunus har bekräftats ha ett eget ringsystem. Det är första gången man upptäckt ett ringsystem som inte tillhör gasjättarna (Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus). Asteroiden med namnet Chariklo är 145 km i diameter och har två flata, täta och tunna ringar omkring 7 och 2 km breda. Ringarna består förmodligen av is.

Astronomerna tror att Chariklo även kan ha (minst) en egen minimåne.

Nasa har nyligen offentliggjort sina nya utformningar av djuprymdsdräkter i sin Z-2-serie för astronauter, och vill att allmänheten ska rösta på den rymddräkt som dom gillar bäst.

Z-1 debuterade redan 2012, och var en första prototyp för framtida rymddräkter att användas på främmande planeter, som t.ex. Mars, månar och asteroider. Den liknade f.ö. mycket den dräkt som användes av den animerade karaktären Buzz Lightyear.

Det finns tre alternativ att välja mellan, men gemensamt är att de alla använder elektroluminiscenta trådar inlagda i dräkten för att astronauten ska synas bättre i dåligt ljus, i bästa TRON-stil!

A. Biomimicry 

B. Technology

C. Trends in Society

Du kan rösta på din favorit här.

Astronomer har identifierat det första beviset på gravitationella krusningar som sändes ut inom den första millisekunden efter Den stora smällen.

Rumtidsvågor som blev kvar efter Den stora smällen har plockats upp för första gången av forskare.

Astrofysiker har varit på jakt efter de ursprungliga gravitationsvågorna sedan de förutsågs av Albert Einsteins allmänna relativitetsteori 1916.

Idag, efter flera dagar med rykten och spekulationer, tillkännagav forskare från Harvard-Smithsonian Centre att de registrerat det första direkta beviset på att gravitationsvågor spred sig i det precis skapade universumet. Det är också ett direkt bevis på att Den stora smällen ägt rum.

"Implikationerna för denna upptäckt är hissnande," säger projektledaren Jamie Bock. "Vi mäter en signal som kommer från tidens början."

Universum blev till för 13,8 miljarder år sedan. Bråkdelar av en sekund senare skapades tid och rum, och expanderade exponentiellt under den s.k. inflationsfasen.

Svarta hål är regioner i rymden som är så täta att inte ens ljuset kan undkomma dem. De flesta antas uppkomma när en jättestjärna i slutet av sin livstid kollapsar under sin egen tyngd. De flesta forskare tror att kollapsen fortsätter tills det bildas en singularitet - en "punkt" med oändlig täthet.

Nu ifrågasätter emellertid flera fysiker, och även matematiker (då inom själva matematiken), om det verkligen finns något som är oändligt i naturen. Vad innebär det t.ex. att något är oändligt tätt eller oändligt stort? Vissa kosmologer löser det senare problemet, för universums del, med att likna det vid en torus (ett vridet band där ändarna sitter ihop), ändligt men utan slut.

För singularitetens del skulle det innebära att den inte finns, utan i stället måste ersättas av ett extremt kompakt objekt där kvantgravitationella effekter tar över när materian är maximalt sammanpressad (vid den s.k. Planckstorleken), och producerar då (i motsatts till vanlig gravitation) en frånstötande kraft som får materian att "studsa" ut (detta kan även tillämpas på vårt universums början och slut).

Den här teorin löser en paradox för singulariteter som har att göra med informationens bevarande (där informationen försvinner i en singularitet, vilket enligt den generella relativitetsteorin är omöjligt).

Man tror att gammastrålskaskadrarna som observerats i universum kan vara tecken på dessa extremt kompakta objekt som "exploderar".

(Bilden visar Planckstorleken som ett rött band)

Tack vare rymdutbildningsprogrammet Uwingu kan du nu namnge en krater på Mars till vad du känner för (jag funderar på att bidra med det mäktig namnet Star Trek Databas-hålet :-).

Med hjälp av en interaktiv karta över Mars yta kan du klicka på en krater och betala från ca. 32 kr upp till 1 600 kr beroende på hur stor kratern är. Du kan välja mellan 500 000 kratrar (som fortfarande alltså inte har fått några namn).

Intäkterna går till Uwingu-fonden i syftet att "ge rymdforskare, utbildare och entreprenörer stöd i en tid med statliga nedskärningar".

Rymdfarkosten är känd som Plato (PLAnetary Transits and Oscillations) och ska, om allt går enligt planerna, skickas upp från Franska Guyana med en Soyuz-raket 2024.

Astronomerna har hittat nära 2000 planeter (nu senast 715 nya planeter med Nasa:s rymdsond Kepler) bortom solsystemet men inga har ännu visat sig vara verkligt jordlika, med liknande storlek och avstånd till solen.

Det ska Plato ändra på. Den ska speciellt leta efter stenplaneter i den beboeliga zonen. De flesta mindre exoplaneter har inte kunnat karakteriseras på grund av att teknologin inte räckt till. Platos avancerade och snillrika system kommer emellertid att kunna upptäcka och bekräfta många verkligt jordlika planeter, och dessutom kunna söka efter tecken på liv i deras atmosfärer.

Platos viktigaste delar är en teleskopmatris som består av 34 precisionsteleskop och ett CCD-kamerasystem med hela 2,5 miljarder pixlar. Sverige är för övrigt med på ett hörn, och tillverkar filtren till teleskopen.