Är det här en bild av att Starfleet has been here eller en scen tagen ur Star Trek?
Sanningen är att bilden har tagits av Nasa:s Mars Reconnaissance Orbiter, en rymdfarkost som kretsar kring Mars.
Bilden föreställer dyner i en krater nära dalen Mawrth Vallis. Att de liknar Star Treks välkända symbol beror på att mängden sand, vindarna och planetens topografi har samverkat på ett bestämt sätt.
Rymdstationen ISS har varit under konstruktion tills för bara något år sedan, och har trots det under den tiden uträttat otroligt mycket inom ett flertal områden. "Nu när stationen är färdigbyggd har vi bestämt oss för att fortsätta använda rymdstationen åtminstone fram till och med 2024", säger en företrädare för Nasa.
Först och främst är ISS existens avgörande för studierna av effekterna vid långvariga rymdresor, i första hand hälsorelaterade sådana. Vägen till Mars går via ISS.
Ett program som kan ge genombrott inom en snar framtid, med avseende på den mörka materian, är experimenten med Alpha Magnetic Spectrometer.
Under 2016 skickas laboratoriet Cold Atom Lab upp till ISS. I laboratoriet kommer man att skapa den kallaste platsen i det kända universum. Det gör det möjligt att studera exotiska former av kvantmaterial, som Bose-Einstein-kondensat.
Från Mars har Nasa:s rover Curiosity tagit en bild av jorden och månen 80 minuter efter solnedgången (den 31 januari 2014). Vid tillfället befann sig jorden ungefär 160 miljoner kilometer från Mars. Det är första gången ett foto har tagits av jorden från Mars.
Curiosity har nyligen korsat en en meter djup sanddyn i ett område som kallas Dingo Gap. Närmast väntar en tur till de lägre sluttningarna på berget Mount Sharp i mitten av Galekratern.
[Klicka på bilden för en helhetsbild]
Forskare har skapat den första väderkartan på ett udda rymdobjekt känt som en brun dvärg, och ger oss en glimt av molnsystemet på en "misslyckad" stjärna.
Kartan visar ytan på den bruna dvärgen Luhman 168B som bara ligger 6,5 ljusår från jorden, vilket gör den till den närmaste kända bruna dvärgen.
Bruna dvärgar är större än jätteplaneter som t.ex. Jupiter, men ändå för små för att kunna tändas genom kärnfusion. Molnen på Luhman 168B liknar molnsystemet på Jupiter och roterar på liknande sätt (ett varv tar ca. 4 timmar). Molnen består av järn och andra mineraler i gasform som rör sig i en väterik atmosfär. Temperaturen på ytan ligger på strax över 1000 °C.
Sierra Nevada Corporation (SNC) siktar på att skicka upp sin minirymdfärja den 1 november 2016. Färjan, med namnet Dream Chaser, är en vingförsedd farkost som vid start sitter högst upp på bärraketen Atlas V.
Trots att Dream Chaser är betydligt mindre än Nasa:s berömda rymdskyttel kan den ta lika många astronauter (7).
Jungfrufärden kommer emellertid att vara obemannad och helt datorstyrd (upp till en låg omloppsbana och sedan ner till en landningsbana på USA:s västkust). Om allt går enligt planerna följer en bemannad rymdfärd 2017 till ISS.
Europas rymdfarkost Rosetta, som är på väg till kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko, har efter 31 månader väckts från sin hibernering efter att ha passerat planeten Jupiter. En signal från Rosetta kl. 19:17 svensk tid idag bekräftade att man lyckats väcka farkosten, vilket möttes av entusiastiska applåder på ESA:s rymdcentral i Darmstadt, Tyskland.
Ingenjörerna kommer nu att finjustera Rosettas bana och förbereda alla system för mötet med kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Väl framme vid kometen lägger sig rymdfarkosten i en bana runt denna. Därefter väntar det stora ögonblicket när den lilla robotlandaren Philae sätter ned sina spröt på kometen och förankras med hjälp av harpuner.
Julen har till sist även kommit till de sex astronauterna på den Internationella rymdstationen. Orbital Sciences Cygnus-kapsel innehåller mängder av julklappar från astronauternas familjer samt färsk frukt och flera ton annan utrustning för t.ex. kommande experiment (bl.a. har en skola skickat upp myror, där man vill se hur myrorna klarar sig i tyngdlöst tillstånd).
Nasa förlitar sig på den privata industrin för att hålla rymdstationen igång, och kanske i fyra år till. Nästa månad anländer SpaceX för fjärde gången till ISS med material. Även rymdfarkoster från Ryssland, Japan och Europa levererar regelbundet last till ISS.
Dokument läckta av visselblåsaren Edward Snowden tyder på att NSA (Amerikanska Nationella Säkerhetsmyndigheten) utvecklar en "äkta" kvantdator som i princip ska kunna knäcka all krypterad data.
Hur långt NSA kommit i utvecklingsfasen är okänt, men enligt Washington Post tyder Snowdendokumenten på att man kommit längre än vetenskapen tidigare gjort. Projektet är benämnt "Penetrating Hard Targets".
Utvecklingen av en kvantdator har länge varit forskarnas dröm, med revolutionerande implikationer för t.ex. medicin, artificiell intelligens och kodbrytning. Med kvanttekniken kan alla nuvarande former av offentliga krypteringsnycklar brytas, inklusive dom på säkra webbplatser och de som används för att skydda statshemligheter.
(Bilden visar ALMA correlator, som färdigbyggd blir världens snabbaste dator)

Den största rymdhändelsen det här året blir kanske den europeiska rymdfarkosten Rosettas rymdmöte med den fyra kilometer stora kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko, med efterföljande landning på kometen (med landaren Philae) i augusti.
2014 kan bli året då vi äntligen kommer underfund med vad mörk materia är för något. I början på det här året kommer den underjordiska detektorn Large Underground Xenon Detector (LUX) att slås på i en gruva i South Dakota. Det blir det mest påkostade experimentet av sitt slag, och startar sin 300 dagar långa jakt på detta gåtfulla ämne. Även det jättelika instrumentet Alpha Magnetic Spectrometer (AMS) på den Internationella rymdstationen ISS är på jakt efter detta ämne.
3D-utskrifttekniken slog igenom stort under det förra året, men nu tas nästa steg i utvecklingen; 4D-utskrifter. Vid 4D-utskrifter kan objekten som tagits fram via 3D-utskrift själva ändra sina former och egenskaper efter att de skrivits ut.
Det här är ändå bara något av vad vi har att vänta under 2014...
Den europeiska rymdfarkosten Mars Express, som kretsar runt Mars, kommer den 29 december att passera Mars största måne Phobos på bara 45 kilometers avstånd. En sådan nära förbiflygning gör det möjligt att mäta månens svaga gravitationsfält (utifrån månens täthet och massa). Tidigare observationer tyder på att Phobos kan vara delvis ihålig.
Phobos är med sin största bredd på 27 km så liten att en människa på 68 kg, som står på ytan, bara skulle väga 56 g.
"Genom att flyga så nära månen kommer vi också att med stor sannolikhet kunna avgöra om Phobos, och liknande månar, är infångade asteroider eller resultatet av en himlakropps (asteroid eller komet) kollision med Mars för länge sedan", säger Olivier Witasse, Mars Express forskningsledare.
I Köpenhamn arbetar två danska uppfinnare från Copenhagen Suborbitals tillsammans med frivilliga med att konstruera en raket som ska ta en av dem upp till gränsen till rymden (10 mil). Allt material har man inhandlat från vanliga varuhus. Företaget har redan skjutit upp några obemannade raketer med varierande resultat (1, 2 och 3). Men nu är det en bemannad resa som gäller. Närmare bestämt till 2020. Man kommer dock att göra flera tester med dockor innan dess, så att man är hyfsat säker på att "astronauten" klarar sig levande från det hela.
Personligen tycker jag väl att namnvalet på rymdkapseln (Tycho Deep Space 1) inte riktigt lever upp till vad som väntar den.
ESA skickade idag upp sin stora rymdsond Gaia som kommer att ta fram den mest exakta kartan över Vintergatan någonsin (se astrometri), och dessutom i 3D. Den kommer också att ge oss mer kunskap om vår galax utveckling.
Sonden är på väg till en punkt som ligger 1,5 miljoner km från jorden och känd som lagrangepunkt 2.
Med sina två teleskop kommer Gaia att studera positionen, avståndet till, rörelserna och den kemiska sammansättningen för en miljard stjärnor. Kameradetektorn som används har hela en miljard pixlar, vilket ger den en fantastisk upplösning; den skulle tillsammans med sina teleskop kunna urskilja ett människohår från 1000 km avstånd, eller ett mynt på månens yta!
Internt kallas Gaia för "den ultimata upptäcksmaskinen" och är ett av de dyraste rymdprojekten någonsin (kostnaden ligger på ca. 6,5 miljarder kr).
Nasas och Esas rymdfarkost Cassini har upptäckt sjöar av flytande metan vid Saturnusmånen Titans nordpol. Inom ett rektangulärt område på norra halvklotet har det ansamlats flera metansjöar. Tillsammans med de två största sjöarna Ligeia Mare och Kraken Mare finns en myriad av mindre sjöar, som t.ex. den tredje största sjön Punga Mare.
Kina landade i morse sin första landare på månen. En historisk händelse som gör Kina till den tredje nation som utfört en mjuklandning på månen. Före denna landning får vi gå så långt tillbaka som 1976, då det forna Sovjetunionen mjuklandade på månen med sin Luna 24 (som tog prover med sig tillbaka till jorden).
En kamera ombord tog bilder under hela nedstigningen, inklusive bilder efter själva landningen. Farkosten landade i den s.k. regnbågsbukten vid månens norra pol. Ett område som ligger långt från tidigare landningar.
Härnäst väntar en utforskning av månytan med månbilen "jadekaninen".

Den senaste humanoidroboten från Nasa skulle kunna misstas för en superhjälte.
Rymdbyråns nya två meter långa robot Valkyrie har emellertid byggts för att arbeta i rymden och på andra himlakroppar, och även för att kunna rycka in vid katastrofer på jorden.
På sikt har Nasa tänkt sig att skicka humanoidrobotar före astronauterna till Mars. Robotarna ska förbereda landningsplatsen för astronauterna, och sedan arbeta tillsammans med dem för att uppföra bostäder och annat som behövs för att astronauterna ska klara en långvarig vistelse på planeten. Även andra himlakroppar kan komma att besökas av humanoidrobotar, som planeten Venus och månarna Titan och Europa.
Nasa:s Hubble-teleskop har upptäckt vatten i atmosfären på fem relativt närliggande planeter utanför vårt solsystem. Starkaste tecknen på vatten fanns på planeterna WASP-17b och HD209458b (övriga planeter var WASP-12b, WASP-19b och XO-1b).
Kina kommer att skicka en rymdfarkost som ska landa på månen i början av december. Det blir första gången man gör detta. Dessutom har rymdfarkosten med sig en månbil med namnet Jadekaninen (namnet har valts efter en omröstning på nätet).
Månbilen kan ta sig uppför sluttningar som lutar upp till 30 grader, och ta sig fram med en hastighet på 200 meter i timmen.
Kina har ambitiösa rymdplaner och planerar att bygga en rymdstation till 2020, och så småningom även skicka en människa till månen.
För fyra miljarder år sedan hade den torra, dammiga planeten sannolikt en tillräckligt tjock atmosfär för att ha sjöar och hav, och var därmed också beboelig. Mycket tyder på att den såg ut som i Nasas avancerade animering, med molntäckta himlar och porlande bäckar.
Animeringen visar Mars utveckling under de senaste fyra miljarder åren.
UFO-entusiaster har sett ännu ett djur på Mars. För ett halvår sen kunde vi meddela att en japan sett ett ödleliknande djur på Mars. Och nu är det alltså dags igen.
Som förra gången har bilderna tagits av Mars rymdbil Curiosity.
Det finns visserligen fortfarande inget bevis på att detta är ett "utomjordiskt djur", snarare är det bara en märkligt formad sten, men det kan ändå ha funnits liv på det forntida Mars. Tidigare i år rapporterade Nasa att man hittat en sten som innehöll element som är nödvändiga för liv.
År 1997 föreslog den amerikanske lingvisten Michael Everson att det klingonska pIqaD-alfabetet skulle inkluderas i Unicode-biblioteket, som är en industristandard för virtuell typsättning. Förslaget avslogs dock, eftersom man ansåg att det inte fanns ett tillräckligt stort behov.
Nu ser det dock ut som att Star Trek kommer att få en plats i Unicode-alfabetet, men det är inte klingonska symboler det gäller utan den vulcanska saluten (eller, som den heter i Unicode: "Raised hand with part between middle and ring fingers"):

Tecknet kommer att finnas med i Unicode 7.0, som ska lanseras sommaren 2014. I väntan på detta:
\\//, |\( - _ - )/| ~ "Lev länge, och frodas."