Vilken avdelning:

Sortera efter:

Hjälp: Avancerad sökning

Klassifikation av rymdstationer

  1. Klassifikation av rymdstationer

    En rymdstation är en konstgjord satellit som normalt kretsar kring en himlakropp. Men det fanns exempel på stationer som även svävade fritt i rymden. Rymdstationerna användes av Federationen, cardassierna, m.fl. arter. I allmänhet var de permanent bemannade eller i vissa fall temporärt bemannade eller helt obemannade. Beroende på vad de användes till gavs de olika klassifikationer. Ofta hängde stationens storlek ihop med användningen. Inom Federationen var t.ex. relästationerna de minsta konstruktionerna (navigationsfyrar räknas inte som stationer) och de orbitala rymdhamnarna de största (som den väldiga Spacedock 74).

     

    Orbitala konstruktioner före Federationen

     

    Obemannade eller temporärt bemannade stationer

     

    Dockor

     

    Utposter

     

    Vetenskapliga orbitala installationer

     

    Handelsstationer

     

    Stjärnbaser

     

    Djuprymdstationer

     

    Varvkomplex

     

    Orbitala rymdhamnar

     

    Gigantiska rymdstationer (ej Federationen) Rymdstäder

     

     

     

    Rymdsfärer

     

    Rymdnätverk

     

     

  2. Översikt (bild)
  3. Verkliga planerade projekt inför framtiden (supplement)
 

[Index]Sid 1

 

 

1. Klassifikation av rymdstationerOrbitala konstruktioner före Federationen Rymdstationer (eng: space stations)

 

Mir

 

Mir var en bemannad rymdstation som konstruerades och skjöts upp under 1980-talet av det tidigare Sovjetunionen för att kretsa kring jorden.

 

Mir var människans första rymdstation som var permanent bemannad. Den hade en modulär uppbyggnad med modulerna avsedda för olika typer av forskningsuppdrag. Stationen besöktes av astronauter från flera olika länder, så t.ex. dockade den amerikanska rymdfärjan elva gånger med Mir.

 

Rymdstationen snurrade runt jorden i tio år innan den avsiktligt skickades ner i atmosfären och brann upp den 23 mars 2001.

 

Mir

 

Internationella rymdstationen (ISS)

 

ISS (eng: International Space Station) är jordens första verkligt internationella samarbetsprojekt i rymden. Rymdstationen har besökts av amerikanska rymdfärjor, de ryska Soyus och Progress skeppen, och av ESAs ATV (eng: Automated Transfer Vehicle). Bland samarbetspartnerna kan nämnas, USA (NASA), Ryssland (RKA), Japan (JAXA), Kanada (CSA), Europeiska Unionen (ESA) och Brasilien (AEB). Kina förväntas också så småningom ansluta till projektet.

 

För oss svenskar var det förstås en stor händelse när Christer Fuglesang besökte stationen 2007 (Han förväntas även göra ett besök under 2009).

 

ISS

 

Subrymdsförstärkare (eng: subspace amplifiers)

 

Echo One 

Vid kommunikation över interstellära avstånd var det nödvändigt med subrymdskommunikation för att fördröjningen på den avsända signalen inte skulle bli ohållbart stor. Jorden utvecklade tekniken under 2100-talet och 2151 placerades den första subrymdsförstärkaren Echo One ut av Enterprise NX-01. Echo One följdes åtminstone av ytterligare två stationer i samma serie.

 

Echo One

 

Forskningsstationer (eng: research stations)

 

 

Yosemite 3

 

 

Yosemite 3 var en civil forskningsstation som kretsade kring jorden under mitten av 2150-talet. Bemanningen bestod av 30 - 40 civilister. Stationen förstördes vid en attack av ett xindiskt rymdskepp under 2154.

 

Yosemite 3

 

Dockor (eng: docks)

 

 

Warp 5 komplexets docka

 

 

Warp 5 komplexets docka (eng: Warp Five Complex dock) var en orbital installation som kretsade kring jorden under 2100-talet. Här byggdes det första skeppet i NX-serien, Enterprise NX-01.

 

 

Dockan hörde ihop med Warp 5 komplexet på jorden (som uppfördes 2119) där bl.a. Zefram Cochrane och Henry Archer arbetade med att skapa warp-5 motorn.

 

Warp 5 komplexets docka

 

NX torrdocka

 

 

NX torrdocka (eng: NX drydock) liknade Warp 5 komplexets docka men var något mindre. Bl.a så konstruerades rymdskeppet Columbia NX-02 i dockan. Förmodligen fanns det flera torrdockor av samma typ som kretsade runt jorden.

 

NX torrdocka

 

[Index]

Sid 2

 

Obemannade eller temporärt bemannade stationerSubrymds relästationer (eng: subspace relay stations

En typisk relästation var konstruerad för att ta emot och sända tusentals subrymdsmeddelanden över Federationens och Stjärnflottans kanaler. Den användes även ofta för att förmedla information från sensorstationer.

 

Relästationen hade en fusionsreaktor som i medeltal levererade ungefär fyra gigawatt, antenner, en mottagarmodul, en solpanel och en kontrollcentral. Ifall bemanning skulle behövas fanns det en bostadsmodul där underhållspersonal och specialister kunde arbeta och övernatta.

 

 

Från 2200-talet ingick relästationerna i ett större nätverk för att kunna nå ut till mottagare överallt inom Federationens gränser.

 

 

Stationerna var under stjärnflottans jurisdiktion och var helautomatiserade.

 

Relästation 47

 

Kommunikationsnätverk (eng: communications arrays)

 

Kommunikationsnätverk var antingen en station med ett eget nätverk av sändande och mottagande antenner, eller ett nätverk av stationer med sändarmottagare. Stationerna kunde innehålla subrymdsförstärkare och stå i förbindelse med sensorstationer.

 

Kommunikationsnätverken var vitala för den interstellära trafiken och hade enorm vetenskaplig och militär betydelse.

 

Epsilon IX (Nätverksstation)

 

Sensorstationer (eng: sensor stations)

 

Sensor- eller övervakningsstationerna (eng: observatories) var stationer som avlyssnade eller övervakade områden i rymden eller himlakroppar. De kunde användas av militären, underrättelsetjänster eller i vetenskaplig tjänst.

Amargosaobservatoriet

 

Runt stjärnan Amargosa i betakvadranten kretsade en liten vetenskaplig station i Federationens regi under 2300-talet. Stationen var bemannad med 19 man. Under 2371 verkade en el-auriansk forskare på stationen, doktor Tolian Soran.

 

Andra noterbara observatorier:

 

  • Argus Array (subrymdsteleskop)

Amargosaobservatoriet

 

[Index]Sid 3

 

 

 

 

DockorTorrdockor (eng: drydocks

Torrdockorna var relativt stora installationer som kretsade runt större himlakroppar, ofta i anslutning till stationer eller baser på marken. De användes för att konstruera och reparera rymdskepp. Federationens torrdockor fanns huvudsakligen i två utföranden, som öppna halliknande ramverk i metall (t.ex. torrdockorna vid Utopia Planitia Fleetyards), eller som spindellika konstruktioner med en kommandomodul överst och flera griparmar under (t.ex. Earth Station McKinley).

 

Torrdocka ovanför jorden (Sovereign)

McKinley Station ovanför jorden (Galaxy)

 

Varv (eng: shipyards)

 

Varven var omkretsande installationer där rymdskepp konstruerades, reparerades, underhölls, ombestyckades eller tillfördes ny utrustning. Till varven hörde ofta flera torrdockor. Befälhavaren på ett varv var varvchef eller varvintendent (eng: yard superintendent).

 

Ibland gjordes ingen åtskillnad på varv och varvkomplex (eng: fleetyards) men i varvkomplexen ingick ofta flera enskilda varv.

 

Några noterbara varv:

 

  • Antaresvarven (USS Enterprise-B, USS Defiant, USS Valiant)
  • Beta Antaresvarven (USS Prometheus)
  • Kopernikusvarven (USS Hathaway, Constellation)
  • Kelvas underhållsvarv (Cardassiskt, reparation av bl.a. Jem'Hadar attackskepp)
  • NCC-1701 varvet (USS Enterprise)

Kelvas underhållsvarv (Kelvas Repair Facility)

NCC-1701 Shipyard

 

[Index]

Sid 4

 

 

OO O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

UtposterOrbitala utposter (eng: orbital outposts

Utposter var typiskt stationer placerade i utkanten av den utforskade eller kartlagda rymden. De flesta utposter var stationer på marken, men det fanns även flera utposter som kretsade runt planeter. P.g.a. att de i allmänhet låg långt ifrån närmaste större rymdstation eller koloni, var de ofta minimalt utrustade och hade knappt med resurser.

 

Utposterna kunde ha flera olika funktioner, som t.ex. försvar och forskning.

 

Några noterbara omkretsande utposter:

  • Jupiter Outpost 92
  • Markonian outpost (deltakvadranten)

Markonisk utpost

Orbitala fängelser (eng: orbital prison bases)

 

Fängelserna eller straffanstalterna kunde närmast betraktas som utposter med tanke på att de ofta var ensligt belägna och i utkanterna av en nations territorium. Ibland kunde de ingå som del av en större stjärnbas, det var t.ex. fallet för säkerhetsofficeren Michael Eddington som hölls fängslad ombord på en stjärnbas av Regulatyp för sitt förräderi mot Federationen.

 

Det kan vara värt att notera att för klingonerna var det en skam att hamna i fängelse, och om det inte fanns någon möjlighet att fly eller slåss mot fienden, tog man hellre sitt eget liv.

 

Några noterbara omkretsande fängelser: 

  • Stjärnbas där Eddington satt fängslad
  • Icke namngiven rymdstation nära Deep Space 9

Eddington's prison starbase

Vetenskapliga orbitala installationer

 

Forskningsstationer (eng: research stations)

 

Forskningsstationerna var speciella stationer avsedda för forskning som generellt var för farlig att bedriva i närheten av befolkade områden. De fanns både som markstationer och rymdstationer i omlopp runt planeter.

 

Lantarusektorns forskningsstation

 

Forskningsstationen i Lantarusektorn var en hemlig rymdstation som under det sena 2200-talet forskade kring möjligheten att skapa en outtömlig energikälla. Ett 127 man starkt forskarlag som leddes av professor Ketteract lyckades 2269 på konstgjord väg framställa en enskild molekyl av en extremt högenergetisk partikel som kallades Omega.

 

Partikeln destabiliserades dock efter bara en bråkdel av en sekund och exploderade med sådan kraft att hela stationen förstördes och alla ombord omkom. Även subrymden påverkades och gjorde det omöjligt att passera sektorn i warpfart.

 

Katastrofen ledde året därpå till det s.k. Omegadirektivet som krävde att varje upptäckt Omegamolekyl skulle rapporteras till Stjärnflottan och förstöras.

 

Den förstörda forskningsstationen i Lantarusektorn

 

[Index]

Sid 5

 

 

OO O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

Rymdlaboratorier (eng: space laboratories) I rymdlaboratorietutgjorde laboratoriet den centrala delen av rymdstationen. Laboratoriet hade i allmänhet flera datorer och datorkonsoler, och annan utrustning för experiment och analyser, inte sällan klassificerade.

 

Rymdlaboratoriet Regula I

 

Rymdlaboratoriet Regula I var en rymdstation som kretsade runt planetoiden Regula i utkanten av Mutaranebulosan. Under det storslagna projektet Genesis var stationens chef doktor Carol Marcus. Projektet Genesis syftade till att göra ogästvänliga planeter beboeliga (för humanoider) genom att på relativt kort tid förändra villkoren på planeten.

 

Regula I

 

Tanuga IVs rymdlaboratorium

 

Tanuga IVs rymdlaboratorium var en liten rymdstation som bemannades av några få tanuger. Stationen som gick i omlopp runt planeten Tanuga IV förstördes genom en stor explosion i laboratoriet 2366. Tanugen doktor Nel Apgar som arbetade på en s.k. Krieger vågomvandlare (en ny typ av energikälla) omkom vid explosionen. Hans fru Manua Apgar och assistent Tayna överlevde genom att de hann strålas ombord på USS Enterprise-D.

 

Tanuga IV spacelab

 

Vetenskapsstationer (eng: science stations)

 

 

Vetenskapsstationernas huvudsakliga syfte var att utveckla och analysera ny teknik, utveckla metoder och ny medicin för att bekämpa sjukdomar, o.dyl.

 

Några noterbara omkretsande vetenskapsstationer:

  • Vetenskapsstation 402 (vid planeten Arkaria)
  • Vetenskapsstation Tango Sierra (i solsystemet Rachelis)

Science Station Tango Sierra

Andra vetenskapliga installationer

 

Partikelfontän

 

Partikelfontänen (eng: particle fountain) som under mitten av 2300-talet gick i omlopp runt planeten Tyrus VIIa ingick i ett projekt för att förbättra teknologin vid gruvdrift. Idén var att man med hjälp av en partikelstråle skulle lyfta mineral upp till en gruvstation (målet var c:a ett halvt ton mineral per minut). Prototypen brottades dock med flera problem och en planerad konstruktion av en andra partikelfontän vid Carema III fick skjutas upp i flera år.

 

The Particle Fountain Project

 

[Index]

Sid 6

 

OO O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

HandelsstationerHandelsstationer (eng: trading stations

Handelsstationer var samlingsnamnet på rymdstationer som huvudsakligen sysslade med utbyte av varor, tjänster och kapital.

 

Handelsstationerna kunde ligga i närheten av större stjärnbaser, som fallet var med Trading Station Lya IV och Starbase Lya III.

 

Inom fanlitteraturen fanns en rymdstationsklass inom Federationen som var speciellt avsedd för handel: Kepler (SS-2). Klassen byggde till stor del på Federationens K7-klass.

 

Trading Station Kepler

 

Stjärnbaser (eng: starbases)

 

I den allmänt vedertagna terminologin motsvarade stjärnbaserna specifikt Federationens stjärnflottebaser (eng: Federation Starfleet bases).

 

Stjärnbaserna var stora rymdstationer där rymdskepp kunde få underhåll och fylla på förråd. På stjärnbaserna kunde skeppens besättning roa sig eller få en tids avkoppling från arbetet.

 

Befälhavaren på en stjärnbas var flaggofficer (amiral). Amiralen ansvarade ofta både för verksamheten ombord på rymdstationen och koordinationen av rymdskepp inom stationens ansvarsområde (i allmänhet en sektor).

 

Viktigare stjärnbaser hade ordningsnummer eller var namngivna. Totalt fanns det år 2360 över 700 numrerade eller namngivna stationer. Flera av de viktigaste stjärnbaserna hörde ihop med markbaserade stationer.

 

Numrerade stjärnbaser

 

Starbase 6

 

Starbase 47

 

Starbase 173

 

Starbase 257

 

Starbase 375

 

Namngivna stjärnbaser

 

Jupiter Station

 

[Index]

Sid 7

 

OO O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

Djuprymdstationer (eng: deep space stations)Stationer som var placerade i utkanterna av Federationens territorium (som Deep Space K-7, bara 3 ljusår från närmaste klingonutpost) eller i neutralt territorium nära Federationens (som Deep Space 9), gavs beteckningen djuprymdstationer

Djuprymdstationerna var i allmänhet numrerade i ordning. Vissa stationer arbetade med mer eller mindre hemliga projekt, som konstruktion av nya farkoster (Deep Space 5). En av de mest betydande rymdstationerna överhuvudtaget (sett ur historiskt, politiskt och strategiskt perspektiv) var Deep Space 9.

 

Numrerade djuprymdstationer

 

Deep Space 5

 

Deep Space K-7

 

Deep Space 9

 

[Index]

Sid 8

 

OO O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

VarvkomplexVarvkomplexen (eng: fleet yards, starfleet yards) bestod av flera enskilda varv i nära anslutning till varandra och hade i allmänhet samlingsnamn. En av nyckelinstallationerna och dessutom en av de största varvkomplexen var Utopia Planitia Fleetyardsi bana ovanför mars, där en mängd betydande rymdskepp har formgetts och konstruerats. 

Ett annat stort varvkomplex var Tri-Rho Nautica Fleetyards som låg i bana runt planeten Tri-Rho Nautica III.

 

Namngivna varvkomplex

 

Ett urval...

Utopia Planitia Fleetyards

 

Hope-klass konstruerad vid Marin County Starfleet Yards

 

Miranda-klass konstruerad vid 40 Eridani A Starfleet Construction Yards

 

[Index]

Sid 9

 

OO O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

Orbitala rymdhamnarDe orbitala rymdhamnarna (eng: spacedocks) var gigantiska konstruktioner tillhörande Federationen. Rymdhamnarna påminde om enorma svampar och hade ett flertal funktioner, som viktig operationell bas, industri, varv och forskningsstation. De tjänade också som primära administrativa centrum för Stjärnflottans kommando. De kunde samtidigt ta emot flera av Federationens största rymdskepp (t.ex. Sovereign och Galaxy) och ett otal mindre farkoster. Rymdhamnarna hade i allmänhet ett stort flöde av turister och affärsresande, bl.a. beroende på att de var viktiga nav inom de sektorer de ansvarade för. 

Rymdhamnarna har ibland liknats vid städer placerade ute i rymden.

 

Den största av dem alla, Spacedock 74, har beräknats vara runt 13 km från topp till botten (inklusive antenner). En av de viktigaste rymdhamnarna var Earth Spacedock (Starbase 1).

 

Kända rymdhamnar

 

Spacedock 74 (Innandöme)

 

Earth Spacedock

 

Spacedock 84

 

Spacedock 133, Lya Station Alpha

 

Gigantiska rymdstationer (ej Federationen)

 

Lysian Central Command (Huvudstation för lysierna)

 

Caretaker's Array, Suspiria's Array (Beskyddare av planeten Occampa)

 

[Index]

Sid 10

 

OO O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

Rymdstäder (eng: space cities)Rymdstädernafanns huvudsakligen i två varianter; antigravitationsstäder som svävade högt över en planets yta eller som fritt svävande städer i rymden. 

Det enda kända exemplet av det förstnämnda var huvudstaden Stratos som befann sig strax ovanför molnhöjd på planeten Ardana.

 

Ett exempel på det andra slaget av rymdstäder var borgernas Unikomplex som var en kolossal stad och det närmaste borgerna kunde komma en egen hemvärld. Unikomplexet, sannolikt i storlek som en måne, var placerad inom ett gigantiskt stoftmoln i ett ödsligt och outforskat område i deltakvadranten. Eventuellt fanns det i flera mindre upplagor.

 

Kända rymdstäder

 

Molnstaden Stratos

 

Borgernas Unikomplex

 

[Index]

Sid 11

 

OO O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

Rymdsfärer Rymdsfärernavar jättelika klot som visades i två utföranden, dels som gravimetriska "kraftverk" inom ett område som kallades Delphic Expanse, dels som en enorm dysonsfär.

 

Delfisfärer (eng: delphic spheres)

 

Sfärerna i Delphic Expanse var konstgjorda klot i storleken av små månar. Sammanlagt fanns det 78 sfärer som ingick i ett nätverk, vilket genererade en förvrängd rum-tid där de fysikaliska lagarna upphörde att gälla. Sfärerna skapades för att göra rymden beboelig för en transcendent utomdimensionell art; sfärbyggarna. På sikt var det meningen att hela Vintergatan skulle omformas, men hindrades av att förstörelsen av en av huvudsfärerna orsakade en kedjereaktion som även tillintetgjorde resten av sfärerna.

 

Delfisfär

 

Dysonsfär (eng: dyson sphere)

 

En dysonsfär (eller ett Freeman dysonskal) var ett nästan osannolikt stort klot som helt omslöt en stjärna. Dysonsfärens insida slukade hela den avgivna energin från stjärnan i centrum. På insidan kunde teoretiskt biljoner och åter biljoner humanoider leva i miljardtals år (så länge som stjärnan existerade).

 

Den enda kända dysonsfären var ett klot med en diameter på 200 miljoner kilometer (1,3 AU), konstruerad kring en stjärna av G-typ. Insidan låg dock öde p.g.a. att stjärnan var mycket instabil.

 

Dysonsfär

 

Rymdnätverk

 

Ett rymdnätverk var ett system av interstellära kanaler som kopplade ihop platser åtskilda av flera, ibland tusentals ljusår.

 

Transwarpnätverk (eng: transwarp network)

 

Borgernas transwarpnätverk utgjordes av mängder av transwarpkorridorer som sträckte sig över hela galaxen. Korridorerna utmynnade i ett otal hexagonformade transwarpöppningar. Hela nätverket hade sex transwarpnav - ett slags knutpunkter i systemet.

 

Transwarpnätverk (Vintergatan)

 

[Index]

Sid 12

 

OO O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

2. ÖversiktFrån största till minsta...
 

[Index]

Sid 13

 

OO O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

O

O

O

O

 

3. Verkliga planerade projekt inför framtiden (supplement)Rymdstation Rymdstationen ISS som för närvarande kretsar runt Jorden har precis som andra omkretsande satelliter en begränsad livslängd. För närvarande räknar man med att ISS inte ska behöva överges förrän omkring i mitten av 2020-talet. Redan nu har man därför skisser på åtminstone en rymdstation som kan ta över när ISSskrotas. Rymdstationen på bilden nedan är t.ex. tänkt att konstrueras till stor del med hjälp av robotar och är avsedd för 2030-talet eller senare. Notera att den har hjulform för att man ska kunna skapa konstgjord gravitation.

 

Rymdstation med konstgjord gravitation som kan ta över efter ISS

 

Rymdvarv

 

Ryssland och Europa har storstilade gemensamma planer på att konstruera ett rymdvarv som kretsar runt Jorden. Varvet ska användas för att montera bemannade rymdskepp som kan ta oss till Månen och Mars. Konstruktionen kan bli ett alternativ till den bemannade rymdstation (se ovan) som är tänkt att uppföras efter att ISS tagits ur bruk. Anledningen är främst att de flesta uppgifter som en traditionell rymdstation är avsedd för av många anses borde ha lösts under ISS livslängd, och därför borde det inte behövas en ny ersättare som är byggd utifrån samma förutsättningar som ISS.

 

Ett skeppsvarv som kretsar kring Jorden kan montera ihop rymdskepp från komponenter som sänts upp av olika länder

 

[Index]

Sid 14


(Huvudsakliga källor till information: Ex Astris Scientia, Memory Alpha, Wikipedia, TrekMania, Star Trek Minutiae)

Författare:
Text markerad med denna färg är ej kanon
Laddar... Laddar...
Facebook Google+ Twitter