Vilken avdelning:

Sortera efter:

Hjälp: Avancerad sökning

Nebulosaklasser

Klass 1


År 2374 träffade USS Voyager på en klass 1-nebulosa i deltakvadranten som innehöll stora mängder protomateria. En skyttel sändes till nebulosan för att samla in ett prov, under vilket dock Neelix blev dödligt skadad. Han återupplivades senare med hjälp av Seven of Nines borgnanosonder, men drabbades av psykiska problem. Han försökte transportera sig själv till nebulosan men stoppades av besättningen på bryggan.

 

 

 

Klass 2


År 2376 övervägde försteofficer Burke att ta skeppet USS Equinox in i en klass 2-nebulosa för att undkomma det förföljande USS Voyager. Materian inuti nebulosan störde Federationsskeppens sensormatriser.

 

 

 

Klass 3


År 2375 upptäckte varronen Derran Tal en klass 3-nebulosa från varronernas gigantiska generationsskepp. Harry Kim tog henne i hemlighet till nebulosan i en av USS Voyagers rymdskyttlar. De hittade en subrymdsvakuol nära nebulosans centrum som fungerade som ett gravitationellt ankare för den omgivande gasen.

 

 

 

Klass 9


Gasen i en klass 9-nebulosa vilseledde skeppens sensorer och fick dem att visa felaktiga värden.

 

I en alternativ tidslinje tog USS Voyager sin tillflykt till en klass 9-nebulosa för att kunna utföra reparationer på skeppet. En felfunktion i ventilationssystemet fick emellertid frätande gas att ta sig in i skeppet. Kommendör Kathryn Janeway bestämde sig därför för att lämna nebulosan, ta sig ut i öppen rymd och leta rätt på allierade som kunde hjälpa till att slå ut det tidsvapenskepp som var under befäl av krenimen Annorax.

 

 

 

Klass 11


Klass 11-nebulosan innehöll huvudsakligen syre och argon, med spår av theta-xenon, fluor och sirillium. Klass 17-nebulosan påminde ytligt om en klass 11-nebulosa.

 

Azurnebulosan, vid gränsen mellan Federationen och Klingonimperiet, var en klass 11-nebulosa.

 

 

 

Klass 17


En klass 17-nebulosa innehöll väte och helium.

 

År 2373 träffade USS Voyager på en klass 17-nebulosa i deltakvadranten som innehöll 7000 ppm sirillium. Den liknade i viss mån en klass 11-nebulosa vad gäller sammansättning.

 

 

 

Klass J


USS Voyager tog sig in i en klass J-nebulosa 2376 för att samla in deuterium, men plockade av misstag upp en elektromagnetisk livsform. Livsformen skickades senare tillbaka till en liknande nebulosa.

 

 

En klass J-nebulosa som innehöll joniserad gas kunde förhindra en explosion av warpkärnan. Den tunga skytteln Delta Flyer skjöt in sin saboterade warpkärna i en sådan nebulosa under antariernas transinterstellära rally 2377 för att skydda dom som deltog i rallyt.

 

 

 

Klass K


USS Voyager planerade att frångå sin inlagda kurs för att undersöka en klass K-nebulosa 2376, även om den ansågs som en mindre betydelsefull nebulosa. Planen övergavs dock när de kom i kontakt med främlingen Tash som kunde hjälpa skeppet att ta sig hem snabbare.

 

 

 

Klass T


Klass T-nebulosan var en typ av liten nebulosa, vanligen runt tusen kilometer i diameter, och bestående av väte, helium och argon.

 

USS Voyager passerade en klass T-nebulosa 2376, där ett attackskepp från den interstellära nationen Hierarki var dolt inuti nebulosan.

 

En klass T-nebulosa fanns ca. tre ljusår från den tätbefolkade planeten Dinaal.

 

 

 

Klass Mutara


År 2374 tog sig USS Voyager genom en radioaktiv Mutara klass-nebulosa. Nebulosan avgav subnukleonisk strålning som kraftigt påverkade människornas hud. Nebulosan var omkring 110 ljusår lång och skulle ta en månad att ta sig igenom. Voyagers besättning (förutom Doktorn och Seven of Nine) placerades i stasiskapslar under genomfarten. Under resan drabbades skeppet av flera problem på grund av strålningen, bl.a. slumpmässiga problem med gelpackarna och datorfel.

 

 

 

 

 

 

 

 

 


(Huvudsaklig informationskälla: Memory Alpha)
Laddar... Laddar...
Facebook Twitter