Nyhetsarkiv

Den kommande serien Star Trek: Discovery har som ni säkert vet en huvudroll som både är kvinna och mörkhyad. Dessutom har vi över huvud taget en väldigt starkt diversifierad besättning ombord skeppen, med mörkhyade, asiatiska och utomjordiska karaktärer i många av de centrala rollerna. Detta har fått en mängd mer eller mindre anonyma Internettroll att förfasas, bland annat med orden "white genocide" (sv. vitt folkmord). Det här är något som vi på redaktionen ser på med sorg och fasa - för äntligen ser vi möjligheten till en Star Trek-serie som visar mer av hur Federationen är tänkt att vara. 

Star Trek-ikonen George Takei har uttalat sig till försvar för serien men nu har även huvudrollsinnehavaren Sonequa Martin-Green uttalat sig på ett sätt som är riktigt bra:

Jag skulle uppmana dem att ta till sig kärnan i Star Treks anda, som har gjort Star Trek till det den är idag — och det handlar om att titta på personen som sitter framför dig och inse att ni är desamma, att "ni och vi" inte är åtskilda, att vi alla är ett.

 

Detta är något som Star Trek alltid har lyft fram som ett ideal. Jag tror helt och hållet att detta är orsaken till att Star Trek har varit så stark i människors hjärtan i flera decennier. Jag skulle uppmuntra dem till att se bort från sina egna åsikter och sociala mönster för att bättre se vad vi gör här - vi berättar en historia om mänsklighet som har målet att dra oss alla närmare varandra.

Spoiler-nivå: Låg  - Innehåller tidigare publicerade fakta om Kenneth Mitchells rollfigur, såsom namn och arttillhörighet.

I dagsläget känner vi till att det kommer att finnas minst tre olika utomjordiska arter representerade i Star Trek: Discoverys rolluppsättning, men än så länge vet vi inte hur de kommer att se ut. Nu har vi dock fått se vår första glimt av en klingonsk tandprotes, tack vare en bild som skådespelaren Kenneth Mitchell har lagt upp på Instagram.

Kenneth Mitchell spelar den klingonska befälhavaren Kol, som har beskrivits som en protegé till den klingonska ledaren T'kuvma, spelad av Chris Obi. Han är aktiv både på Instagram och på Twitter.

År 2010 blev Star Trek XI den första Star Trek-filmen att vinna en Oscar, nämligen för bästa smink. Detta var dock bara en av fyra oscarsnomineringar för den kritikerhyllade omstartsfilmen. År 2014 nominerades Star Trek Into Darkness till en Oscar för bästa specialeffekter. Nu gör Bad Robot oscarssnomineringshattrick, med en nomingering till Oscar för bästa smink till Star Trek Beyond.

Redan den första Star Trek-filmen, Star Trek: The Motion Picture, lyckades kamma hem tre oscarsnomineringar, och dagens nyhet utökar franchisens totala antal nomineringar till 16 stycken. Segern vid Oscarsgalan 2010 är dock fortfarande Star Treks enda, så vi får se om Star Trek Beyond lyckas ge jubileumsåret en perfekt slutkläm med en andra seger.

Fem av de femtio nya utomjordiska arter som vi fick se i Star Trek Beyond.

...och visst har filmen goda förutsättningar: 50-årsjubileumet till ära valde man att krydda Star Trek Beyond med femtio nya utomjordiska arter, med utseenden som varierade från Sofia Boutellas svartvita sminkning till Idris Elbas heltäckande proteser.

År 2010 var det sminkcheferna Barney Burman och Mindy Hall tillsammans med sminkrådgivaren Joel Harlow som tog emot priset för sitt arbete med Star Trek XI. Den här gången är Joel Harlow tillbaka, och den är gången är han nominerad tillsammans med huvudsminkkonstnären Richard Alonzo för deras arbete med Star Trek Beyond. I videon ovan visar de hur man själv kan återskapa Jaylahs ansiktssminkning.

Det lär vara många trekkies och trekkers jorden runt som sitter i TV-sofforna den 26 februari och hoppas på en Star Trek-seger i Oscarsgalan 2017. Här i Sverige lär det dock bara bli några enstaka nattugglor som är uppe så sent, då galan går igång kl. 2.30 den 27 februari svensk tid. Svenska trekkies bör även veta att en av Star Trek Beyonds två konkurrenter är en svensk film, nämligen En man som heter Ove, som även är nominerad till en Oscar för bästa icke-engelskspråkiga film. Sist men inte minst tävlar dessa två filmer mot Suicide Squad.

Ett bekant namn har anslutit sig till Star Trek: Discovery! Efter att ha terroriserat Kirk på planeten Delta Vega är varelsedesignern Neville Page redo att fylla den kommande TV-serien med nya livsformer och nya civilisationer.

Spoiler-nivå: Låg - I artikeln diskuteras en klassisk civilisation som kommer att synas i Star Trek: Discovery. Denna information har delats genom officiella kanaler (såsom StarTrek.com) utan spoiler-varningar.

Neville Page har haft en minst sagt spännande karriär. Page påbörjade sin karriär som en industriell produktformgivare som specialiserade sig på rullstolar, barnleksaker och idrottsutrustning. Till vardags arbetade han således med teknik och ergonomi, men på fritiden ägnade sig han också till att designa utomjordiska varelser, inspirerad av filmer såsom Star Wars och Alien.

Under slutet av 90-talet arbetade hans firma med konceptdesign till åkattraktionen Men in Black: Alien Attack, och under arbetets gång råkade Pages kollega glömma sina nycklar i en intilliggande studio. Av en händelse hittades nycklarna av den numer oscarsbelönade kostymdesignern Colleen Atwood, som för tillfället arbetade med science-fiction-filmen Minority Report. När hon knackade på dörren till Neville Pages arbetsplats fick hon se en glimt av hans arbete, och hon frågade om han vore intresserad med att formge rekvisita till Minority Report.

Neville Page tog jobbet, och efter att ha arbetat med rekvisita i några år fick han äntligen möjlighet att arbeta med varelsedesign. Det var dock ingen utomjordisk varelse han arbetade med, utan istället var hans jobb att formge katten Gustafs tänder och tandkött till den animerade filmen Gustaf, som hade premiär år 2004.

Kort därefter fick Page nys om att James Cameron letade efter konceptdesigners till en kommande sci-fi-film. I en intervju med Get In Media beskriver Page hur han tvivlade på att hans ringa erfarenhet i branschen skulle räcka för att imponera på den berömde filmskaparen, "men man kan inte vinna lotteriet om man inte köper en lott". Page visste även att James Cameron var väldigt intresserad av att förstå sina produktioner på detaljnivå, så i sin portfolio inkluderade han bland annat rikligt med information om hur katten Gustafs munrörelser fungerade och vad det innebar rent konkret för en animerare. Cameron imponerades av Pages tekniska kunskap och anatomiska insikt, och bjöd in honom till designgruppen för vad som skulle bli storfilmen Avatar.

De fyra viktigaste käkarna i Neville Pages karriär?

Neville Page hade fått sitt livs största chans, men i sin iver att lyckas med den var han nära att missa en annan. I en intervju med io9 berättar Page att han var i slutskedet av sitt arbete med Avatar när han fick ett epostmeddelande från en potentiell klient. Intressenten hade sett Pages instruktionsvideor på The Gnomon Workshop och tänkte att han var rätt man för att designa ett monster till en film som han arbetade med. Page hade dock så fullt upp med arbete att han inte ens svarade på mejlet, eller det nästa, eller det nästa.

Till slut fick Page ett samtal från en anställd på The Gnomon Workshop som berättade att en man hade hört av sig till dem och bett dem om hjälp med att kontakta honom. Page undrade vad det här var för snubbe som var så envis med att kontakta honom, så han googlade "JJ Abrams" och insåg att han nästan hade gått miste om ett gyllene tillfälle. Han tog genast kontakt med Abrams, och år 2008 släpptes filmen Cloverfield på bio, med Neville Pages lovecraftianska jättebest i huvudrollen.
 

En inblick i Neville Pages skapelseprocess. Fler konceptbilder på den skräckinjagande hengrauggin finns att se här.

Samarbetet ledde även till att Page fick skapa flera utomjordiska arter till Star Trek XI, från de centaurianska iglarna som Nero använder för att förhöra kommendör Pike till de två rovdjuren som terroriserade Kirk på planeten Delta Vega. Han designade även flera humanoida utomjordingar, inte minst romulanerna, som gestaltades med fårade pannor och intrikata ansiktstatueringar. Han återvände även för Star Trek Into Darkness, och utvecklade då ett nytt utseende för klingonerna.

Några koncept som Neville Page utvecklade för klingonerna i Star Trek Into Darkness. Fler bilder finns att se på Neville Pages officiella hemsida.

Igår fick Neville Page en fråga på Twitter om huruvida han planerade att göra några konventframträdanden i mellanvästra USA i år, och då svarade Page kort och gott att han hoppades kunna göra det, om han inte var för upptagen med sitt Star Trek-arbete.

Han fick förstås genast frågan om det var Star Trek XIV eller Star Trek: Discovery han arbetade med, och Page avslöjade att han har arbetat med Discovery i flera månader.

Det ska bli intressant att se vad detta innebär för varelsedesignen i Star Trek: Discovery. Vi kan nog räkna med att se några av Pages groteska men verklighetsinspirerade bestar, men en större fråga är kanske hur hans medverkan kommer att märkas av i de humanoida karaktärernas design. Vi vet sedan tidigare att Star Trek: Discovery kommer att bjuda på minst tre klingoner, och det är många som har undrat om deras pannor kommer att vara platta eller fårade, eller kanske en blandning. Nu får vi även fråga oss om klingonerna kanske kommer att vara piercade, liksom de vi har sett i Star Trek Into Darkness, eller om de kommer att ha en annorlunda design i det här universumet.

Star Trek Discoverys skapare Bryan Fuller har nu avslöjat ytterligare detaljer om serien, skriver Trekcore.com.

Här följer dessa:

• Huvudfiguren, som är en kvinna ombord på Discovery, kommer att kallas för "Number One" efter Majel Barrett Roddenberrys rollfigur i TOS-piloten The Cage och vara försteofficer ombord på skeppet. Om hon kommer att ha ett annat namn är ännu oklart.
• Serien kommer att ha flera andra rollfigurer som har viktiga roller utöver Number One.
• Handlingen i Discovery kunde lika gärna ha utspelats i Kelvintidslinjen, men Fuller och seriens medskapare Alex Kurtzman ville skilja serien från de nya filmerna. Därför valdes den gamla tidslinjen.
• Gamla kända utomjordiska arter kommer att omtolkas utseendemässigt.
• Premiäravsnittet blir ett dubbelavsnitt. Det första avsnittet skrivs av Alex Kurtzman, medan Nicholas Meyer skriver det andra avsnittet.
• Fuller ville inte göra 26 avsnitt utan bara tio avsnitt för Discoverys första säsong. CBS valde till sist att beställa tretton avsnitt. Anledningen till att Fuller vill göra färre avsnitt än tidigare serier är för att han inte vill trötta ut publiken.
• Man har inte ännu bestämt hur musiken för serien skall låta.
• Fuller har träffat skådespelare som kan komma att vara med i serien, men mer än så vill han inte säga om castingen.

(Tack till Joakim Ekdahl)

Marc Okrand (klingonska), David J. Peterson (dothraki, valyriska), Christine Schreyer (kryptonska) och Paul Frommer (na'vi) kommer att svara på Reddit-användares frågor.

Marc Okrand har varit med länge. Ett av hans tidigaste Star Trek-minnen är från när han besökte Paramount under inspelningen av Star Trek II: The Wrath of Khan, och fick sig en smygtitt på den klassiska Kobayashi Maru-scenen. Han var där för att lära Leonard Nimoy och Kirstey Alley att säga några repliker på "vulcanska", men hans mest kända verk fick sin början först i nästa film, Star Trek III: The Search for Spock.  Fienderna där var klingonerna, och producenterna bestämde sig tidigt för att de ville att de skulle tala sitt eget språk med fungerande grammatik och ett konsekvent vokabulär.

Okrand var en av de första som fick i uppdrag att skapa ett språk till en film, men på senare år har de blivit betydligt fler. När James Cameron arbetade med storfilmen Avatar bestämde han sig till exempel för att han ville ha ett språk som skulle "out-Klingon Klingon", och det uppdraget tillföll lingvisten Paul Frommer. Även till superhjältefilmen Man of Steel anlitade man en lingvist, Christine Schreyer, för att utveckla ett språk till kryptonerna, och även om mycket av den utomjordiska dialogen dubbades till engelska eller klipptes helt från filmen så kan man fortfarande skymta spår av deras exotiska skriftspråk i bakgrunden.

Den mest kända språkskaparen i dagsläget är kanske David J. Peterson. År 2009 vände sig HBO till språkskaparföreningen Language Creation Society för att efterlysa ett språk åt dothrakerna i sin kommande TV-serie Game of Thrones. LCS utlyste en tävling för att utse vem som skulle vara bäst lämpad för uppdraget, som Peterson då vann, och sedan dess har han skapat både dothrakiska och flera varianter av valyriska för TV-serien och flera av böckerna. Många imponerades av hans oerhört djupdykande metod för att skapa språk, då han skapar en hel språkhistoria och undersöker hur hans olika språk har utvecklats och interagerat med andra språk över tidernas gång. Detta har i sin tur lett till flera Hollywood-jobb, och han har bland annat skapat språk till filmen Thor: The Dark World och TV-serier såsom Defiance, The 100 och The Shannara Chronicles.

Okrand, Frommer, Schreyer och Peterson är just nu inblandade som verkställande producenter för dokumentärfilmen Conlang, The Film, som kommer att utforska språkskapandets historia och nutid. Filmen regisseras av Britton Watkins, som bland annat arbetade som klingonsk språklärare för skådespelarna i Star Trek Into Darkness. Som en del i filmens marknadsföringskampanj kommer dessa fem språkskapare idag att göra en så kallad AMA-frågestund på Reddit, där vem som helst kan logga in och ställa en fråga. Frågestunden kommer att dra igång klockan 20.00 svensk tid, och kommer sannolikt att pågå i ungefär en timme.

Det talas varken klingonska, romulanska eller vulcanska i Star Trek Beyond, men med 50 nya utomjordiska arter att porträttera fick Star Trek-veteranen ändå en del jobb att göra, tillsammans med en ny talang.

När jag senast träffade Marc Okrand hade han precis varit i Vancouver, där han hade besökt Fan Expo Canada. En lite intressant grej var dock att han hade varit där samtidigt som inspelningar för Star Trek Beyond pågick strax utanför staden, och jag frågade naturligtvis om han hade någonting med filmen att göra. Okrand är dock välbevandrad när det kommer till sekretessavtal, då han har jobbat bakom kulisserna på mer än hälften av alla Star Trek-filmer som har gjorts, och han gav sitt sedvanliga svar: "Antingen så vet jag ingenting, och då har jag ingenting att berätta. Eller så vet jag någonting, men i så fall får jag inte berätta någonting."

Men när Star Trek Beyond hade premiär i förra veckan upptäckte flera tittare att hans namn fanns med i eftertexterna, där han stod antecknad som "konsult". Exakt vad han hade konsulterat om stod inte, men givet att han tidigare hade bidragit med utomjordisk dialog till The Wrath of Khan, The Search for Spock, The Final Frontier, The Undiscovered Country, Star Trek XI och Star Trek Into Darkness så var det inte så svårt att gissa.

Ett smakprov av Star Trek Beyonds nya utomjordiska arter.

Okrand hade fått i uppdrag att skapa små bitar av utomjordisk dialog, bland annat till bakgrundskaraktärer på stjärnbasen Yorktown. Det mest detaljerade språket han skapade till den här filmen var dock det som Krall talar med sina kumpaner, vilket liksom klingonska är ett agglutinerande språk, där ord modifieras av olika prefix och suffix.

Han skapade även en del dialog åt Kalara, en utomjordisk kvinna som spelas av Lydia Wilson. Tanken var ursprungligen att vi bara skulle få höra några enstaka ord av hennes främmande modersmål innan hon fick en universalöversättare som översatte allt hon sa till engelska. Ni som har Star Trek Beyond minns dock kanske att hon hade betydligt mer än så att säga, och det finns en lite intressant historia bakom detta.

För drygt ett par år sedan spelade sverigefinskan Sara Forsberg in en YouTube-video där hon låtsas tala en massa olika språk. Videon blev enormt populär (den har i dagsläget fler än 17 miljoner visningar), och en av de som fick upp ögonen för den plötsliga YouTube-stjärnan var JJ Abrams, som var i full färd med att skapa regissera Star Wars: Episode VII - The Force Awakens. Star Wars-filmerna har en lång tradition av att skapa utomjordisk dialog genom att härma redan existerande språk, så Sara Forsberg bjöds in för att skapa ett språk åt den så kallade Kanjiklubben, som i filmen visade sig ha en gås oplockad med Han Solo.

Tydligen så var JJ Abrams nöjd med hennes arbete, för han lyckades finna ett uppdrag åt henne även i Star Trek Beyond. När produktionslaget insåg att de ville ha mer utomjordisk dialog för Kalara än vad Marc Okrand hades skapat åt dem så bjöd dem in Forsberg för att fylla i luckorna. Forsberg lyssnade till en början på Okrands tidigare arbete för inspiration, men valde istället att gå sin egen väg, med ett språk som var lätt baserat på den slaviska språkfamiljen. Hon fick vara försiktig så att hennes nyskrivna dialog matchade Lydia Wilsons redan inspelade läpprörelser, men hon försökte ändå ge språket en någorlunda konsekvent struktur, så att det skulle låta som ett riktigt språk.

Kalara spelas av Lydia Wilson, men när hon talar sitt modersmål är det Sara Forsbergs röst vi hör.

Marc Okrand själv fick inte veta att hans dialog hade blivit ersatt förrän i förra veckan, då en journalist från Wall Street Journal hörde av sig till honom och frågade om hans och Forsbergs arbete. Okrand säger att Forsberg har gjort ett mycket bra jobb, och att det nya språket lades in i filmen på ett väldigt snyggt sätt.

En ledigt klädd Chekov minglar med en medlem av en av Star Trek Beyonds 50 nya utomjordiska arter. (bild via The Hollywood Reporter)

Vill du besöka Comic-Con i San Diego? Svaret hade säkert varit ja redan innan det avslöjades att det är där Star Trek Beyond kommer att ha sin världspremiär den 20 juli. Nu kan du vara med i utlottningen av två biljetter, och alla intäkter går till välgörenhet.

För snart ett år sedan höll Paramount Pictures och Bad Robot en tävling i samarbete med Omaze, där sju vinnare fick chansen att se Star Trek Beyond skapas bakom kulisserna, och en av dem fick till och med en statistroll i filmen. Nu är filmen färdiginspelad, och nu ligger fokus istället på premiären.

...och just världspremiären kan du vinna både biljett och resa till, tack vare en ny Omaze-tävling. Den här gången kan dock bara en person vinna, och priset är en flygresa, hotellvistelse och premiärbiljetter för två, samt chansen att efterfesta med skådespelarna.

Precis som förra gången så går de pengar tävlingen drar in till en välgörenhetsorganisation, och den här gången är det organisationen The Mission Continues som främjas. The Continuing Mission är en ideell organisation som har för syfte att hjälpa amerikanska krigsveteraner att återvända till civilsamhället genom att ge dem jobb inom välgörande ändamål såsom att bygga härbärgen, träna servicehundar åt skadade kamrater eller mentorera ungdomar i riskgrupper.

Tävlingen pågår fram till den 14 juli, och nordiska medborgare är tillåtna att delta. I samband med att tävlingen utlystes släppte Paramount två nya bilder från filmen, som finns att se på TrekCore.

Att Star Trek Beyond kryllar av utomjordingar, det visste vi redan, men just hur många? Flera källor uppger nu att det finns fler än 50 nya utomjordiska arter i filmen, så än så länge har vi bara sett toppen av isberget!

I Star Trek Beyond är Enterprise-besättningen mitt uppe i sitt femårsuppdrag. Ni vet, det där där de ska utforska främmande, nya världar, att upptäcka nytt liv och nya civilisationer, och att djärvt färdas dit ingen har färdats förr.

Att döma av vad vi har sett än så länge har både manusförfattarna och regissören tagit den uppdragsbeskrivningen på ett enormt allvar. I filmen färdas Enterprise med kapten Kirk och besättning till en diplomatisk utpost vid Federationens yttersta rand. Det är en planet vi aldrig har sett förr, och med ett väldigt unikt syfte: Att bjuda in representanter från Federationens nyaste medlemmar så att de kan få prova på livet som en del av den interplanetära gemenskapen.

Vi har redan sett sisådär ett halvt dussin nya utomjordiska arter, från Jaylah och Krall till den håriga snubben ovan. Det visar sig dock att vi har några dussin kvar att upptäcka:

Just det: 50 nya utomjordiska arter! För att sätta det antalet i perspektiv så innehåller Memory Alphas lista över humanoida arter innehåller totalt 253 artiklar, så detta är en tillökning som kommer att få Star Trek: The Motion Picture att se ut som en homo sapiens-klubb.

Deltaner, veganer och saurier, ohoj! Star Trek: The Motion Picture slog ett rekord i utomjordisk mångfald som få har kunnat mäta sig med.

För att ge liv åt detta galaktiska potpurri har de kallat in specialeffekts- och sminkkonstnären Joel Harlow, som vann en Oscar för sitt arbete för Star Trek XI. I en artikel på Slashfilm.com berättar kan man läsa att vissa av dessa utomjordiska raser är humanoida, medan andra går bortom den mallen. För att åstadkomma detta har de använt en kombination av vanligt smink och proteser, kombinerat med dockor, aniatronik och digital augmentering.

Joel uppger att han är mest stolt över en art som utgår från människokroppen, men vrider och vänder på den tills den ser ut som någonting helt annat. Den här varelsen kommer att gestaltas av en människa, men förklädd på ett sådant sätt att det kommer att vara svårt för tittarna att förstå hur det är möjligt.

Idris Elba var redan vältränad, men sminkarbetet gjorde honom lite mer ... krallig.

Idris Elba har uppgett att han behövde gå upp klockan fyra varje morgon för att hinna med 2-3 timmar i sminkstolen innan han var redo att spela Krall, men enligt Zoe Saldana fanns det många som tog betydligt längre tid att göra i ordning:

"Det fanns jättemånga som behövde vara på plats redan 3.30 på morgonen... och åtminstone en som behövde vara där redan 1.30. Det var riktigt brutalt för den personen och alla som gjorde själva arbetet. Så det är fantastiskt; det är alltid kul att se vilka möjligheter varje avdelning har att visa upp sitt arbete."

Det ska bli intressant att se vad den här mångfalden innebär för Uhura, som utöver att vara besättningens kommunikationschef också har en unik språkbegåvning. Ett språk som hon inte lär ha användning av den här gången är klingonska, för Slashfilm.com bekräftar ytterligare en sak som vi redan visste: Det blir inga klingoner i Star Trek Beyond.

Klicka här för att läsa hela Slashfilm.com-artikeln, som bland annat beskriver Jaylahs sminkning, filmens filosofiska frågeställningar och vad våra hjältar sysslar med när de inte har fullt upp med att rädda galaxen.

Rom lagar Nogs inbyggda översättare i DS9-avsnittet Little Green Men. Den här bilden kan bli verklighet inom några år, om utvecklaren Waverly Labs får bestämma.

• Cosplay är för alla! Oavsett kön, hudfärg, längd, vikt, eller funktionsvariationer ska alla kunna klä ut sig och prova på livet som superhjälte, utomjording eller disneyprinsessa. Nu har en man i från Inverness i Skottland modifierat sin benprotes, så att han kan ha på sig klackskor till sin stjärnflotteuniform.
• ...och Inverness är även namnet på ett stjärnsytem som invaderas av klingonerna i fanfilmen Prelude to Axanar. Axanar-fallet fortsätter att figurerar tydligt i nyhetsrubrikerna, och då inte minst det klingonska språket:
  • Språket skapare Marc Okrand talade nyligen med BBC World Service, i vad som sägs vara BBC:s första intervju genomför på klingonska.
  • Våra finskspråkiga läsare kan även höra Okrand tala i Yle Areena, där han pratar om språket och säger att vem som helst får använda det ... så vitt han vet. Det finns även en tillhörande artikel på Yle Uutiset.
  • Xenolingvisten (tillika STDB-prisvinnaren) Yens Wahlgren har skrivit en artikel i Sydsvenskan om rättstvisten.
  • Undertecknad redaktör pratade även om språket i P3 Nyheter i fredags. Intervjun börjar ca. 37 minuter in i programmet.
  • Har du själv åsikter om Axanar-fallet, eller om vår rapportering om det? Hojta då till på vårt forum!
• På tal om språk så har teknikföretaget Waverly Labs utvecklat en speciell hörlur som översätter främmande språk direkt i örat, vilket har fått många att tänka på Star Treks universalöversättare. Än så länge kan den tyvärr inte översätta utomjordiska språk, men väl engelska, franska, spanska och italienska.

Våra hjältar har upptäckt ett meddelande från en svunnen tid, men för att begripa det måste de lära sig utdött språk och reparera en mystisk maskin. Det låter som ett avsnitt av Star Trek, men detta är precis vad DriveSavers behövde göra för att låsa upp en skattkista full med Star Trek-historia.

Minns du disketter? Det är lätt att tro att Dropbox och USB-minnen har funnits lika länge som hjulet, men på 80- och 90-talet fick de flesta nöja sig med dessa bökiga fyrkanter som rymde mindre än en megabyte styck. Jag minns själv hur jag fantiserade om att samla världens kunskap på 3½-tummare och bevara dem åt framtida generationer eller utomjordiska arkeologer.

Så kanske är det inte så konstigt att Gene Roddenberrys dödsbo innehöll fler än 200 disketter, fast i hans fall var det 5¼-tummare med okänt innehåll. Nu kanske min liknelse med utdöda språk och mystiska maskiner låter lite överdriven, för så konsigt är det väl inte med disketter, men då ska man veta att Roddenberrys dator var något egendomlig: Det var en skräddarsydd dator med ett skräddarsytt operativsystem och skräddarsydda texthanteringsprogram, så även fast disketterna var lätta att läsa av så kunde ingen förstå vad de innehöll.

Roddenberry Entertainment lämnade över disketterna och en trasig gammal dator till företaget DiskSavers, som specialiserar sig på dataåterhämtning. Det tog dem mer än tre månader att analysera delarna och utveckla mjukvara som kunda tyda dokumenten, och sedan närmare ett år att faktiskt läsa av alla disketter.

Mike Cobb och Jim Wilhelmsen från DriveSavers tillsammans med en av Roddenberrys gamla datorer. (via PCWorld)

Så vad innehåller Roddenberrys gamla skattkista? "Dokument," svarar ingenjörschefen Mike Cobb. "Massvis med dokument." Just vad dokumenten handlar om avslöjar han inte, men det är inte otänkbart att en del av materialet skulle kunna offentliggöras som en del av The 366 Project, som redan är i full gång.

Väntan är över! Efter ett år av tisseltasslande har detaljer äntligen börjat sippra ut, med namn på platser och karaktärer, och bit för bit klarnar bilden av nästa års stora stjärnvandring.

SPOILER-varning: Låg

Den första trailern för Star Trek Beyond blev något utav en miss; kritiken har rasat över sociala medier, och på YouTube har nästan 30% av alla som röstat gett trailern tummen ned (att jämföra med ca. 4% för Mission Impossible: Rogue Nation och 3% för Star Wars: Episod VII). Justin Lin har tagit till sig av kritiken, och Simon Pegg har själv sagt att han inte var vidare förtjust i trailern, eftersom den enligt honom var något för actioninriktad och inte visade upp filmens verkliga styrkor.

Dock har båda utlovat att filmen kommer att ha en seriös handling som är trogen seriens ledord. Besättningen ombord stjärnskeppet Enterprise kommer att färdas djärvt dit ingen färdats förr, och bemöta nytt liv och nya civilisationer. Faktum är att Star Trek Beyond kommer att ha fem gånger så många nya utomjordiska arter som de senaste två filmerna tillsammans, och i just det avseendet kan man nog hävda att trailern levererar.

Star Trek Beyond kryllar av utomjordingar, men inga klingoner.

En av de karaktärer som har fångat mest uppmärksamhet är Sofia Boutellas karaktär, som verkar vara på Enterprise-besättningens sida (och tur är väl det för den som inte tycker om att bli sparkad i ansiktet). Nu vet vi att hennes namn är Jaylah, men i övrigt är hon ett mysterium.

Av trailern att döma så kommer den nya filmens handling att utspela sig på en eller flera planeter, till skillnad från de senaste två filmerna där våra hjältar framförallt höll sig ombord sitt ikoniska stjärnskepp. En av de platser de besöker är en bas kallad Yorktown, som är en diplomatisk utpost som ligger på yttersta randen av Federationens territorium. Enligt manusförfattaren Simon Pegg är detta en plats dit representanter från Federationens nyaste medlemmar kan färdas för att interagera med varandra och personligen uppleva den gemenskap som deras medlemskap innebär.

Detta anknyter sannolikt till ett tidigare yttrande från Justin Lin, om uppger att den nya filmen kommer att utforska Kirks hängivenhet till Federationens ideal. Simon Pegg tillägger att 50-årsjubileumet var ett bra tillfälle att verkligen se över Gene Roddenberrys vision av Federationen och våga ställa svåra frågor om hur mycket inkludering är värt och vad fortsatt expansion kostar.

Däremot får våra hjältar inte lyxen av att begrunda dessa frågor sittandes kring ett mötesbord. Vid något tillfälle delas besättningen upp i grupper, var och en med sitt eget uppdrag som de kämpar desperat för att lösa ... i ett universum vars historia ej har skrivits än, och där vem som helst kan stryka med.

Den klassiska treenigheten är tillbaka, om än en man (eller två) kort.

"Star Trek måste utvecklas för att kunna leva vidare på dagens marknad," enligt Simon Pegg. "En film gjord i samma anda som originalserien kan inte göras idag, eller i alla fall inte gå med vinst. Publiken vill se storslagna händelser när de går på bio. De vill ha mer konkret handling med mycket action. Så vi har varit tvungna att ingjuta Star Trek med de aspekterna."

Samtidigt är detta en hyllning till Star Trek och en eloge till dess tidlöshet.

"Den första filmen etablerade karaktärerna," förklarar Chris Pine. "Den andra filmen handlade om att styra handlingen i en mörkare riktning, i stil med The Dark Knight och andra filmer som var inne då. För oss handlar Star Trek Beyond om att återetablera - särskilt nu när vi står inför 50-årsjubiléet - vad det är som gör Star Trek unikt."

Jag mötte Yens Wahlgren utanför bokförlaget Volantes kontor på Stora Nygatan i Gamla Stan. Det var första gången vi träffades "IRL", men som klingonister kände vi till varandra sedan flera år tillbaka. Yens är Sveriges kanske mest kända klingonskvetare, men till skillnad från mig och många andra är det inte själva språket han är expert på, utan snarare de som talar det. Yens har kallats "stjärnornas fil.kand.", då han valde att skriva sin C-uppsats i sociologi om klingonska som lingvistiskt kapital.

Nu följer han upp detta med en bok, Liftarens parlör till galaxen, där han beskriver "101 språk som egentligen inte finns", med fokus på hur de används i fantastik, science-fiction och andra fiktiva sammanhang.

Hur kom det sig att du fick upp intresset för just konstgjorda språk?

Jag har funderat lite på det, och det började nog med smurfarnas språk. Jag och mina kompisar brukade prata på smurfiska med varandra, och det gick bra; vi kunde liksom förstå varandra, på något sätt. Men det var också ungefär i den åldern som jag började inse att jag inte var så bra på att lära mig språk, för tjejerna i klassen kunde tala rövarspråket med varandra, och det är någonting som jag aldrig har kunnat förstå mig på.

Sedan började jag läsa Tarzan-serier, där de ibland använder ord på ett påhittat språk som heter mangani. Och man kunde se att det fanns ett system bakom det, för det var vissa ord och begrepp - som exempelvis "Kreegah bundolo" - som återkom i flera tidningar, så det gick att lära sig en del.

Sedan när jag var lite äldre så läste jag Tolkiens verk, och spelade också en del rollspel som tog inspiration av hans värld, och jag brukade bryta ner alviska namn och använda beståndsdelarna för att skapa nya namn åt mina rollfigurer.

Med åren såg jag fiktiva språk på fler och fler ställen, och när man tittade noggrannare på dem så var det vissa som mest verkade vara nonsens, och andra där man kunde se att någon hade tänkt till lite.

Så, från smurfiska, via Tarzan och Tolkien ... hur kom det sig att du fördjupade dig extra mycket i just klingonska?

Ja, jag såg en del på Star Trek på 70-talet när det gick på TV i Sverige, men jag såg mig aldrig riktigt som trekker, även om andra nog gjorde det.

Sedan när jag pluggade på universitetet så var det en som frågade mig om det var sant att man höll på att översätta Bibeln till klingonska, och jag sa "Nej, det kan jag inte tänka mig. Det kan inte finnas nog med material för att göra det." Men så gjorde jag lite efterforskningar på egen hand, och då upptäckte jag att det fanns ett Klingon Language Institute och flera personer som talar språket så gott som flytande.

...och det var så studiecirkeln föddes?

Ja, det var på Folkuniversitetet i Lund som vi var kanske 7-8 personer som följde KLI:s korrespondenskurs tillsammans, och även om vi var ganska få så fick det rätt stor spridning, för universitetsanställda brukade ta upp det här när de var på konferenser och dylikt och tyckte det var väldigt kul att prata om. Bland annat så var det ett nyhetsinslag där en projektledare sa någonting i stil med att "Vi på Folkuniversitetet är stolta att kunna erbjuda allt från döda språk till språk som nästan inte fötts än."

Sedan var det inte alla som tyckte det här var en bra grej, och det var bland annat ett bildningsförbund som tyckte att det här var så dumt att de anmälde Folkuniversitetet till Statens Bildningsråd, och det var en massa bråk. Så, när vi se'n ville göra en andra omgång med studiecirkeln så var ledningen mycket positivt inställd, men tyckte att vi kanske kunde försöka hålla kursen under ett annat namn som lät lite mer seriöst.

Så hur reagerade de då på Lunds Universitet när du berättade att du ville skriva din C-uppsats om klingonska?

Det var faktiskt ett ganska bra mottagande; de hade ett väldigt öppet sinne om det hela. Frågan var snarare om jag kunde göra sociologi av det hela; de tyckte det lät som om jag ville gå över till lingvistik. Jag sa att, ja, sociolingvistik, kanske, men de var väldigt noggranna med att det skulle vara just sociologi.

Så arbetet handlade mer om den språkgemenskap som hade växt fram, och hur man såg på språkets utveckling. Jag hade ju en egen bild av språket som jag tyckte var väldigt intressant, men jag ville höra direkt från de som verkligen behärskar språket.

Så jag intervjuade då Marc Okrand [som skapade språket] och Lawrence M. Schoen [som grunade the Klingon Language Institute], och sedan 17 andra som på den tiden var de främsta talarna.

Och nu så kommer det alltså en bok där du pratar bland annat om klingonska, men också om 100 andra konstgjorda språk som används på ett eller annat sätt. Hur kom detta sig?

Jag har jobbat som journalist i många år, först som redaktör för Lundagård, vår studentkårstidning, och sedan för ett antal andra tidsskrifter, och med tiden har jag byggt upp en avsevärd mängd med artiklar och essäer om just konstgjorda språk.

Så kom det sig att när jag satt och kollade igenom allt så såg jag att nästan av sig själv så hade det börjat bli nog med material för att skriva en hel bok, och jag undrade om det kanske kunde finnas någon som ville läsa den. Så jag vände mig till Volante, mitt bokförlag, och de blev väldigt entusiastiska.

Du har alltså hållit på med det här i ett ganska bra tag. Fanns det någonting som överraskade dig när du arbetade med den här boken?

Ja, en sak som jag behövde läsa på om för att skriva den här boken var de konstgjorda språkens historia, som jag inte riktigt hade fördjupat mig i tidigare, och jag blev överraskad över just hur länge författare har använt det här greppet i olika former. Ett av de tidigaste exemplen som jag tar upp i boken är Aristofanes, som levde omkring 400 år före kristus och ibland kallas komikens fader. Han brukade göra narr av andra nationaliteter, och bland annat så brukade perserna i hans pjäser tala en form av låtsaspersiska, som de gamla grekerna säkert tyckte var jättelustigt, även om det kanske går lite över våra huvuden idag.

Om vi tittar på Star Trek som exempel så vet vi ju klingonska går faktiskt att lära sig, men finns det andra språk att finna där?

Ja, utöver klingonska så tar jag upp vulcanska, som jag tycker är oerhört fascinerande, men på ett annat sätt än klingonska eftersom det har växt fram genom en mer yvig process. Klingonska fick vi paketerat med en officiell grammatik och ordbok. Med vulcanska däremot så fanns det först en del vulcanska ord i TV-serien, och sedan fanns det dialog från The Motion Picture som James Doohan hade skrivit, och sedan fanns det annan vulcansk dialog som Marc Okrand hade skrivit, och vulcanska användes i böcker och serietidningar, allt utan någon förutbestämd struktur.

Så den vulcanska som finns idag är resultatet av ett faninitiativ, där entusiaster såsom Mark Gardner samlade de här olika pusselbitarna och listade ut hur språket skulle kunna fungera. Så nu är ju vulcanska ett stort språk med grammatik och vokabulär, och även ett skriftspråk som är mycket mer intrikat än pIqaD-alfabetet som klingonister använder.

Sedan tar jag också upp tamariska, som också är intressant på ett helt eget sätt, för där funkar ju inte universalöversättaren. Den klarar inte av deras metaforer: "Darmok och Jalad vid Tanagra. Temba, med öppna armar."

Så jag utvecklar lite kring hur detta kan komma sig. Är deras språk verkligen så annorlunda, eller borde en teknik som universalöversättaren kunna hantera det? Verkliga språk innehåller redan många uttryck som inte ska tolkas bokstavligen, så tamariskan kanske inte är så konstig. Man kan fråga sig hur en tamarier som har växt upp med det här språket tolkar en mening som "Floden Temarc, på vintern". Tolkar de verkligen detta ordagrant först och sedan metaforiskt, eller är det precis som att säga "Håll tyst!" på svenska?

Så klingonska, vulcanska och tamariska är de språk som jag tar upp i boken. Sedan finns det ju enstaka utomjordiska fraser, på ferengiska bland annat, men inget som är riktigt lika intressant.

...och sedan har jag aldrig riktigt tyckt om ferengerna heller.

Ett utdrag ur den vulkanska skriftkonst som har utvecklats av fans. Mer information går att finna på korsaya.org

Så nu har du bloggat för Volante i lite drygt ett år och din bok kom ut för ett par veckor sedan. Känner du att det räcker så, eller har du något nytt projekt på gång?

Nja, inget nytt projekt direkt. Än så länge är det fortfarande så nytt det här med boken, och jag tycker mest det är spännande att se folks reaktioner; från de som tycker det är larvigt till de som lusläser och kommer med detaljfrågor.

Något som vore intressant att göra är att skriva en uppföljning på min C-uppsats, för att se hur språkets landskap har ändrats sedan dess. Den färdigställdes ju 2004, och det har hänt så enormt mycket sedan dess, med sociala medier och även den tyska klingonistgemenskapen som verkligen har blommat upp på senare år. Samtidigt så har det inte funnits någon ny TV-serie på många år och bara ett par filmer, så språket har fått stå på egna fötter på ett sätt som det aldrig gjort förr.

Vill du veta mer? Liftarens parlör till galaxen finns på SF-Bokhandeln och Bokus, och även som e-bok.

I Liftarens parlör till galaxen berättas historierna bakom 101 konstgjorda språk som finns inom populärkulturen. Författare är svenske klingonisten Yens Wahlgren. Boken släpps i slutet av november, skriver HD.se.

– Hängivenheten fascinerar mig. Att man lägger så mycket tid och vikt på att göra något som bara ska vara en mening. Jag gillar nörderiet som är inne i dagens samhälle, säger Yens Wahlgen.

Bland språken som boken behandlar finns bland annat klingonskan och språken i Stjärnornas Krig. Själv är dock Wahlgren ingen hejare på språken han skriver om.

- För att vara så intresserad är jag ganska dålig på språken, men jag brukar säga att jag talar köksklingonska, säger Yens Wahlgren.

I nedanstående klipp från Aktuellt på 90-talet ses Wahlgren studera klingonska.

SVT Kunskapskanalen visar, med start onsdagen den 28 oktober, dokumentärserien Science fiction genom tiderna som kommer att handla om Star Trek, Star Wars, Aliens och många andra SF-element. Vi i redaktionen har inte serien själva, men om man kan bedöma utifrån trailern så verkar den bli riktigt bra. Klicka på länken nedan för att se trailern.

Star Trek: Captain Pike är namnet på den senaste fanproduktionen som samlar in pengar. De ämnar att först göra ett 45-minuters pilotavsnitt för att sedan göra en långfilm med namnet Encounter at Rigel.

Projektet ska visa flera kända stjärnflotteofficerare i början av deras karriärer och svara på många frågor om vad som hände innan originalserien. När det gäller just kommendör Pike vill de besvara följande frågor:

1. Vad hände på Pikes första uppdrag med hans kvinnliga försteofficer och hans vetenskapsofficer, Mr Spock?
2. Hamnade Pike någonsin i strid?
3. Vilka utomjordiska arter mötte han innan någon annan stjärnflottekapten? Vi vet att Pikes far är amiral Josh Pike, men vi fick aldrig veta mer om amiralen och det skepp han hade befäl på.

Till detta har rekryterat en ganska imponerande lista proffsskådespelare med bland andra Robert Picardo (doktorn i Voyager), Chase Masterson (Leeta i DS9) och Linda Park (Hoshi Sato i Enterprise).

Deras Kickstarter hittas här. Hittills har de samlat in 13 214 dollar. Deras mål är 112 000 dollar, vilket det nog kan finnas hopp att uppnå på de 24 dagar de har kvar. På sidan finns också en introduktionsvideo till projektet där Ray Wise (Twin Peaks, Reaper, TNG, VOY), som ska spela amiral Josh Pike, berättar mer.

Mycket har sagts om Star Trek: Enterprise; serien tävlar med Star Trek: The Animated Series om att vara den minst populära Star Trek-serien, men den har ändå sina anhängare, och väldigt många upplever att serien tråkigt nog lades ner precis när den kommit in i sitt esse.

En som verkligen gillar Enterprise är den amerikanske filmskaparen Tommy Kraft. Nyligen gick Kraft igenom en personlig kris då han var tvungen att se över sin världsbild, och han känner en djup samhörighet med kapten Archer, vars jordiska världsbild ständigt sattes på prov av utomjordiska kulturer och okända vetenskapliga fenomen. "Seriens och huvudkaraktärens budskap inspirerade mig till att göra en hel del förändingrar," säger han till nyhetssidan MLive.com.

I Star Trek: Horizon får vi möta kapten Hawke och hans besättning ombord stjärnskeppet Discovery (NX-04), i en tid då vår del av galaxen slits mellan krig och fred. Å ena sidan har den nyligen grundade Koalitionen av Planeter skapat förutsättningar för fred som få vågat att drömma om, men samarbetet är inte helt oproblematiskt, och det kompliceras vidare av det ökande hotet från det Romulanska Stjärnimperiet.

Kraft är en mycket skicklig 3D-modellerare, och merparten av filmen kommer att filmas med hjälp av greenscreen snarare än på kulisser, vilket skär ner på kostnaderna rejält. Dock planerar han att dra igång en smärre Kickstarter-kampanj för att täcka bland annat lagringen av alla produktionsfiler och renderingen av några av de mer komplicerade scenerna.

Planen var ursprungligen att dra igång kampanjen idag, och att i samband med detta också släppa de första fem minuterna av filmen, men efter en del komplikationer med Amazon Payments har man bestämt sig för att skjuta upp det i några dagar. Tills vidare kan man följa projektet via deras hemsida och även på Facebook.

Uppdatering 2014-04-19: Kickstarter-kampanjen har kommit igång, och än så länge ser det väldigt ljust ut för projektet. Enligt en kommentar på projektets Facebook-sida kommer de första fem minuterna av filmen antagligen att släppas inom en veckas tid.

I helgen hade Klingonska Språkinstitutet sitt tjugonde årliga stormöte, eller qep'a' cha'maHDIch, men det är inte alla som har bemästrat krigarnas språk.

I flera år har Netflix-användare klagat över att det inte finns undertexter till den utomjordiska filmen i flera av Star Trek-filmerna, bland annat Star Trek III: The Search for Spock, där en avsevärd andel av dialogen är på antingen klingonska eller vulcanska.

Nu ska det dock bli ändring på det: Imorse meddelade amerikanska Netflix via Twitter att de kommer att ta bort Star Trek III från sitt bibliotek under en veckas tid för att lägga in fullständiga undertexter.

Amerikanska trekkies har god anledning att använda Netflix: Här i Sverige får Netflix-användare endast tillgång till originalserien och tre av filmerna (First Contact, Insurrection och Nemesis), medan våra fränder i väst får tillgång till alla fem av de oanimerade serierna. På Facebook finns det till och med en grupp med fler än 12 000 medlemmar som hoppas att Netflix ska återuppliva Star Trek: Enterprise, på samma sätt som de har återupplivat den tidigare nedlagda serien Arrested Development.

Visst känns det lite underligt att vi har fått höra Zoe Saldana - allas vår Nyota Uhura - tala Avatar-språket Na'vi, men inte några Star Trek-språk? Ingen vulcanska, ingen romulanska, ingen klingonska...

Nu lovar skådespelerskan i alla fall att det ska bli ändring på det! Avslöjandet gjordes på ett pressevent i Berlin, och kan ses här (ungefär 23 minuter in i klippet).