Jupiter är den största planeten i solsystemet, en riktig gasjätte. Dess bana går en bra bit utanför Mars bana, och är fem gånger längre bort från Solen än Jorden. Den mest framträdande bildningen på ytan är en stor röd fläck. Fläcken har observerats sedan 1600-talet och är en enorm ihållande virvelstorm, tre gånger så stor som Jorden.

Vid årsskiftet 2000/2001 flög NASAs obemannade rymdfarkost Cassini förbi Jupiter på sin väg mot Saturnus, och levererade bilder av hög kvalitet. Några år senare (2003) gick den obemannade farkosten Galileo in i omloppsbana runt Jupiter och sände ner en sond mot ytan. Sonden gav ovärderliga data om atmosfärens sammansättning.

Mellan Jupiter och Mars finns ett asteroibälte, några av de största antas ha haft mindre forsknings/spaningsstationer i Stjärnflottans regi, som t.ex. Ceres och Pallas.

Månen Ganymedes hade förmodligen en gruvstation i regi av Jupiters Gruv AB (Eng: Jupiter Mining Corporation), som bl.a. hade kontor på promenaden på Deep Space 9. Ganymedes är den största av Jupiters månar, och är rik på is (ytan), kisel (manteln), samt järn och svavel (kärnan).

Under 2020-talet fortsatte utforskningen av Jupiters atmosfär med tre sonder som djupdök in i den röda fläcken.

År 2063 var det vulcanska rymdskeppet T'Plana-Haths uppdrag att studera Jupiters gravitationella växelverkan med Solen, då det uppsnappade warpsignaturen från Zefram Cochranes skepp Phoenix. T'Plana-Hath omdirigerades för att undersöka händelsen. (First Contact)

Någon gång mellan 2100 och 2150 byggdes en rymdstation som gick i omloppsbana runt Jupiter. Rymdstationen med namnet Jupiter Station, användes för reparation av rymdskepp och för vetenskaplig forskning. (Silent Enemy)

Senare konstruerades även utposten Jupiter Outpost 92, som placerades i närheten av Jupiter. Utposten var först med att rapportera visuell kontakt med den Borgkub som 2367 tog sig in i solsystemet efter att ha gått ur warp. (The Best of Both Worlds, del II)